Natten som gick sov jag uruselt! Ändå hade jag bestämt mig för att affirmera goda tankar om att min dotters graviditet skulle få vara intakt, allt skulle bli bra och gå enligt planerna!
Men så blev det inte. Dottern är fr om i eftermiddags igångsatt, för att undvika havandeskapsförgiftning pga för höga lever- och gall-syrevärden. 1 1/2 % av alla graviditeter hamnar i denna situation. Kanske borde man säga åt henne att köpa en trisslott? Nja, kanske det inte gäller när den lilla procenten gäller något negativt......
Ändå är hon så tapper. Fick just en snap där hon visslade på en glad melodi, allt medan hennes make bäddade sin säng i sjukhusrummet. Jag försöker sända all min kärlek och mentala styrka till henne.
Maken påstod att jag ältade! VA, skulle jag ha ältat??!!
Jag hade sagt; -Huvudsaken att allt går bra så att mamman orkar och bebisen mår bra och kommer fram frisk!
Två gånger, hade jag sagt det.
Knappast kan det kallas ältning!!!
Då måste man ha sagt det minst fem gånger, hävdade jag.
Sen pratade vi lite om hur otroligt upptagna, vi faktiskt är, av våra vuxna barn. Egentligen skulle vi bara kunna dra iväg till Bahamas och starta upp ett nytt liv, utan en tanke på barnen, barnbarnen eller hundarna.....
Men skulle vi vilja det??
Det är inte lätt.
Men lätt att mina tankar har parkerat på den förestående förlossningen! I natt blir det inte "stör av-läge" på mobilen. Även om barnmorskorna sagt att det kan ta 1-3 dygn innan bebisen kommer ut.....
Jag kommer mentalt att vara på plats på Faluns förlossningsavdelning!
Önskar att jag vore den här mormodern;
Men, tror mer att jag är den här mormodern:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar