torsdag 12 april 2012

Minnet

Ibland blir man paff!
Efter två lektioner på förmiddagen tog jag cykeln och drog iväg på praoplatsbesök. Det var ett daghem, en mellanstadieskola och två restauranger på olika universitetsinstitutioner och så ett daghem igen. På det sistnämnda stället krockade jag nästan i dörren med en kvinna som precis var påväg ut med ett antal småbarn. -Men Hej, säjer hon hjärtligt, känner du igen mej? Jag fick ju lov att erkänna att något bekant var det, kunde vi ha arbetat ihop som dagmammor en gång i tiden? -Nej, nej. Jag gick ju en kurs i att sy barnkläder för dej i mitten på 80-talet, Barbro heter du! Jag undrade hur hon iallsindar kunde komma ihåg det. -Jamen det var ju en så himla bra och rolig kurs!  Det var ju väldigt roligt att höra!!
Efter jobbet cyklade jag direkt till Friskis & Svettis och när jag satt på golvet precis innan passet skulle köra igång, kom en kvinna in och passerade mej med ett glatt -Hej, känner du igen mej? -Ja något bekant är det, men jag kan inte placera dej! -Jag jobbade ju på dagiset där du hade dina pojkar i början på 90-talet. Visst fick du två flickor sen?
Herregud vilket minne folk har!
Jag glömmer det mesta; namn, ansikten, händelser, platser. Brukar skylla på att det är därför jag kan ha behållning av att titta på amerikanska romantiska komedier flera gånger.....
En sak är jag faktiskt bra på att komma ihåg; vad vi har ätit på olika ställen, t ex på semesterresor eller när vi hälsat på folk.
Hmmm, vad kan det säja om min personlighet????

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar