Jag förstår inte riktigt var tiden tar vägen! Tycker att hösten precis startat, men inser att det nästan är mitten av september, har jobbat fem veckor efter sommarledigheten. Och av min "göra-lista" för hösten har jag inte kommit igång med någonting!
Min livsnerv - handens arbete, har legat i träda alltför länge!
Idag var det en av kursarna från Ullakademin som lagt ut en bild på ett tovningsprojekt, på vår gemensamma facebook-sida, och jag kände verkligen hur jag saknar den skapande delen i mitt liv.
Visserligen har jag skapande elever omkring mig hela dagarna, som jag får vägleda och peppa. Det var en kille idag som frågade mig varför jag blev "syslöjdsfröken", och jag svarade; -För att jag så gärna vill dela med mig av den glädje det innebär att skapa saker med sina händer. Han tittade lite fundersamt på mig och förstod nog inte riktigt innebörden i det jag sa. Men när jag får uppleva hur nöjd en elev kan bli med något hon eller han åstadkommit, då är jag också nöjd och tillfreds. Dock inte så att det täcker mitt egna "skapande-behov".
Men när tiden är knapp är det svårt att prioritera. För träna måste jag. Och laga mat och äta. Och så är det tvätt och städning och trädgård att hålla efter. Och sova behöver jag.
På sätt och vis har jag väl "skapat" ikväll, jag har kokat svarta vinbärs-sylt, och hällt upp på glasburkar. Dom står på en bricka, redo att bära ner i frysen när dom svalnat.
Och själv är jag redo att krypa i säng.
Kanske blir det tid att göra något imorgon......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar