Tidsoptimist?!

En tidsoptimist är en person som tror sig ha tillräckligt med tid för att utföra sina åtaganden. Jag brukar beskylla maken för att vara en sån person. Han har en förmåga att pressa in tusen saker på väldigt lite tid.
Dessvärre får jag nog erkänna att jag själv lider lite av samma åkomma...
Som idag; ett par lektioner uteblev pga att eleverna i årskurs 8 är på prao. Genast gick min hjärna igång på saker jag äntligen skulle få tid att hinna med!
Jag skulle; gå igenom dataprogrammet för Nuno-tovning, som jag inte hunnit tidigare, jag skulle stryka och linda upp 25 meter tyg som vi fått till slöjden, tvättat men bara nerstoppat i en skrynklig härva i en säck, jag skulle sy upp, fota och göra en ny beskrivning till en grytlapp, jag skulle sy ett stolsöverdrag till min stoppade katederstol som är alldeles trasig och fläckig och jag skulle sy väskor av kaffeförpackningar som jag sparat hela hösten, men inte hunnit med att göra något av.
Detta skulle alltså ske på de 80 minuter som jag "fått över". Här kan man verkligen snacka tidsoptimism!!
Så vad hann jag då? Programmet om nuno-tovning tittade jag på med stor behållning. Jag stänkte delar av tyget och hann stryka och rulla upp en tredjedel. Jag hann klippa till delarna till grytlappen och jag hann faktiskt sy upp tre olika varianter på "kaffeförpackningsväskor"! Rätt så bra jobbat ändå om man tänker att jag blev avbruten ett par gånger av kollegor som hade saker att diskutera/ventilera.

Den stora väskan består av 12 förpackningar, den mindre av 8 och necessären av 4. Lite halkigt att sy i och lite stelt att vända, men annars inte så svårt. Helt rätt i tankar om återbruk, få se om några elever kan köpa den idén!?