Nostalgi-tripp i gamla album

Ikväll har jag suttit och bläddrat igenom gamla album och klipper och klistrar ihop ett litet häfte till kalaset som ska gå av stapeln i helgen.

Tittar på alla de gamla svart-vita bilderna. Ser så många människor som jag inte har en aning om vilka de är. Varför skrev man aldrig något i albumen förr i tiden. I alla fall gjorde inte mina släktingar det. Bilder sitter inte ens i tidsordning. Man har liksom utnyttjat varenda del av varje albumsida och fyllt dessa till bristningsgränsen. Många bilder är väldigt små. En del extremt skarpa och tydliga. Andra suddiga och oskarpa.

På bilden ovan sitter min mormor och morfar, min pappa och mamma och mina tre äldre syskon, min farmor och hennes yngsta. Jag undrar om det var min farfar som tog bilden. Den måste vara tagen i början av 50-talet.

En annan tid. En annan era. 

Skulle vilja ha en tidsmaskin och hoppa in i bilden och höra människorna prata och leva upp. Vad pratade man om, vad hade man för tankar om framtiden? Vad hoppades man på, vad drömde man om?

Det är lätt att fastna i album. Jag har blickat in i album från 1975 också. För precis idag är det 47 år sedan maken och jag blev ett par! Så här såg vi ut på den tiden;

Ack ja, så unga och oskuldsfulla.....

Nu är det nog med nostalgi för i kväll. Eftersom vi blivit med hund ska jag ta en kvällskisspromenad innan dusch och säng. I morgon blir en hektisk dag, massor av betyg att sätta. Och sen ska jag ut och fira!