Den här bekantskapen gjorde jag i morse. Slog på teven och Luciamorgon från Tällberg, och drygt 20 minuter in i programmet stod den här människan med sin spröda röst och sjöng Koppången till fiol och cello. Det gick rakt in i hjärtat på mig, ögonen tårades och håren på armarna reste sig. Nu ikväll har jag googlat henne och hittade den här på You Tube. Inte är det Koppången, men det är hennes egen musik, och rösten är fantastisk. Ska fortsätta följa henne! Det var ju också speciellt att se Luciamorgon från Tällberg, som har en speciell plats i mitt hjärta efter dotterns bröllop. Verkligen en idyllisk och vacker plats.
Annars har det varit en vanlig måndag. Tvätt och veckohandling, genomgång av veckan som kommer, matlagning. Fick också en utflykt med döttrarna till Himla outlet. Det skulle handlas julklappar och jag behövde hämta kompostpåsar på miljöstationen intill. Sen är det alltid roligt att kika in på Himla och få lite inspiration, utan att handla. Ögon-shoppa.
Och nu är det dags att samla ihop sig till sista arbetsveckan för terminen. Gör det med Sofia Sievertsdotters ord;
Solen står lågt, bjuder in oss att skapa eget ljus. Vintertid är vilotid. Stillhet, reflektion och fokus. Vi bjuds mörka dagar för att fördjupa värderingar och minnas vår stomme. När snö faller kan vi lyfta det som berikar oss. Hjälp mig idag att ta emot naturens vita årstid med öppen famn. Låt mig upskatta det mörker som ger mig tid att gå djupare. Gör mig till en människa som kan sprida ljus oavsett hur lågt solen står på himlen .Påminn mig om att vishet växer i vila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar