Så är lilla vovven hämtad.
Ingen liten gosig, varm kropp som vill rulla ihop sig mot min svank i sängen i natt. Inget promenadsällskap på kvällen. Inga tassar som hörs i huset. Det blir tomt, så tomt.
Maken tröstade mig med att han skulle kunna rulla ihop sig mot min svank.... Och det är ju rart tänkt, men han är lite stor och otymplig för uppdraget.
Jag får istället försöka fokusera på de få arbetsdagar som återstår. I dag hade jag t ex mina allra sista lektioner. Det som återstår nu är en dag med show och niornas avslutningslunch, sedan skolavslutningsdag och nästa vecka några studiedagar.
Snart, snart är jag fri som en fågel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar