Kropp och knopp på olika platser

När nyponen blivit röda så brukar höst-terminen vara ett faktum. Så också idag, när läsårs-starten 23-24 drog igång. Mina morgontankar gick till  mina gamla kollegor som idag tar emot alla elever efter sommarlovet. Den första dagen som jag alltid upplevde lite jobbig. Man skulle förbereda en massa "kring-aktiviteter" för att främja gruppgemenskapen i klassen, och det var aldrig lätt att få 30-33 elever att uppskatta samma lekar eller aktiviteter.  Särskilt inte när man skulle ta emot en helt ny klass åk 7. Ånej, jag är så glad att den perioden i livet är förbi. 

Och min mentala bit på kollegorna varade nog bara någon halvtimme i morse.

Men resten av dagen har mitt mentala fokus varit hos min dotter som ska föda fram ett barn!

Skalet av mig har hållit på från morgon till kväll! Jag har dammat, tvättat köksmattor, manglat lakan, dammsugit, torkat av räcken och dörrar i hela huset, våt-torkat golven, gått hundpromenader och haft 8 matcher av wordfeud igång samtidigt. Allt för att skingra tankarna! 

Fått tappra snapchatinlägg från händelserna på sjukhuset, men det här lilla barnet verkar inte ha någon brådska att komma ut i världen. Och mamman har inte sovit på över ett dygn.

Behöver jag säga att den blivande mormodern och morfadern går runt som "äggsjuka höns". Maken har ägnat sig åt att skrapa färg på förrådet, grundmåla fönster och olja in ändträ. Allt för att få tiden att gå utan att försöka oroa sig.

 Nu blev jag lite matt och trött i ryggen, så jag hällde upp ett stort glas vitt vin och satte mig under parasollet i trädgården. För första gången på länge är det sol och högsommarvärme, lite snopet kanske, när skolterminen kör igång.  Men jag njuter, åtminstone försöker jag njuta så gott det går. Med mitt mentala fokus fortfarande hos hon som kämpar och kämpar. Nog minns min kropp hur öppnings-skedet kändes, hur det liksom rev, slet och bråkade i kroppen för att förbereda ankomsten av ett nytt liv. I lördags natt hade dottern tandvärk som gjorde att hon inte fick sova, och jag minns att hon sa att hon hellre skulle föda barn. Vi får se om hon kan jämföra och utvärdera smärtan, när allt det här är över.....

Fortsättning följer. Helt klart är att min kropp och knopp är på olika platser idag!