Man kan inte få allt.....

En bukett liljekonvaljer sprider väldoft i köket och gör mig sällskap denna sena timme! Det har varit en ruggigt, gråmulen dag med regn i luften. Men ska man se det positivt, så förlänger det försommaren! Det blommar som allra mest just nu!
Jag har städat, tvättat och handlat. Passat barn och hundar, lagat kläder, gjort uppvaktningskort och slagit in paket. Lagat god mat och klippt till en dopklänning.
Känner mig, med andra ord, nöjd och tillfreds!
Det gör alltså inget att jag inte befinner mig i Köpenhamn. För det skulle jag egentligen gjort den här helgen. Firar 30-årsjubileum som textillärare och mina kurskamrater for till Köpenhamn igår, men eftersom jag ska på bröllop imorgon så avbokade jag min resa. Jag får lite uppdateringar via facebook, och dom verkar ha det trevligt. Men imorgon ska jag på bröllop, och det ska också bli trevligt!

Botanikern i mig

Jag har just "upptäckt" oxeln. Vilket otroligt vackert träd det är just nu! Har verkligen inte tänkt på det förut, oansenligt och tråkigt i jämförelse med björk, ek, tall, rönn, gran, asp och pil. Men ikväll när  jag lämnat av Massimo,  hos son och blivande sonhustru, så passerade jag flera blommande oxlar och dom var ståtliga. Gick hem och googlade och fick lära mej att oxeln är släkt med rönnen och att man gör tumstockar och bowlingklot av virket. Att bären användes som mjöl under nödår, men att det gav upphov till väderspänningar och därför kallades bären, i folkmun, för fisbär.

Varje dag en chans att lära något nytt!
Undrar vad det blir i morgon?

Dansar i neon....

...gör min dotter i kväll/natt. För nu är det hennes klass tur att ha sin studentskiva. Och temat är alltså neon! Hon skickade den här bilden via mms, för jag bad att få se hur hon såg ut.
 Det har varit förberedelser hela dagen, tjejerna i klassen samlades för gemensam lunch och sen skulle det målas kroppsfärg, nagellack, sminkas och fixas. Sen skulle det fotograferas och förfestas och så var det middag klockan 19 och så eftersläpp klockan 22. Och då kommer bl a storasyster med kompis dit. Klockan 03.00 i natt är det slut och jag har lovat hämta, så att hon kan stanna så länge som möjligt, för sista bussen hem går halvtre.

Maken är också ute och roar sig. Dock inte på någon studentskiva, men han har blivit bjuden till Stockholm på Rival och show med Fredrik Lindström och Henrik Schyffert och därefter finmiddag och övernattning på hotell. Det är jobbrelaterat och fortsätter på förmiddagen imorgon med konferens.

Själv gick jag en långpromenad med hundarna och sedan har jag suttit och planerat studentexamen. Nu har jag bestämt vad vi ska äta och dricka och hur jag ska dekorera. Satt och tittade på you tube-filmer på spanska hur man gör pompones och guirnaldas. Vilken guldgruva det är med you tube, tror det finns filmer på allt!

Jag tror bestämt att jag ska krypa isäng och försöka sova ett par timmar innan det är dags att hämta.

Kylslaget

Så har man jobbat sista arbetsdagen för den här veckan då! Den var ovanligt kort!
Morgondagen skulle varit en studiedag, men på vår skola är den "injobbad" pga olika obligatoriska uppdrag under vårterminen.
Jag satt idag och började ögna igenom betygssättningen. Den behöver jag först gå igenom och sätta "på känsla" en gång. Därefter en gång när jag går igenom varje elevs arbeten och utvärderingar för terminen. Sedan brukar det bli 2-3 gånger när jag funderar och justerar.
Nu är den här stressiga tiden när elever kommer upp när som helst för att göra klart och lämna in sina arbeten för att hinna få med dom på bedömningen innan sommarlovet. Det brukar bli väldigt intensivt på slutet.

Efter jobbet cyklade jag hem i så stark motvind att jag fick stå och trampa på slätten. Kallt blåste det också och dessvärre var ingen hemma och jag hittade inte min dörrnyckel i morse. Lite senare på dagen kom jag ihåg att jag lagt den i min fritidsjacka under gårkvällens hundpromenad. Min plan var att sms;a döttrarna och be dom lägga ut en nyckel i förrådet, men det hade fallit i glömska. Alltså var jag utelåst. Ringde ena dottern och hon var på väg hem, men med hund. så det tog 40 minuter. För att hålla värmen gick jag runt och rev upp ogräs och sopade gången. Det behövdes verkligen, för med värmen och "monsunregnskurarna" förra veckan, har allt fullkomligen exploderat. Den här fantastiska blomman, ca 40 cm hög pryder, tillsammans med 10-15 likadana, rabatten. Jag satte ner lökar i höstas-som jag typiskt nog inte kommer ihåg namnet på. Men visst är den vacker!!?!!

Det blev ett varmbad och en kanna te nu ikväll för att få upp värmen-har svårt att tro att jag faktiskt badade i havet i lördags!!

När saker bara försvinner.....

Det är nu nästan precis fyra år sedan min mamma dog.  Och idag önskar jag så att jag hade kunnat ringa henne och fråga var min dopklänning är. Den som hon sydde 1958, i tunn, vit bomullsbatist, med rosa foder. 1984 sydde hon ett blått foder till den, för då var det min förstföddes tur att döpas. Sen har alla mina fyra barn haft den, och nu var det dags för mitt barnbarn att få ha den. Min mamma hade absolut vetat var den är. Själv ägnade jag sena eftermiddagen åt att leta igenom vinden och fyra garderober. Jag var så tvärsäker på att den låg i barnens gamla babykorg tillsammans med sängkläderna, men nehej.
På hundpromenaden ikväll -en rejäl på två timmar- började jag fundera på om jag inte lånade ut den för några år sedan, men jag kan inte komma på till vem.
Om det inte sker ett under, så att den plötsligt kommer fram, så har jag börjat fundera på att jag skulle sy en ny dopklänning. Den kanske kan komma till användning för nya generationers barn. Men det hade också varit väldigt fint att låta min egen dopklänning och sonens dopklänning bäras i tredje generation.

 

Här är jag, buren av min syster, mina stolta bröder står bredvid.

 

 

Här är våran Johan i samma klänning, buren av min syster, stolta föräldrar och storebror står bredvid.

Jag vill tacka livet!

 

Plötsligt, ifrån ingenstans kom den, sångrefrängen med Arja Saajonma; Jag vill tacka livet!
Inte så att jag är på väg att lämna in handduken för gott, hade nog tänkt hålla i ett bra tag till. Men när jag paddlade över fjärden-utanför Djurönäset- i strålande sol, i lördags, skrämde upp ett ejderpar, som lyfte sina tunga kroppar och lättade från vattenytan för att flyga mot säkrare plats, just då var jag så i nuet som det bara går. Och jag kände mig så oerhört priviligierad och tacksam, över att kunna uppleva just detta

Maken och jag har haft en helt underbar helg. Förutsättningarna kunde inte varit bättre. 25 graders värme, en lätt, lätt bris, sol. Och när jag sitter i kajaken och tar mig fram över vattenytan, då är jag så lycklig!

Sen blev ju inte helgen sämre för att vi efter gårdagens paddling kunde mjuka upp ömma paddlingsarmar/ryggar och nackar i sköna badtunnor, vedeldad bastu och sedan ett dopp i havet!

Och därefter njuta en kall öl/ett glas rose´ med utsikt, innan 40 längder bröstsim och en tre-rätters middag! Djurönäsets hotell-anläggning levererade!

Dagen idag har varit lika bra. Nja, jag fick förstås lite kramp i armarna när vi paddlad dryga milen i lugnt vatten och sedan skulle passera en bred farväg och det blåste upp till sned motvind. Just då var det faktiskt lite jobbigt. Men bra träning för snygga överarmar, tänker jag!
Två timmars bilresa hem till Uppsala.

Nu har vi grillat goda köttbitar, druckit rödvin och efter en hundpromenad blev det hemlagad glass och färska jordgubbar.
Det får lägga grunden till nästa veckas arbetsvecka. Som faktiskt bara består av två arbetsdagar!!

Tillfällig inneboende!

Fr o m idag och en vecka framåt är vi hundvakt. Yngsta dottern sa gladeligen ja till att passa sin storebrors hund Massimo. Son och blivande sonhustru flög till Barcelona idag för att fira den 30-åriga födelsedagen som infaller på tisdag.
Massimo är en ett år gammal Lagotto. Stark som en björn, envis som en åsna, skuttig som Tiger i Nalle Puh och alltid, alltid hungrig. Dessutom är han ganska feg. Och så är han skällig. Han förstår inte att människor som cyklar eller går på vägen 100 meter från vårt hus, eller grannar som pysslar i trädgården intill faktiskt har rätt att göra det.
Nej då sätter han igång att skälla, och genast hakar vår lilla vovve Mayli på med sitt gälla skall.
Så lugnt och fridfullt har det inte direkt varit den här fredagseftermiddagen-kvällen.
Men imorgon drar maken och jag iväg för en weekend i Stockholms skärgård, så då blir det i alla fall lugnt för vår del.
Återkommer söndagkväll med rapport!

Man borde inte sova.....

Klockan går mot midnatt men det är svårt att gå i säng.
Äldsta dottern och jag har suttit ute på altanen med te och ostkex, levande ljus och småprat. Lilla vovven låg i mitt knä och sussade förnöjt. Kvällen är ljum och fylld av dofter och lugn. Ovanligt lugnt för att vara här, nära studentområdet.
Yngsta dottern är på studentskiva, där är det nog inte så lugnt.
Maken sover, han ska upp tidigt och jobba tre timmar och sedan hasta iväg på golftävling som vara hela dagen och avslutas med middag på kvällen.
Jag ville sitta ute och fortsätta njuta natten, men jag har en förmiddag fylld av lektioner och en eftermiddag som funktionär i längdhoppsgropen på Studenternas idrottsplats, så jag måste gå i säng och få några timmars vila.

Men först ska jag lyssna på den här;

http://youtu.be/L8Xn5EKkM2w

En svala gör ingen sommar

...fast idag har det känts som sommar!
Det var soligt och varmt och fönstren i lektionssalen fick stå på vid gavel. Hörde svalornas "svirr-läten" första gången strax innan lunch.
Efter lunch blev himlen kolsvart och plötsligt öppnade den sig och regnet vräkte ner.
Någon timme efteråt sken solen igen.
Vi hade personalmöte med information från närpolisen där vi fick dofta på hasch och marijuana och  fick höra skrämmande rapportering om användandet som tenderar att öka med sommarvärmen.

Maken skulle tillbringa kvällen på tandläkarhögskolan och jag bjöd ut mina döttrar på middag. Vi kunde sitta utomhus på Dragabrunnsgatan och njuta av god mat på "Kitchen and Table". Där flög svalorna ner i loopar och jag fick verkligen den där underbara sommarkänslan.
Efteråt gick vi och köpte varsin glass som avnjöts vid Fyrisån under de blommande kastanjerna. Kvällen avslutades med bio och filmen "The other women", en rolig, småmysig amerikansk komedi.

Det var mörkt när vi cyklade hem klockan elva och mötte horder av ungdomar påväg mot studentskivor. Yngsta dottern kände och hejade på många, men hon sparar sig till en skiva i morgon kväll.

Det var mysigt att gå ut med döttrarna ikväll.
Det var fantastiskt att se och höra svalorna.

Svalorna. Pluralis. Flera svalor kanske gör sommar ändå!!!

Njutbar smakar skymningen!

Den här morgonen kunde börjat bättre! Dottern, som annonserat efter att hyra lägenhet i Göteborg via Blocket, hade, efter förfrågan, i ett mail uppgett sina personuppgifter och sitt kontonummer. Hon trodde att avsändaren verkligen var Blocket, men det visade sig vara en bedragare som nu plockat ut pengar i olika omgångar. Nu är kontot spärrat och saken polisanmäld, men det var en mycket upprörd och ledsen dotter som cyklade till sitt jobb på Ikea halvåtta i morse!!
Själv hade jag en hyfsat lugn arbetsdag, eftersom merparten av eleverna den här veckan jobbar för fullt med en föreställning som har premiär i morgon kväll. Visserligen hade jag några extraelever som skulle iordningställa en del rekvisita, men det tog inte så lång stund i anspråk.

Nu ikväll var jag bjuden till en sk "värdinnekväll" på en butik som heter "Curvy Fashion". En  vän och f d arbetskamrat startade upp en butik med kläder för storvuxna kvinnor, för ett år sedan. Där kan man boka in kvällar med modevisning, vin och snittar och försäljning till rabatterade priser, och det var en sådan kväll jag var inviterad till. Jag träffade flera gamla bekanta som det var trevligt att prata med och jag köpte faktiskt en blus och ett linne.
När jag skulle cykla hem tog jag en omväg i Luthagen och Stabby bara för att det var en sådan underbar vårkväll!
Njutbar smakar skymningen!

Tre tankar

Jag brukar alltid tänka på tre bra saker som hänt under dagen och känna tacksamhet för det, innan jag somnar för natten.
För det mesta är det lätt, det enda svåra är att begränsa sig till bara tre saker.
Men så kommer det någon dag när det plötsligt går trögt. Då kommer jag ihåg något som Mia Törnblom sagt, kanske t om skrivit i någon av alla sina "klokböcker"; "tack för att den här jävla skitdagen är slut".
Så kommer nog en av mina tre tankar att vara snart.
Men också; tack för att jag orkade pallra mig ur sängen och stavgå i morse och tack för doften efter regnet.

Imorgon vänder vi blad och börjar på ny kula! God natt!

Var tar tiden vägen?

Äldsta dottern ringde från Göteborg i kväll. Hon är där och hälsar på kompisar som hon träffade under Backpacker-tiden i Asien. Dessutom sonderar hon terrängen inför flytten dit i höst. För hon säger att hon ska flytta dit då!
Ända sedan vi var i Göteborg en semester när flickorna var små, kanske 8-10 år, har hon varit förälskad i den stan. Då ville hon bli guide på Paddan-båtarna, nu har hon sökt utbildning på universitetet, och ser sig även om efter jobb. Dessutom har hon och kamraten varit och tittat på två olika lägenheter idag, så allt är verkligen förberett.
Jag försöker tänka positiva tankar (det är bra med självständiga barn, så skönt att hon inte bosatte sig i Australien, man tar sig till Göteborg med tåg på 4 timmar osv, osv)

Jag har putsat fönster på halva huset idag! Skulle göra alla fönster, när solen flyttat sig från framsidan, men fick besök av barnbarnet och hans mamma, så då hade jag inte tid med några fönster längre. Pappan kom efter jobbet och även maken dök upp från golfbanan så då grillade vi tillsammans och passade på att fira Eric som har namnsdag.
Även äldste sonen heter Erik i mellannamn, men han fick nöja sig med ett sms eftersom han var på hemväg från Köpenhamn där han  varit på svensexa sedan i fredags.

Helgen slut och redan mitten på maj. Var tar tiden vägen??!!

Lat lördag!

Det har varit en alldeles ljuvlig dag med sommarvärme. Nere på stan, längs Fyrisån, blommade kastanjerna och folk satt lättklädda och fyllde uteserveringarna med prat och skratt. Allt lever upp när sol och värme återvänder!
Jag cyklade ner för massage och sen gick jag för att leta sommarskor. Hittade ett par turkosa med mellanhög klack som jag blev nöjd med och när jag köpt te cyklade jag hem och vi fikade tillsammans ute i trädgården.
På eftermiddagen sydde jag färdigt bröllopskudden. Yngsta dottern låg och solade och maken skulle på fotboll.
Klockan sex mötte jag upp honom i stadsträdgården där vi skulle gå på Lindy Hop-introduktion på dansbanan.  Där var massor av folk och -som alltid- mest kvinnor. Det innebar att vi roterade ganska ofta för att alla skulle få dansa med alla, flera kvinnor valde att "dansa förare", så jag fick  dansa med tre kvinnor och tre män innan ngt gick snett och jag blev utan. Maken gick också av och så fortsatte vi genom parken och tittade på de fantastiska tulpanrabatterna innan vi cyklade hem och lagade middag. Vi kunde sitta ute till solen gick ned, visserligen med en pläd över axlarna mot slutet, men det var så skönt att njuta vårkvällen!
Med värmen kommer också fästingarna och idag fick vi plocka den första på lilla vovven, undrar hur många fler det blir i sommar?!

3 gånger film

1) Den här veckan har jag lagt ner ca 7 timmar på mitt "PIM-projekt". PIM står för praktisk it- och mediekompetens, ett regeringsuppdrag som drivits i projektform av skolverket, och som alla lärare i grundskolan ska göra. Det består av tre delar att lämna in och redovisa. Jag har gjort de två första och nu tänkte jag bli klar med den tredje och sista. Den består i att vi ska göra en film 3-5 min lång. Egentligen förstår jag inte varför man kallar den film, eftersom den består av stillbilder som körs som ett bildspel och som vi ska sätta musik och berättarröst till.
Egentligen är det ganska roligt, det finns otroligt många möjligheter att "leka" med ljud och ljus effekter, men frågan är hur stor nytta jag kommer att ha av detta i mitt arbete?! Nåväl, det ska göras, och jag har jobbat på att göra en inspirationsfilm om arbetsområdet "Återbruk". Vill kunna göra något som jag kan ha användning av. Så jag har fotat material som man kan återbruka och förslag på produkter som det kan bli. Efter 7 timmar har jag nu en 3 minuter och 14 sekunder lång "film". Dessvärre visade det sig att ljudinspelningen på min jobbdator inte fungera. Jag har suttit i telefonkö och väntat på support, som efter mycket om och men inte kunde hjälpa mig.  Så det blev inte färdigt i alla fall, nu måste jag vänta till nästa vecka och försöka få ny hjälp. Frustrerande!

2) Någon som KAN göra film är Adina Almén, konstnär här i Uppsala. Titta på denna;

         http://youtu.be/MsXAWYe5Deg

3) Maken och jag avslutade fredagskvällen med att gå på bio och se långfilm. "The Lunchbox", en annorlunda film i lågmält tempo med härliga filmscener från det myllrande Mumbai, och en inblick i den indiska kulturen.

 

Även fel tåg kan gå till rätt station

 

Ett bra citat från filmen får avsluta denna arbetsvecka!

Wine is bottled poetry

 

 

Ikväll har jag och två av mina syskon varit på vinprovning.

Vin i kombination med smaker i maten!

 

Jag var riktigt trött precis innan, eftersom jag suttit på en workshop och jobbat framför datorn fyra timmar i ett sträck. Med halvrisigt resultat dessutom, så humöret var inte på topp. Inte ett dugg laddad för att gå bort egentligen.

 

Men 14 (!!!) viner senare, tyckte jag att livet var riktigt bra igen!

Vinklubben "Tre Kronor"

                                                      http://www.trekronorvin.se/kontakt/
Gå in och titta, här finns massor av recept och annan matnyttig information. Själv blev jag så sugen på att hoppa på en matlagningskurs i Danmark nästa vår. (Årets kurs var fulltecknad).
             
                Tänk så mycket roligt det finns att göra i livet! Hur ska man hinna med allt?!

Dam-middag

Ikväll hade jag bjudit hem gamla kollegor från Dagbarnvårdar-tiden. Det var så trevligt att träffa dom igen. Vi var ett så bra team när vi jobbade tillsammans. För vi försökte verkligen göra saker tillsammans, annars är själva dagbarnvårdaryrket ganska så isolerat. En dag i veckan samlades vi på lokal och då försökte vi alltid ha något tema. Mycket pyssel, sångsamlingar, sagostunder, matlagning, dockteater, cirkus, jag vet inte allt vad vi gjorde med våra barn. Vi jobbade också efter "Ur och Skur-modellen" och försökte vara ute så mycket som möjligt i skog och mark, även med lunchen, att vi lagade eller åtminstone åt utomhus, året runt. En gång i månaden gick vi på biblioteket och då var vi tre dagmammor som efteråt turades om att äta lunch hos varann, och den dagen fick barnen alltid titta på film efter maten. Listan över aktiviteter  kan göras lång.
Ingen av oss är dagmamma längre. Våra egna barn är vuxna och vi har andra yrken.
Men när vi ses (sist två år sedan) tar vi alltid vid där vi sist slutade. Ikväll bestämdes att nu får det inte gå så länge tills vi ses nästa gång. Få se om det kan bli av i sommar?!!
Nu har jag dukat av och diskat upp, bara för att upptäck att om en kvart är den här dagen slut!
Hög tid att krypa till kojs!

Festernas tid

Det är festernas tid!
Niorna på skolan börjar få stora skälvan när dom inser att grundskolan snart är slut. Snart ska klasskompisarna gå skilda vägar. Om två veckor är det skolbalen, men innan dess ska det festas på helgerna. Som slöjdlärare får man höra en hel del. Det är som om dom inte tror att jag har öron. Det pratas och skvallras om andra lärare och vikarier, om händelser på lektionstid och rasttid. Och just nu pratas det mycket om fester som varit och fester som komma ska. Om berusning och relationer.
Jag lägger mig inte i, låtsas som att jag är fullt upptagen med att gå runt och hjälpa, men nog hör mina öron allt möjligt. Det har hänt att jag fört vidare det jag hört, om det är saker som jag känner inte hör ihop med en 15-åring. I morse pratades det om vattenpipa och plötsligt tittade en flicka på mig och sa; -Barbro, vad som säjs på slöjden, stannar på slöjden!

Det är studentskivornas tid också. Yngsta dottern är iväg på sin andra skiva ikväll. Den första, för en vecka sedan, slutade inte så trevligt. Jag och äldsta dottern fick åka och hämta vid ett-tiden, då någon mådde lite dåligt. I går, när vi satt ensamma vid köksbordet, berättade jag om händelser från min egen ungdomstid.  Inte direkt händelser som jag minns med glädje, men tänkte att dom litegrann skulle komma att fungera som avskräckande exempel. När hon skulle gå sa hon; -Mamma, du behöver inte vara orolig ikväll!

Tog en hundpromenad i den ljuvliga vårkvällen och när jag kom hem fikade vi med årets första rabarberpaj!

Dags att krypa i säng och så får vi se hur det går med att låta bli att känna oro......

Ett pärlband av nu är livet.

Glänsande och färgglada pärlor blandade med smutsiga, slitna, spruckna. Alltså; en fundering över hur dagens nu egentligen ser ut. Vad är glädje och njutning, vad är sorg, smärta, trasighet? Härifrån till nästa nu; byte av riktning? Eller njuta av varat.
Ovanstående rader stod i morgontidningen, skrivet av Lena Köster, kulturskribent. Jag läste högt för min dotter vid frukostbordet, för jag tyckte att det var så vackert!

I förmiddags, på jobbet fick jag den allra fulaste, svarta och mest spruckna pärlan kastad rakt i ansiktet. All sorg, smärta och trasighet på en gång.
En nära kollega har drabbats av det allra mest hemska en förälder kan drabbas av. Hennes 24-åriga dotter hade tidigt på söndagsmorgonen, valt att  ta sitt liv genom att kasta sig framför tåget.
Jag blev alldeles tom och kall inuti. Allt blev liksom oviktigt och banalt. Hela kollegiet blev påverkat, dämpat och våra tankar fanns hos familjen. En riktigt dyster måndag.

Jag hade bokat ett spinningpass efter jobbet, men jag kände att jag inte ville gå ner i en mörk källarlokal utan fönster, så jag avbokade. Istället åkte jag hem, satte på mej ledigare kläder och trampade ut i naturen på en lång cykeltur.

Jag ville bort från mörker och elände, bort från alla otäcka fantasibilder som hela dagen dykt upp i mitt huvud, bort från alla "tänk om det varit något av mina barn"-tankar som surrade i hjärnan.

Jag ville ut och se  vitsippsbackar, gullvivor och den skira grönskan på träden. Jag ville känna doften av mylla och grönt gräs. Jag ville höra koltrastens sång, lärkans drill och fasanens skrik. Jag ville njuta vattnets strida ström vid forsen i Kvarnbolund, hästarnas fridfulla betande i hagen i Hågaby.

Jag ville njuta nuet.

Efter middagen gav sig maken och jag ut på ännu en cykeltur i vårskymningen. Vi letade utslagna Kungsängsliljor, som någon sett vid brukshundsklubben i Hågadalen. Vi fann dom inte, men jag fick återigen uppleva den intensiva våren och känslan av att allt är vackra, glänsande pärlor just nu!

Söndagsfrid

Parkerade bilen hemma klockan 3.00 i morse. Ett lätt duggregn föll, ca 6-7 grader och rätt så mörkt, men fåglarna höll serenad. Det kändes fantastiskt!
Dessutom var jag glad att ha lyckats köra hem utan att ha kört över någon berusad person. Fy tusan så folk cyklar och går, rakt ut i gatan utan att kolla sig för, chansar och cykla direkt framför en bil, utan lysen i svart kostym. Rysk roulette! Nej, taxichaufför en lördagnatt är inget för mig.

Den här dagen har vi gjort hemmasysslor! Tvätt, strykning och mangling samt avfrostning av frys för min del. Maken har hållts med varmluftspistol och skrapa för att ta bort färg från yttertrapp/veranda.

Vi fick ett avbrott mitt på dagen när äldste son, blivande sonhustru och hund tittade förbi för att låna dammsugare och städa sin bil invändigt. Vi fikade tillsammans, och med lite varma filtar runt kropparna, kunde vi faktiskt sitta utomhus.

  På eftermiddagen monterade jag färdigt årets skörd av virkade studenter.

Till middag tillagade jag en gös, som min kusin och jag fått på nät för några veckor sedan. Hittade ett recept med bacon, gul lök, champinjoner och smörklickar. Hällde också över creme fraiche med champinjoner för att få lite sås. Med en Chablis till smakade det gudomligt!

Kvällen avslutades med min absoluta favoritskådespelare (eller, ja det finns ju flera, men när det kommer till utseende, så tycker jag hon är så otroligt vacker och uttrycksfull) Julia Roberts och filmen "Lyckan, kärleken och meningen med livet". En film som inte fick så bra recensioner, men den innehåller fantastiskt vackra scener. Jag såg den på flyget hem från Thailand sist, nu fick jag se den textad!

 

Och det var väl egentligen dumt att sitta uppe till efter midnatt för tredje dagen i rad.

Ny arbetsvecka imorgon.

Någon kommer nog att vara lite trött!

(men det har det varit värt i så fall)

Bröllop, barnvakt och hundvakt!

Här är brudparet som gifte sig idag!

Grattis till Camilla och Erik

på deras stora dag!

 

Erik är en gammal barndomsvän till båda våra söner, och dom har fortsatt att umgås upp i vuxen ålder. Alltså behövdes passning för både hund och barn!

Så jag har fått rå om mitt fina barnbarn ända sedan klockan halvtolv i förmiddags. Nu ligger han och sover bredvid farfar. Det är en timme in på söndagen och bröllopsfesten i bygdegården bredvid Danmarks kyrka är precis slut, men nu bussas gästerna in till en bar i stan för efterfest.

Så vi får se hur länge farmor har jour i natt! Jag lovade att dom skulle få stanna så länge dom ville om det gick bra med Eric. Det var ju ett bra tag sedan dom båda kunde gå ut tillsammans.

Jag har lovat att hämta och köra dom hem, mamman behöver få amma innan hon kan sova, annars hade han ju kunnat sova över. 

 

 

Här är fina, lilla familjen på kyrkbacken!

 

 

                 Hundar är också lite som bebisar. Dom vill också vara nära och bli ompysslade!

Fredagsryck

Oj vad klockan plötsligt blev mycket! Snart halvtvå och jag har inte kommit isäng ännu.
Fick sådan energi när jag kom hem från jobbet utan huvudvärk.
För det har jag haft från onsdagkväll t om idag lunchtid, även om det var så pass bra i morse att jag inte behövde smärtstillande. Men igår var jag totalt däckad, tror att jag hade feberfrossa på kvällen också, så därför blev inget skrivet, jag la mig tidigt.
Tack och lov att jag sluppit migrän, det måste vara fruktansvärt jobbigt att återkommande få en sådan smärta.
I alla fall kanske det var därför jag plötsligt blev så energisk efter jobbet.
Jag städade hela huset, tvättade tre maskiner, rastade vovven, planerade veckomatsedel och skrev inköpslista. Sen stekte jag två oxfilébitar och blandade en fräsch sallad, hällde upp ett glas rödvin och njöt. Flickorna var hos kompisar och maken på bolagsstämma i Stockholm, så det var lilla vovven och jag hemma.
Sen fick jag ett litet ryck och grävde fram lite virkgarn och satte mig framför tv och tillverkade detta;

Ett litet tredimensionellt kort till ett brudpar, att överlämnas imorgon!

Men nu måste jag gå och lägga mig! Godnatt

Ett år äldre nu igen.....

Jag blev ett år äldre igår.

Å ena sidan har tyngdlagen slagit till och många kroppsdelar pekar neråt.

Å andra sidan klär jag mig hellre varmt och bekvämt än kallt och snyggt.

Å ena sidan har jag fått ryggproblem, krympt 4 cm och blivit stelare, vilket hindrar mig att utföra allt jag vill kunna göra.

Å andra sidan äter jag vad jag vill. När jag vill. Hur jag vill och så ofta jag vill.

Å ena sidan har jag fått torra ögon, samtidigt som dom rinner oftare utan anledning.

Å andra sidan kan jag skratta åt mig själv och har mer självdistans än vad jag hade som 20-åring.

Å ena sidan har jag fått gråa hårstrån.

Å andra sidan säjer jag vad jag tycker i alla lägen och bryr mig inte om vad andra tycker om mig.



Jag är nöjd med min lott; jag lever, och vad är alternativet liksom?!

Födelsedag!

Åååå, vilken dag jag har haft!!

Började imorse kl 06.45 när make, två döttrar och hund tågade in i sovrummet med sång, hemgjorda smoothies, blommor och paket!

Fotot, högst upp, var ett födelsedagskort. Taget för 32 år sedan. Har tiden satt några spår eller...?

Jag fick jättefina presenter!! En av gåvorna, den av yngsta dottern, var en kräm mot celluluiter!

Hrm, jag HAR INGA CELLULUITER!! -Nej men det är förebyggande, kvittrade dottern......

Fick sen en härlig frukost med nybakat bröd, ägg och te!

 

Arbetsdagen var lite annorlunda idag, vi hade en halv temadag och jobbade med nät-trakasserier.

När jag kom hem halvfem bryggde äldsta dottern kaffe åt mig och sedan tog jag ett varmbad medan hon donade i köket. Jag tog emot telefonsamtal och massor av facebookhälsningar och så fick jag sätta mig vid dukat bord. Trerätters middag; getost-fyllda fikon och dadlar med prosciutto och ett bubblande bourgogne-vin, därefter fisksoppa med aioli, vitlöksbröd med tomatröra och en Riesling och som avslutning en lime-cheesecake och nybryggt roibos.

 

Är jag inte bortskämd så säj?!?

Skulle lätt kunna vänja mej vid detta, om det bara inte ingick att man blev ett år äldre varje gång....

Njut människa, njut!!

Lika ljuvlig som månaden maj är, lika fylld av aktiviteter och måsten är den! Kanske nästan den mest hektiska månaden på året.
Slogs av det när jag cyklade hem från jobb och träning och passerade buskar översållade med vackra, vita, väldoftande blommor. Skulle kunna bara gå omkring och insupa naturens under.

Har sökt länge på nätet för att hitta en text av Lena Persson, som heter Sommarångest. Hörde den på Höjdarlunchen för  ett tag sedan. Helen Sjöholm läste den så bra. En kvinna som vill hinna med allt, allt och samtidigt njuta, hon är rädd för att inte njuta tillräckligt. Den var såååå bra, och så "mitt i prick" med många igenkänningsfaktorer. Tyvärr fann jag den inte ikväll, ska fortsätta leta och se om jag får tag på den och kan skriva ner den här på bloggen.

Men nu ska jag njuta av sängvärmen och hinna läsa några rader innan jag somnar och sover min allra sista natt som femtiofemåring.....

Glimtar från Norge

 

så samle dine blomster

i en vid bukett

samle ditt lys 

for å se gjennom mørket

samle din glede

for å bære all gråt

samle ditt håp

for å holde på drømmen

samle dine tanker

for å tåle all tvil

så samle ditt menneske

samle våre medmennesker

samle oss sammen

 

Detta vackra minnesmärke med den underbara texten av Lars Saabye Christenssen, såg jag i Levanger på första maj. Efter massakern på Utöya, när 77 unga människor miste livet, har man i varje kommun, varifrån ungdomarna kom, satt upp detta vackra!

 Levanger är en norsk stad med 19 000 invånare som ligger ca 8 mil norr om Trondheim. Här och utanför Steinkjer, ytterligare 5-6 mil norrut, har jag tillbringat de senaste fem dagarna. Det har visserligen kommit både snö och hagel, omväxlande med sol och byig vind, men fotot på minnesmärket, hittade jag på nätet. Snön låg alltså inte kvar!!

 

Så här såg det ut;

 

 

 

Underbara, vackra, grannland. Vart man går, så är varje ögonblick, som ett fotografi från någon Norge-almanacka!!

Det är också guld värt att få ha en sådan god vän att dela sorg och glädje, allvar och skratt, minnen och framtidsdrömmar med. En vän som känner en utan och innan, en vän som alltid tillåter en att vara precis den man är i stunden, en som alltid finns där oavsett vad som händer.