Jag vill tacka livet!

 

Plötsligt, ifrån ingenstans kom den, sångrefrängen med Arja Saajonma; Jag vill tacka livet!
Inte så att jag är på väg att lämna in handduken för gott, hade nog tänkt hålla i ett bra tag till. Men när jag paddlade över fjärden-utanför Djurönäset- i strålande sol, i lördags, skrämde upp ett ejderpar, som lyfte sina tunga kroppar och lättade från vattenytan för att flyga mot säkrare plats, just då var jag så i nuet som det bara går. Och jag kände mig så oerhört priviligierad och tacksam, över att kunna uppleva just detta

Maken och jag har haft en helt underbar helg. Förutsättningarna kunde inte varit bättre. 25 graders värme, en lätt, lätt bris, sol. Och när jag sitter i kajaken och tar mig fram över vattenytan, då är jag så lycklig!

Sen blev ju inte helgen sämre för att vi efter gårdagens paddling kunde mjuka upp ömma paddlingsarmar/ryggar och nackar i sköna badtunnor, vedeldad bastu och sedan ett dopp i havet!

Och därefter njuta en kall öl/ett glas rose´ med utsikt, innan 40 längder bröstsim och en tre-rätters middag! Djurönäsets hotell-anläggning levererade!

Dagen idag har varit lika bra. Nja, jag fick förstås lite kramp i armarna när vi paddlad dryga milen i lugnt vatten och sedan skulle passera en bred farväg och det blåste upp till sned motvind. Just då var det faktiskt lite jobbigt. Men bra träning för snygga överarmar, tänker jag!
Två timmars bilresa hem till Uppsala.

Nu har vi grillat goda köttbitar, druckit rödvin och efter en hundpromenad blev det hemlagad glass och färska jordgubbar.
Det får lägga grunden till nästa veckas arbetsvecka. Som faktiskt bara består av två arbetsdagar!!