onsdag 1 februari 2023

Hemstickade vantar och Louis Vuitton-väska


När äldsta dottern fyllde 30 år fick hon av sin man, en Louis Vuitton-väska, inköpt i Paris, där dom var för en långhelg. En resa som för övrigt var hennes present till makens 30-årsdag. Han fyllde 30 två år innan henne, men resan fick skjutas upp pga pandemin.

Dom har fäbless för dyra märkesväskor mina döttrar, den yngsta äger också en liknande.  Själv har jag aldrig förstått mig på det. Tänker aldrig på vad folk har för väskor, kan inte se skillnad på äkta och plagiat. Dessutom tycker jag det är helt galna pengar att lägga ut!! Vet att dom kostar en förmögenhet. Och då spelar det ingen roll att man får ett glas champagne och sitta i finsoffan när man ska välja, eller exklusivaste papperskassen med massor av frasigt silkespapper runtomkring när man går därifrån.

Idag skulle i alla fall dottern på konferens om säkerhet i Tällberg på hotell Dalecarlia. Jag kramade hej då och log för mig själv när hon gick till bilen och skrapade rutorna med finväskan över axeln och mina hemstickade vantar på händerna. En skön kontrast och ett slags hopp om att hon ändå har "båda fötterna på jorden". Och det vet jag ju egentligen att hon har, väskan till trots. 

Jag har väl mina egna fäblesser för lyx. Njuter t ex furstligt av ett glas äkta champagne serverat i ett vackert glas. 

Men ikväll blir det hamburgare och varsin öl, och det är gott nog!

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar