Tidsresa

Idag promenerade jag med hund och barnvagn längs med Fyrisån och så sneddade vi över Seminarieparken och det gamla lärarseminariet som fyller 100 år i år. Här utbildades lärare länge, numera är det dock säte för Musikklasserna och Folktandvården.

Jag stannade upp nedanför den vackra, vinranksklädda fasaden och förflyttades tillbaka i tiden till
1965-1967.  Jag gick på Sverkerskolan men årskurserna 1-3 hade jag mina sommaravslutningar i aulan i detta hus.
Jag mindes hemsydda bomullsklänningar och vita sandaler, buketter med liljekonvaljer och den stora, stora trappan vid ingången. Jag mindes fröken Göthe,  med uppsatt hår och varma, bruna ögon bakom stålbågade glasögon.
Jag mindes också hur vi gick hit för att träna simning.  Det fanns en liten 10-meters bassäng i anslutning till en gymnastiksal. Det fanns tvätthoar och en bastu. Pojkarna fick vara i bastun medan vi flickor fick klä av oss och tvätta oss, och tvärs om. Jag hade aldrig badat bastu förut och tyckte det var otäckt varmt, att det luktade konstigt och att det var svårt att andas. Vår gymnastikfröken var sträng och tillät inte att man sprang ut och in genom dörren, så hon låste dörren för att vi skulle vara stilla medan pojkarna tvättade sig färdigt. Jag mindes hur jag avskydde att gå ner i den där bassängen som var djup på ena sidan. Jag kunde inte simma, jag var rädd, vattnet var kallt och luktade obehagligt av klor. I årskurs fyra fick jag gå i simskola på Centralbadet.

Jag vaknade upp ur mitt dagdrömmeri genom att hunden Massimo ledsnade på att stå still och började gnälla och dra. Så vi fortsatte vår promenad genom Luthagen.


Trodde jag hade ett foto på mig själv från den där stora trappan, men det enda jag hittade var det här fotot från uppropet i första klass, på Nannaskolans gård.

En liten Tjorven i korviga kalasbyxor, snörskor, hemstickade lovikkavantar och hemsydd yllekappa med matchande hatt. Och kolla in luggen!

Så såg inte barnen, som sprang och lekte på skolgården nedanför den vackra fasaden, ut idag, kan jag säga.