onsdag 14 december 2022

Livet är mig så kärt!

Jag fick ett sorgebesked före frukost i morse! Min fina farbror Rune hade somnat in i går kl 23.30. Och det hjälper inte att man vet att han varit sjuk och att han var gammal, beskedet är lika ledsamt och sorgligt ändå. Han var min pappas lillebror, dom var varandras kopior i mimik, röst, rörelser och sätt att prata. När jag besökte honom så var det som att få tillbaka min egen pappa för en stund. Rune var en så god människa med ett stort hjärta. Han var alltid så glad och han hade så många historier att berätta. Och när vi sist besökte honom så var vi för honom "barnen Österlund" från Uppsala.
Det brast för mig när jag fick höra vad han sagt till läkaren som kommit med beskedet att det inte fanns mer man kunde göra för honom. Då hade farbror Rune sagt; -Jag förstår och accepterar
 vad du säger, men det är bara det att livet är mig så kärt.
Jag hoppas att jag också tänker så när det är dags.


Men jag lever här och nu och mitt liv är också mig så kärt. Jag grät en skvätt mot makens axel, sen plockade jag ihop badkläder och efter ett besök hos min frisör så åkte jag och tog veckans dopp. På ett nytt ställe den här gången. Gick med i en grupp på facebook "Vinterbadare i Uppsala" och läste att det var öppet vatten vid Alnäs. Här var det också en trästege, istället för den i metall som är på Vårdsätra. Så mycket skönare att gå på. Kyligaste dagen hittills för bad, minus tio grader visade termometern, och man känner att man lever i det kalla vattnet! Blev dock ingen selfie den här gången, mobilen hade glidit omkull och visade bara himmel, och pga den låga temperaturen ville jag inte göra ett reprisdopp!


Skönt då att komma hem och dra på ett par nystickade, varma sockor på fötterna. Dom här spontanstickade jag, egentligen för att ge till barnbarnet som fyllde 7 förra veckan, men jag la upp för många maskor, så dom hade blivit för stora för honom, blev istället lagom till mig själv!

Nu ska jag laga till en varm soppa och så har dottern beställt pannkakor till efterätt. Hon for till jobbet men blev hemskickad pga halsont, det härjar visst corona på hennes arbetsplats.....
Men nu tänker vi positivt;
Livet är mig så kärt!

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar