Valborgsmässoafton

På min stavgångspromenad i morse vällde gamla valborgsaftonsminnen över mej. Är det ett ålderstecken??
Elva år gammal; jag och min "kusin  från landet" får ensamma vara på stan och går runt och förundras över alla studenter som skämtar och skojar med oss. Femton år gammal; hela klassen på picknick  i Stabby. Sjutton år; föräldrafri fest hos en kompis. Det var också den sista april som jag första gången stötte på Kjell på en danskrog i stan som hette Waterloo! Sen följde ganska många år med spring i Carolinabacken, pinsamt kommer jag ihåg hur jag halsade sprit i kaffekön på Fågelsången,  picknickar i slottsbacken, dans på gatan utanför Norrlands nation, någon spya i en buske bakom stockholms nation. Sen följde småbarnsåren i Ekeby med sillluncher tillsammans med grannar i samma situation, långa sittningar som övergick i gemensamma middagar och så vidare till kasen vid tevemasten.
Så minns jag en otrevlig valborg när jag fick sitta på barnakuten med en halvt medvetslös son som tagit sin första rejäla fylla. Det kom in ganska många tonåringar i olika skick och en flicka hjälpt jag till att identifiera så att föräldrarna kunde kallas (det var en elev jag hade på skolan). Efter den valborgsmässoaftonen var det liksom inte lika roligt längre-man såg baksidorna av firandet ur en annan synvinkel!
För två år sedan var jag hela valborg hos mamma, jag bytte i sängarna och hjälpte henne tvätta. Vi åt lunch tillsammans och satt ute och drack kaffe. Sen ville hon gå en liten promnad, men krafterna tröt väldeliga, trots att vi bara gick ett par trehundra meter. Jag trodde hon skulle falla ihop på slutet och hon fick stödja hela sin kroppstygnd på mej. Dagen efter fick hon lov att ta ambulans till sjukhuset, och sedan kom hon aldrig hem igen.

Idag firar jag min valborg med att klippa ner rosor, maken sitter i solstolen och löser korsord. Vi ska ta en sillmacka och varsin pilsner innan jag ska ner på massage, sen tänkte vi gå till universitetsparken där dom sjunger in våren och så blir det en fika på stan innan vi ska bege oss till goda vänner och grilla.
Glad valborg alla!!

Mitt Sannerbydygn

I traktorn sitter min kusin Åke och kör ut gödning!

Vi har just kommit hem från det vackra Södermanland efter ett dygns lantluft. Jag blir väldigt harmonisk när jag vistas där. Några långpromenader i skogen-igår skrämde jag upp ett stackars rådjur bara ett par tre meter ifrån mej när jag var ute för att plocka en bukett vitsippor och vårlök till middagsbordet. Satt länge på den gistna bryggan nere vid sjöbastun och bara njöt tystnaden. En lång middag tillsammans med mina nära och kära och så ett litet handarbete på kvällskvisten-vad mer kan man begära av livet?

Vid Årdala kyrka ligger flera släktingar begravna och vi var en sväng dit och planterade penseer. Här är mormor och morfars grav.

Det är en annan tid i byn nu mot förr. När jag var liten var det många människor som bodde här, full aktivitet i alla gårdar. Nu är det ingen av de tre bondgårdarna som har djur längre, bara en del åkermark som brukas och i "omkringhusen" bor sommargäster. Många lador står bara och förfaller. Visst känns det lite sorgligt. Ett liv som faller i glömska.
Och nu är vi tillbaka i stan igen.

En ljuvlig morgon!

I huset är det kaos, efter son Johans flyttbestyr igårkväll. I alla fall i källaren där han dragit fram kartonger och div möbler för att få tag på de prylar som skulle med till nya lägenheten. Klockan blev rätt sent innan sista lasset kom iväg, och då fanns ingen ork att ställa iordning.
Men jag vaknade till en fantastisk vårmorgon och tog mina stavar på promenad. När jag kom hem fixade äldsta dottern frukost medan jag duschade, sen satt vi ute på trappen i solen med våra filtallrikar och solen värmde så skönt.
Vi struntar i röran i källaren och drar till Södermanland. Maken är på bolagsstämma i Stockholm till ikväll. Tjejerna skulle bara ner på stan för att byta en jacka som var i fel storlek, jag packar lite och så åker vi.
Och hoppas på att få premiärgrilla entrecote på utegrillen i eftermiddag nere i vårt kära Sannerby!

Kräks och blöt hund...

...så löd smakrecensionerna för en ny smoothie som jag gjorde till frukost i morse! Yoghurt blandat med mango, ananas, banan och rostad kokos. Tyckte det lät supergott när jag läste receptet, visserligen stod det bara ananas, men jag hittade ett praktiskt fryskit med all frukt skuren och klar som jag köpte. Det kan ha varit mangon som gjorde "den blöta hunden"-jag har lite svårt för i synnerhet djupfryst mango. Det var äldsta dottern som tyckte det smakade som eftersmaken när man kräkts.
Tror ni vi kommer att göra den igen???
Tog min första morgonstavgångspromenad  imorse. Hade tänkt börja första april som jag gjorde i fjol, men det har varit så kallt, snöigt eller regnigt hela månaden så jag beslöt att skjuta på det hela till första maj. Sen blev det en liten bonusgång för att känna in våren i morse, eftersom solen lyste så förföriskt när jag vaknade kl 6.30. Jag reagerade dock för att det KRYLLADE av daggmaskar överallt där jag gick fram. Har aldrig sett så många förut. Det regnade ordentligt igår, så då brukar det ju komma fram en del på asfaltgångarna, men så många som i dag tror jag aldrig jag sett förut. Säkert tusentals. Ska det bli en masksommar?
Skönt med fredag! Jag sitter och väntar på sonen som har bilen och håller på att flytta, äntligen ska vi kanske kunna komma in i vårt förråd. Där har nämligen stått massor av säckar och bråte som tillhör honom. Han flyttar in i en hyreslägenhet som är omöblerad utan att äga en enda möbel, och pengar har han inga, så det blir "intressant" (hans egna ord) att uppleva.

Bedövad men inte bedrövad!

Sitter och väntar på att soppan ska bli färdig.
Sen middag idag, pga besök hos maken på Tandvårdsvinden. En gammal amalgamfyllning sprack för ett tag sedan och nu stod jag inte ut med värken längre så jag fick det fixat efter hans ordinarie patienttid.  Skönt med en tandläkare i familjen!! Känner mej mycket trygg när jag ligger där i stolen och blickar upp på min käre make. Visserligen ser han inte riktigt klok ut i sina luppglasögon, men det gör inget alls, för han är så duktig, glad och lätt på handen. Nu är jag fortfarande bortdomnad i halva gommen, tungan och kinden efter bedövningssprutan, så då fick det bli soppa ikväll, lättätet!
Annars på jobbet har det kryllat av zombies, teletubbies, bananer, pojkar i klänningar och smink, hippies och diverse annat löst folk. Niorna har haft sin avslutningsfotografering som blir till en slags spexkatalog, med hela stans avgångsklasser samlade. Jag har ifrågasatt om det verkligen ska tas skoltid till detta. Det är ett kommersiellt jippo som fotograferna tjänar en massa pengar på. Men när man ser hur roligt dom har en sådan här dag, så känns det ändå lite behjärtansvärt.
Sen blir man väldigt ledsen över att samma glada, spralliga ungdomar har en annan sida också! Tre fönsterrutor på andra våningen var krossade i morse när jag kom till skolan, och i går brann det i fyra papperskorgar inne på toaletter på olika ställen i skolbyggnaden.

700 simtag

Så många simtag räknade jag precis ut att jag tar varje gång jag åker och simmar. Jag var nämligen och simmade på lunchen idag. 50 längder a 25 meter och det roade mej att räkna ut hur många simtag det blir. Faktiskt blev varje längd exakt 14 simtag varje gång och det gör alltså 700 simtag.
Jag simmar bara bröstsim. De sista 10 längderna affirmerar jag en sak för varje längd, en gång för varje simtag. T ex hälsa, min kropp är mitt tempel jag vårdar den väl, eller harmoni, min tid räcker till allt vad jag behöver den till. Det har jag gjort i flera år nu så det har blivit som ett slags mantra.
Alltså blir simningen lika mycket fysisk som psykisk hälsa! Bra va!!?!

Oj så länge sedan!

Imorse när jag cyklade till jobbet fick jag en slags deja vú-känsla. Just när jag trampar över fälten mellan Flogsta-Eriksberg, åkrar på bägge sidor och lärkan som drillade så klart och tydligt-så mindes jag plötsligt 35 år tillbaka i tiden. Jag och Kjell hade vår första cykelsemester tillsammans. Vi trampade runt Gotland på 10 dagar, alldeles berusande nykära och med en frihetskänsla som överträffade allt-vi var livets mittpunkt, runt vilket allt kretsade! Just den känslan hade jag i ungefär en tiondels sekund, bara för att jag hörde lärkan, knastret under cykelhjulet och såg ut över slätten!
Sen var det tillbaks i vardagen igen och nu är det full rulle i skolan sedan åttorna återvänt efter praoperioden. Sju lektioner på raken, alla prao-bedömningar att sortera, samtal med rektor om elevärende och så en beställning att packa upp och lägga i rätt skåp och lådor.
Fick skynda mej hem, där bror och svägerska väntade på att få ladda över lördagens bröllopsbilder på usb-minne.
Nu ska jag rensa lite räkor och förbereda en paj till kvällsmat innan jag åker på träning.
Tänkte vi skulle äta lite extra gott och ta ett glas vin till ikväll,  har inte ätit med maken på över en vecka, eftersom han varit på kurs i Normandie.

Höj din energi...

... så heter en bok som jag just nu läser. Sanna Ehdin är fil dr, immunolog, författare och föreläsare. Jag har läst några böcker av henne tidigare och den senaste heter alltså "Höj din energi". Mycket är tänkvärt och bra, en del orkar jag inte ta mej igenom, en del ( tycker jag) är rent flum. Men så är det väl med det mesta här i livet, allt kan inte passa alla, men man kan plocka bitar här och där av det som passar en själv.
Det som är bra med Sanna Ehdin är att hon tycker att man ska sätta fokus på det friska, på våra styrkor och det som ger oss livsglädje. Hon inför ett nytt begrepp: Systemenergi, det är en summering av  vår fysiska, psykiska, andliga och emotionella energi. Alla dessa olika områden är beroende av varandra för att vi ska utnyttja vår fulla kapacitet. Sedan får man en hel del tips på praktiska övningar att utföra. Just nu läser jag kapitlet om hälsosam mat, och det ligger ganska bra i tiden för mej själv, eftersom jag är inne på min tredje vecka utan socker. Det går faktiskt över förväntan, i går köpte jag t om en chokladkaka för att testa mej själv, men den kunde ligga framme på köksbordet och flickorna gick och smaskade i sej utan att jag så mycket som höjde på ögonbrynen!
Alltså är den fysiska energin på topp just nu. Men jag har väl en del annat att jobba med. Tur att halva boken återstår!!

Gröna fingrar är inte riktigt min grej!

Vi har en trädgård! Inte är den så stor inte (vilket jag tackar för) men den kräver sin omvårdnad.
Jag har märkt att många kvinnor i min ålder verkar bli väldigt trädgårdsintresserade. Man talar odling, beskärning, bekämpning osv i alla sammanhang.
                                  Jag är inte där än! Om jag någonsin kommer dit.
Visst älskar jag det som växer; blommor, träd, buskar, gräs. Jag kan njuta väldigt mycket av att promenera i parker eller stora trädgårdar. ( Eller ännu hellre sitta ned på en picknickfilt). Min make fick t ex besöka Monets trädgård i Givenchy i torsdags och det var jag lite avundsjuk på.
              Men när det kommer till att hålla på med min egen så är entusiasmen inte lika stor.
Idag har jag ändå lekt trädgårdsmästare! Trotsade regnet och gick ut och krattade ihop fjolårslöv, klippte ner vissnade blomställningar, gödslade rosor och besprutade gräsmattan med mossmedel. Så ordentligt att jag fick missfärgade fingrar.
                  När jag var klar ska jag ändå erkänna att jag kände mej ganska nöjd.
Och vördnad känner jag när jag ser hur det spirar och växer där nere i jorden, hur allt vill opp i år igen, det kalla aprilvädret till trots!

Bröllopsdag!

"Vår kärlek ska få vara som när havet möter sanden i storm såväl som stiltje"

                                                       

Visst är det vackert!! Det är en fri översättning på en thailänsk sång som spelades som avslutning på min käre bror Leif och hans Anna Wasanas vigselceremoni i Missionskyrkan idag.
För precis ett år sedan vigdes dom två i Thailand, och nu var det dags för en liten ceremoni här i Sverige så att vi släktingar kunde få delta!
Dom var så fina. Uppklädda i kostym och långklänning. Ceremonin var så vacker, prästens ord precis rätt. En av Leifs elever sjöng "För kärleks skull" och prästen spelade gitarr till. Typiskt den melodin och de orden som slår an min gråtkanal!!
Efteråt samlades vi för middag på Amazing Thai och det var så gott och så mysigt att få sitta där tillsammans.
Och när vi cyklade hem i hade våren återvänt (efter de senaste dagarnas vinterkyla och snöfall)  med aningen värme, det underbara ljuset och fågelsång.
Jag försöker erinra mej en av prästens meningar som jag tyckte var så bra, men kontentan var i alla fall; var rädda om varandra och lev i lust och glädje och när det blåser lite snålt; stå ut, för det kommer bättre dagar!

Vill du älska i nöd och lust?

Ensam hemma en fredagkväll.
Imorgon är familjen bjuden på bröllop och då blev jag lite nostalgisk ikväll i min ensamhet och kom att tänka på nyårsafton 1983-84-kvällen före mitt och Kjells bröllop.
Vi skulle ju ordna allt själva i all enkelhet. Inbjudan till själva bröllopet hade vi lämnat ut på julafton, en vecka före själva vigseln. Vi skulle vigas i Gamla Uppsala Kyrka och ha en liten sittning efteråt i vår egen kvarterslokal på Helsingforsgatan.
Jag minns att vi var så upptagna med allt som skulle fixas så att vi glömde bort att vi skulle ha en brudbukett också! Tio minuter före stängningsdags på själva nyårsafton rusade vi in på en blomsteraffär. Vi blev nästan utskällda för att vi var ute så sent, det mesta var utsålt. Vi fick köpa det som fanns kvar, några röda rosor och ginst som inte var utslagen, men vi fick rådet att sätta den i en glasvas i en kastrull med vatten på spisen på lägsta värmen över natten, för att den skulle slå ut lite.
Vi spritsade kristyr på stora pepparkakshjärtan som placeringskort. Vi gjorde laxmackor, dukade och förberedde en bildvisning med text, där vi skulle visa en bild med rim till på var och en av deltagande gäster.
Tårta skulle svärmor och mamma baka och ta med.
Presenter hade vi avsagt oss. Så var det på det "glada" 80-talet!!
Jag hade dessutom sytt min egen brudklänning av en duk i konstsilke (som min mamma och pappa fått i bröllopspresent), ringen var mormors gamla vigselring som vi bara låtit gravera in  nytt namn och datum i.
Snacka om recykling!
Sedan dess har det här med bröllop blivit en stor grej!
Det vi ska på i morgon är min brors tredje! Egentligen fjärde, eftersom han med sin nuvarande kvinna redan är gift, fast det skedde i Thailand sommaren 2011, nu blir det en svensk ceremoni.
Och innan fredagkvällen övergår i lördag, ska jag gå och slå in bröllopspresenten!

Project Runaway?

Jag har en elev i årskurs 9 som är så kreativ! Han blev klar med dessa byxor i veckan, helt och hållet egen design. Han började med en fantastisk skiss ( i en fysikbok, gjord under en fysiklektion...) och sen har det kommit till detaljer under arbetet. Inget snack om att han vill bli klar snabbt, allt har varit genomtänkt och arbetat och det viktigaste har varit att dom skulle bli precis som han tänkt. Han sa t om att han ofta har så många ideer i huvudet att han inte kan somna på kvällarna.
Tyvärr ville han inte ställa upp på bild, men jag fick lov att fota. Dock gjorde dom sej inte på ett bord, utan jag drog på mej dom i smyg och fotade i skolans provrum. Men tänk er en ganska lång, gänglig tonårspojke med halvlångt, färgat hår och asiatiskt utseende-han är otroligt charmig och byxorna passar verkligen hans stil!
Det är den här typen av elever som gör jobbet roligt!!

I Form!!

Träningsveckan i Turkiet gav mej en nytändning på träning igen! Sedan jag kom hem har jag testat nya pass och nya ledare och tränar varje dag igen och lite mer intensivt-och det är så roligt!! Inte för att jag haft någon svacka och tyckt att det varit tråkigt att träna, men jag har ju tagit det lite lugnare och trott att ryggen skulle må bättre. Men faktum är att jag (peppar, peppar) inte känt någon skillnad i ryggen, och nu har det gått tre veckor!  Härligt, härligt. Än finns det hopp för kärringen!!
Men jag skulle gärna ägna mer tid åt yoga också, ibland tar jag fram min yogamatta här hemma, rullar ut den i vardagsrummet och sätter på Enya på cd;n. Sedan kör jag på med de rörelser jag kan en knapp timma och det är jätteskönt. Det är dock lättare i grupp, men jag gillar inte längre Friskis&Svettis yogan, eller ledarna, rättare sagt, och det är ganska viktigt!  Det finns en ledare som heter Helena Ståhl som har "Landet yoga", där jag varit en söndagseftermiddag och yogat. Hon är jätteduktig och har klasser i veckorna, men den där tiden, den räcker inte till allt man vill göra tyvärr.
På Landet Yogas hemsida står " Borrare formar brunnar, bågmakare formar pilar, snickare formar trä och den vise formar sej själv"
Hur formar vi oss själva egentligen?!!

Tisdagsmys!

Vardagslyx är att efter middagen tappa upp ett bad. Vattnet ska vara riktigt hett, så där att man får gåshud och knappt kan komma i. Då öppnar jag fönstret och 0-gradiga vindpustar sveper in och det lägger sej som en dimma i baddrummet. Där har jag tänt massor av värmeljus i olika lyktor och så sätter jag på bubbelanordningen och ligger i halvdvala och njuter! Så ljuvligt med bubbelmassage i min trötta ländrygg och längs mina överansträngda benmuskler. Efter en tjugo minuter stänger jag av bubblorna, häller i nägra droppar lavendelolja i vattnet och tar fram min bok och läppjar på mitt chaite och så gottar jag mej tills huden på fingrarna och tårna blir alldeles skrynklig och jag måste att kliva upp.

På nattduksbordet bredvid sängen har jag också ett värmeljus i ett kärl där jag häller vatten och några droppa olja. Min kvällsolja heter "Frid och kärlek" och så gott som varje kväll låter jag den brinna och sprida väldoft medan jag läser. När jag släcker lampan brukar jag låta den brinna ännu ett tag, för i skuggan som bildas av ljusbehållaren bildas en vacker tulpan i sovrumstaket.
Jag har lite dille på stearinljus och tänder lite varstans i huset både vardag och helg, morgon och kväll. På jobbet har mina manliga  kollegor retat mej för detta. Dom tycker att stearinljus hör julen till. En gång när jag kom ner på 10-rasten för att fika och klev in i vårt lilla personalrum hade tre träslöjdslärare satt sej med kaffekopparna vid bordet, tänt stearinljusen OCH satt på sej pannlampor.....

Extra snabb dag?!

Den här dagen har gått så himla snabbt!
Var på jobbet strax före kl 08.00 och hade lektioner i ett svep till kl 13.10. Slängde i mej lite proteindryck och hade en del efterarbete men kl 14 cyklade jag ner på stan för att besöka praoplatser. Två butiker och två cafeer hann jag med före kl 15 då de flesta elever slutar. Då lyxade jag till med en kopp kaffe och satt och tittade på folk ett tag-ett ganska så trevligt gratisnöje. Det slog mej att jag undrade hur mycket folk som faktiskt är lediga och kan gå på stan, fika, umgås el vad dom nu gör, en vanlig sketen måndag i april!
Hann uträtta några ärenden hos optiker och urmakare och så var jag runt i några klädbutiker. Är på jakt efter en lite snyggare kofta. Kl 16.30 var jag ombytt och redo för ett "intervall-flex-pass", första gången jag testade, och det var jätteroligt och ganska jobbigt. Sen cyklade jag hem genom stan och solen sken och det var rätt skönt i luften, folk satt på uteserveringar t om! Väl hemma duschade jag och satte igång med middagen. Äldsta dottern skulle iväg för att jobba med det sista på projektarbetet och den yngsta fick gå isäng, hon är lite krasslig igen, ont i halsen och febrig. Sen blev det lite plock i tvättstugan och nu har jag suttit ute på nätet och bokat mej en massage, kollat mail och letat present inför lördagens stundande bröllopsceremoni. Och plötsligt är klockan 21.00. Hur i allsindagar kunde tiden bara försvinna?

I Have A Dream!

Kanske är det att ta i att jämföra min dröm med Martin Luther Kings, från det berömda talet 1963-hans dröm var självklart outstanding, min är mer av det materiella slaget....
Den kom upp idag när jag satt och frossade i olika recept. Jag gör det då och då, gillar att läsa kokböcker, söka recept på nätet eller i tidningar. Jag klipper ut och samlar i pärmar. Tycker ju väldigt mycket om mat. Att laga och att äta, är ibland nästan fixerad-och som jag skrev häromdagen, mat är även det jag minns bäst.

Däremot har jag inget vidare kök att laga maten i. Vi bor i ett radhus byggt i början av 70-talet och köket är intakt, förutom kyl, spis och diskmaskin. Jo vi bytte knoppar på luckor och lådor när vi flyttade in för snart 17 år sedan. Men det börjar vara ganska slitet nu, flagor på träfaneret har lossnat, ett par lådfronter har vi fått limma flera gånger, och lådorna är jättetröga att dra ut. Kaklet är brunt och några plattor sitter lösa inredningen i skåpen är av plast och en del hyllplan bågnar.
Visst kan man byta ut allt detta till nytt, men det är ett problem; köket har fel form. På 70-talet var det en smal, liten "lagamat-del" och en något bredare "ätamat-del" som gällde. Ytorna att laga maten på är minimala, och att vara två och hjälpas åt är nästan omöjligt.
Min dröm är ungeför som bilden ovan. Ett stort, fyrkantigt kök med rejäla bänkytor, lådor som rullar lätt, ordentligt tilltagna skåp, fönster över diskbänken, en stor köksö där man kan sitta och fika och prata eller hjälpas åt med matlagningen. Matbordet ska stå fritt så man kan sitta runt omkring.
Och detta låter sej inte göras i vårt hus! Grannarna har nyligen gjort om sitt kök, och visst är det rätt fint, men med tanke på vad det kostar att göra om ett kök, är jag inte beredd på att göra om så att det blir lite fräschare och jag halvnöjd. Jag står hellre ut med mitt halvsjaskiga kök tills jag hittar det perfekta, då kan jag tänka mej att flytta.
Sen att det lär dröja är jag väl medveten om, eftersom vi inte ens har pratat om att flytta, än mindre tittar på prospekt.
Så jag har en dröm.....

Åååå min älskade spotify-lista!

"I´m A Beliver" med The Monkees ljuder i högtalarna  just nu, tänk vad den låten får mej på gott humör!  Har just avslutat middagen och diskat av. Vi åt en god Paella med surdegsbröd och vin därtill.  I vardagsrummet sitter tre l9-åriga tjejer och jobbar med projektarbete så maken och jag blir förvisade till källaren när vi strax ska titta på en dansk film på tv.
Annars har dagen gått rysligt fort, fördrivits med tvätt, städning, deklaration, flera långa telefonsamtal och ett träningspass. Ute har snön vräkt ner och vårkänslorna har varit långt borta.
Oj, nu blev det James Brown med "I feel good" i högtalarna-stämmer bra med min sinnesstämning.
Ha en bra lördagkväll därute!!
Ha-ha, nu blev det Billy Swan med "I can help"- den låten kryllar av minnen.......

Trevlig hälg med en liten älg....

...visst är den bedårande, den lilla älgen!!  Det är Victor i klass 7-9 som blev färdig med den idag-han har virkat huvudet och sytt resten av kroppsdelarna (för virkning var komplicerat) och den är helt underbar tycker jag!
Jag cyklade hem från jobbet i värsta motvinden och "småspik-regn". Hade planerat att dra igång dammsugaren, när dottern ringde från stan. "-Kan du komma och hämta mej, det är en knivman på stadshuset så innerstan är avspärrad och bussarna går inte." Så vad gör man inte, hon hade varit och köpt en födelsedagspresent till en middagsbjudning ikväll. När jag kom med bilen till city så var det totalt kaos. Man hade försökt omdirigera busstrafiken till en annan gata och eftersom det var rusningstrafiktimmen blev det ordentliga trafikstockningar, vilket gjorde att den hämtningen tog en knapp timme i anspråk.
När jag sen kom hem och tänkte göra ett nytt försök med städningen så ropade maken från duschen i källaren. Lampan var trasig och när han försökte byta lossnade hela armaturen från taket. Så då blev det till att assistera där vilket tog ytterligare trekvart i anspråk.
Kan det vara fredag den trettonde som spökar? Eller också får jag väl se det som ett tecken till att jag inte ska dammsuga ikväll. Drar igång middagen istället. Hade en tanke om att premiärgrilla utomhus, men med det här vädret är det bara att glömma. Det blir grekiskt tema med souvlakispett, klyftpotatis, tsatziki och en fräsch sallad. Och så vin förstås!!! Fast det får bli italienskt!

Minnet

Ibland blir man paff!
Efter två lektioner på förmiddagen tog jag cykeln och drog iväg på praoplatsbesök. Det var ett daghem, en mellanstadieskola och två restauranger på olika universitetsinstitutioner och så ett daghem igen. På det sistnämnda stället krockade jag nästan i dörren med en kvinna som precis var påväg ut med ett antal småbarn. -Men Hej, säjer hon hjärtligt, känner du igen mej? Jag fick ju lov att erkänna att något bekant var det, kunde vi ha arbetat ihop som dagmammor en gång i tiden? -Nej, nej. Jag gick ju en kurs i att sy barnkläder för dej i mitten på 80-talet, Barbro heter du! Jag undrade hur hon iallsindar kunde komma ihåg det. -Jamen det var ju en så himla bra och rolig kurs!  Det var ju väldigt roligt att höra!!
Efter jobbet cyklade jag direkt till Friskis & Svettis och när jag satt på golvet precis innan passet skulle köra igång, kom en kvinna in och passerade mej med ett glatt -Hej, känner du igen mej? -Ja något bekant är det, men jag kan inte placera dej! -Jag jobbade ju på dagiset där du hade dina pojkar i början på 90-talet. Visst fick du två flickor sen?
Herregud vilket minne folk har!
Jag glömmer det mesta; namn, ansikten, händelser, platser. Brukar skylla på att det är därför jag kan ha behållning av att titta på amerikanska romantiska komedier flera gånger.....
En sak är jag faktiskt bra på att komma ihåg; vad vi har ätit på olika ställen, t ex på semesterresor eller när vi hälsat på folk.
Hmmm, vad kan det säja om min personlighet????

kaffetåren den bästa är

Jag är egentligen inte någon stor kaffedrickare. Morgon och kväll är det te som gäller. Men mitt på dagen ungefär vill jag ha en riktigt god kopp kaffe, och får jag inte den koppen kan jag bli lite grinig faktiskt!
Idag blev en sådan dag. Jobbade fram till lunch, åt medhavd matlåda och gick direkt på samtal med nye rektorn en timme. Sedan hade jag tid på mej innan vi skulle ha klasskonferens och då åkte jag och simmade. Kom tillbaks till personalrummet en kvart innan mötet och tänkte njuta mitt kaffe innan vi satte igång. Det fanns inget nybryggt, men två pumptermosar stod i köket och jag tryckte och tryckte. Termosen gurglade till svar och spottade ur sej en fjärdedels kopp svart vätska. Fisljummen. Sursmakande. Blääää.... nej den fick åka ner i vasken. Sen satt jag där och gäspade mej igenom hela mötet!
Skyndade mej hem och det första jag gjorde var att brygga mej en riktigt stor kopp med Zoega-kaffe, Mollbergs blandning. Nu har jag suttit vid mitt kära köksbord och verkligen njutit mitt kaffe och plötsligt känner jag mej som en människa igen. Livsandarna har återvänt och jag ska fortsätta planera min kväll. Det är dags för vår syjunta ikväll och jag välja något av alla mina pågående handarbeten att plocka ner i väskan!

Lyxig jobbstart!

Mjukstart på jobbet efter påsklovet! Började med morgonmöte med frukost där nye rektorn informerade lite, sedan efter två lektioner kunde jag storstäda garnskåpet i lektionssalen eftersom alla årskurs åttor nu är ute på prao. Därav kunde jag också lyxa till det med lunchträningspass, och där mötte jag min kära dotter. Vi fick sällskap hem och åt lunch tillsammans, hon är hemma idag och skriver på ett föredrag om metodistkyrkan. Ska hinna med en kaffe också innan det är dags att åka tillbaka till jobbet.
Ikväll blir det middag ute med en väninna som jag inte träffat på över ett år, jag har bokat bord på Biztron och ser fram emot att få äta deras goda fisk och skaldjursgryta!!

Livet är sårbart

Var rädda om varandra och inse att värna om nuet tillsammans.
Jag var nog lite smågrinig vid frukostbordet idag, maken skulle åka och jobba en sväng idag också och sen gå på fotboll. Inte för att jag sa det åt honom, men jag tyckte väl att vi kanske skulle ha hittat på något ihop när vi nu är lediga tillsammans. Nej jag är tyvärr dålig på det där med att säja rakt ut, istället blir jag tyst och går och tjurar inombords-lite martyr är jag nog tyvärr!
Efter frukost satte jag mej att skriva veckomatsedel och inköpslista och så tog jag bilen till Ica Maxi för att handla.
När jag stod och plockade ner paprika i en påse kom en man och petade mej lite åt sidan, eftersom han ville se kilopriset som jag skymde. Det visade sej att det var en gammal bekant och vi skrattade högt åt hur han gick och tafsade på damer vid grönsaksdisken. Vi var ett gäng familjer som umgicks ganska mycket när våra pojkar var små och jämngamla med deras barn. Förrförra sommaren var vi hos dom på en stor fest med gamla bekanta, annars ses hans fru och jag ofta på Friskis&Svettis och det är alltid så roligt att prata med henne, hon är en riktig energispruta, alltid glad och skojfrisk! Men nu slog det mej att det faktiskt var väldigt länge sedan vi sågs. Han var brunbränd och fräsch, kom direkt från Åre-hela familjen är skidentusiaster. Jag var ju också lite brunbränd så han frågade var jag varit, så vi stod där och småpratade ett tag, men plötsligt säjer han; "-Du vet att Anette är död va?!"
Det var som om allt blod försvann ur mitt huvud och jag fick lov att ta tag i kundvagnen. Hans fru Anette dog i september i sviterna efter en elakartad hjärntumör som dök upp ungefär ett år tidigare. Hon hade haft humöret uppe fram till början på sommaren, men sedan var det bara svart, elände och väldigt, väldigt dåligt. Äldsta dottern har det jobbigast, för honom går det upp och ner, men livet går vidare. Jag gav honom en hård kram och våra vägar skildes åt. Men jag var som i chock och kunde knappt fortsätta handla, tårarna rann och jag hade svårt att läsa notan. Vid apelsinerna korsades våra vägar igen, och han tröstade mej med en smekning på armen och med orden -Jag var sjuksköterska åt henne den sista tiden, och det var faktiskt en lättnad med döden.
Jag kom hem med mina varor och drog vidare på ett skivstångspass.
Skämdes över mitt beteende imorse och tänkte att detta var en spark på mej-låt bli att gnälla över små skitsaker, se till att vårda dina relationer-för vi vet aldrig hur länge vi har dom. Livet är sårbart!

Påskdag

Sköna, kravlösa  påskdagar!
Igår tog maken och jag bilen ut till Hammarskogs friluftsområde och gick en långpromenad och lyssnade till fågelsången, det blåste isande kallt, men vi fann några stackars blåsippor i en skyddad skogsbacke.
Idag var det lugnare ute och vi gick riktigt långt, förbi kyrkogården i Berthåga och rensade bort lite från graven, vidare genom Stabby mot Husbyborg och en öppen atelje´ hos Lars Holm, fortsatte längs gamla banvallen tillbaka mot Flogsta. Det blev ett par timmar i raskt tempo.
Väl hemma fick maken sticka iväg till jobbet för ett möte men själv fixade jag iordning en sill och äggmacka, korkade upp en pilsner och satte mej med filtar ute på verandan och njöt av solstrålarna.
Jag älskar den där känslan av att vara ledig och inte ha någonting som jag måste göra. Jag kan bara ta dagen som den kommer och "gå och skrota" här hemma. Extra skönt eftersom det kommer en ledig måndag efter den här dagen. Jag är alltså en av dom som avskydde att man tog bort annandag pingst!!
Nu ska jag gå igenom lite kläder som dottern har rensat ur sin garderob och lite senare blir det ett spinningpass.
Ser fram emot kvällens middag bestående av potatisgratäng, sallad och rökt lammfiol med ett gott rödvin därtill, och sen har jag funderingar på att försöka få med mej maken på bio ikväll, få se om jag lyckas!

Tillbakablick Turkietveckan!

Ser tillbaka på en fantastisk vecka full av träning, föreläsningar, god mat, trevliga människor och vackra miljöer. Fylld av energi och livsglädje-och med lite överansträngda knän och lätt ömma muskler.....

Zumba, afropowerdance, danceaerobics, core, vattengympa, cirkelfys, box, crosstraining, styrketräning, gympa, flex, löpning, stavgång och yoga det fanns så mycket att pröva på med tränare som var fantastiska på att peppa och göra träningen rolig.

Sen var det maten som var helt fantastisk. Frukost, lunch och middag var det enorma, stora och variationsrika buffeér. Däremellan kakbord, nygräddade våfflor vid poolen och om man blev hungrig på kvällen kunde man beställa pizza till rummet.....
Föreläsningar med Fredrik Paulun, Malin Berghagen och Mia Törnblom. Den första med mycket intressant om vad och hur man ska äta för att må bra och de två kvinnliga bjöd så otroligt mycket på sej själva och kom med så mycket klokheter!!

Så det där lilla extra när vi gick på den otroligt vackra och lyxiga spa-avdelningen och var med om turkisk Hamam. Sååå ljuvligt att ligga på linnehandukar på en uppvärmd kakelbädd och först bli peelad över hela kroppen och sen inlöddrad med ett ljuvligt doftande skum, tvättad, masserad och torkad för att sedan få en ansiktsmask och så avsluta det hela med oljemassage! Jag var så nöjd att jag bokade in två gånger till  på "hotstonemassage", det var skönt för min nästan övertränade kropp. Passade också på att ta en pedikyr och Karin fick en manikyr. Ska man lyxa så ska man göra det ordentligt!!

Alla människor borde få uppleva en sådan här vecka!