Igår var utomhusluften som att man befann sig i ett växthus! Det hade tokregnat, åskat och blixtat hela natten och temperaturen visade 25 grader. Märklig känsla. Men samtidigt underbart sensommar-känslo-aktigt. (vilket långt ord det blev...)
På förmiddagspromenaden med lilla vovven gick jag i Hågadalen förbi alla kolonilotter och bara tog in den ljuvliga doften av sensommar-grödor. Kål, blommor, mogna hallon, mylla, lök, potatisblast-allt vad där fanns. Det blir en alldeles speciell, och alldeles ljuvlig doft i augusti!
Det gjorde att jag fick inspiration till att gå hem och skörda i vår egen trädgård. Mangolden har vuxit sig frodig och fin, och jag plockade ett fång - titta så vacker den är -...
...och så lagade jag till en pasta med mangold-sås. Lite lök, vitlök, en skvätt grädde, massor av mangold, ett par nävar parmesan och så lite rostade frön på toppen. Och vi kunde sitta ute och njuta av maten!
I morse var det minsann ingen växthus-känsla, mer som ett kylrum! Temperaturen hade sjunkit 10 grader. Dottern, som försovit sig och hade brått till jobbet och en höst-fotografering, var på ett uruselt humör när hon cyklade iväg i hällregn med fullpackad cykelkorg och regncapen fladdrandes efter sig. Sonen som är hemma denna vecka med sina tre barn, mamman har börjat jobba, han var inte heller på något vidare humör. Maken är också en smula frustrerad -även om han döljer det väl- men han har mest suttit och läst idag. Jag bjöd hit son och barn på våffel-lunch och ett par timmars lek. Själv har jag inte alls något emot regnvädret, eller stormen Hans, som den benämns i nyheter. Jag ägnade förmiddagen åt broderi och te-dricka och eftermiddagen har jag spenderat vid symaskinen. I min värld kan det knappast bli bättre!
Men det är klart, lite väl tidig höst, det tycker jag nog att det är. Jag tänker att den där sensommarkänslan, den kommer förhoppningsvis tillbaka innan det är dags för "den riktiga hösten".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar