Det är måndag morgon.....

 .....men mitt huvud känns inte alls tungt faktiskt! (Ni som inte fattar får lyssna på Povel Ramel och Gräsänklingsblues)  Mitt huvud är fullt av glädje och tacksamhet efter helgens händelser.

I fredags morse hade den allra första pionen slagit ut, dagen till ära. För det var i fredags jag hade mitt "avslutande samtal" med rektor och jag lämnade in nycklarna och jobbdatorn. Sen blev jag återigen uppmärksammad av snälla kollegor med presenter och kramar.Väl hemma korkade vi upp en flaska champagne och jag försökte ta in och landa i mitt nya avstamp.

 Lördagen började lugnt med trädgårdsfix och så klippte jag håret på maken. Dottern från Insjön hade kommit hem och sagt att hon ville laga en liten middag för oss på kvällen. Jag gjorde försök att bjuda in några fler, men alla verkade vara upptagna på sina håll. Sen sa dottern att hon ville ha huset för sig själv för att vi inte skulle se eller känna dofter att det hon skulle laga till. Så vi gav oss iväg på en lång cykeltur och skulle få komma tillbaka klockan 17. När vi kom kl 17.05 stod hon finklädd utanför ytterdörren med varsin Strawberry Daiqiri i händerna och precis när vi skulle ta emot öppnades dörren med buller och bång. Tore Skogmans "När man är en glad pensionär" skrålade ur högtalarna och hela stora familjen med barn, barnbarn, respektive och hundar vällde ut genom dörren och besköt oss med små smällare så guldserpentinerna flög.

Herregud-hade ju kunnat få hjärtinfarkt och singlat ned döda av chocken....

Men vilken fantastisk överraskning och vilken kväll det blev. Barbeque med massa gott, bubbel och vin, underhållning, frågesport, skratt (och gråt, när barnbarnet sjöng Den blomstertid med sin spröda flickröst så vackert att huden på armarna knottrade sig) och det blev t om dans närmare midnatt.

Sen blev det söndag morgon och vi tog en sen, lång frukost ute i trädgården innan jag packade kläder för en vecka och följde med dottern tillbaka till Insjön. På vägen hämtade vi upp en loungegrupp i Avesta. Dottern blandade till Aperol spritz och så satte vi igång att montera. Efter en och en halvtimma hade vi fått i hop en fåtölj (som blev låghalt) och ett tredjedels bord. Vi beslöt att laga middag och fortsätta senare i veckan.

Efter kvällspromenad med hunden landade vi på balkongen med varsitt glas rött och yatzy. Svalorna störtdök runtomkring oss och deras svirrläten fyllde mig med frid och sommarkänsla.

Nu är det alltså måndag morgon och jag sitter i köket i mitt favorithus med en leverpastejsmacka och en kopp te Dottern har åkt till jobbet, bulldoggen Frasse snarkar från vardagsrumssoffan utanför fönstret hörs ibland en svalas svirrläte i flykten. Grönskan är kompakt. 

Och jag är så lycklig!