Det serverades frukost i en gammal upprustad stenlada i morse. Allt vad man kunde önska sig i matväg! Jag tog för mig och satt ute i trädgården. Ätandes och iakttagandes andra gäster.
Det var det äldre nyförälskade paret där han var skåning och hon endast engelsk-talandes. Som dom pratade och skrattade och såg kärleksfullt på varandra. Sen var de det yngre paret där hon var höggravid. Dom sa inte ett ord till varandra. Hon satt mest med mobiltelefonen. Det var två italienska par i medelåldern som pratade och diskuterade livligt och högljutt och satt kvar länge och hela tiden gick och fyllde på med mat.
Själv satt jag i två timmar, fyllde på extra med kaffe och hade min stickning.
Men vid 10-tiden gav jag mig iväg på cykel längs med Stenkusten.
Även om landskapet är extremt torrt, t om många enbuskar har torkat ut och står som brunbrända skelett, så växer cikorian frodig. För mig är cikoria lika med Gotland, men det är såklart samma förutsättningar här på Öland. Det är en så vacker blomma, som för mig tillbaka till 1980 när jag och Kjell jobbade från juni till september i Visby.
Intressant att läsa historien om skurkvarnen i Jordhamn. Hur man slipade stenar, först med hjälp av oxar och därefter vindkraft.
Jag hittade så småningom en alldeles egen badstrand där jag tillbringade 4 timmar med att läsa, sola och bada naken.
Sen fortsatte cyklingen genom Löttorp, Hagaby (där jag passerade pensionatet jag och flickorna bodde i för 10 år sedan) och Kvarnstad.
Fram till Källa, där jag letade mig fram till Ninnis Kroppkaksbod. Mitt ute i ingenting dök ett hus upp. Utanför var en stor parkering med säkert 20-25 bilar. Fram till huset var det en ringlande kö av människor. Många hade kastruller i händerna! Det här måste vara unikt! På porten stod White Guide-utmärkelser sedan många år tillbaka.
När jag kom fram var jag tvungen att fråga hur man skulle göra. Jag beställde två stycken, fick en liten kanna grädde och en skål med lingonsylt. Sen satte jag mig i trädgården och åt.
Alltså, det var inget fel alls på smaken. Det är ju potatis, fläsk och lök, så vad kan gå fel liksom?
Men konsistensen! Den hade jag ärligt talat lite svårt för. Mätt blev jag och nu har jag testat, det är ju ändå en ölänsk specialitet!
Därifrån var det 9 km tillbaka till pensionat Haga.
Efter en välbehövlig dusch och insmörjning av solsvedd hud, satte jag mig på balkongen med ett glas vin och lite ost och kex. Klockan nio cyklade jag ner till stranden, och ikväll var det klart och jag kunde följa solen hela vägen ner i horisonten.
Tack för idag Öland!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar