Pengar är inte allt, men det är livet!

 Idag hade jag 8d och 8b för sista gången någonsin. I vår ska dom ha hem- och konsumentkunskap, och jag byter till 8a och 8c, som haft hem- och konsumentkunskap nu i höst. 

 Jag bad om elevernas uppmärksamhet när 5-10 minuter återstod av lektionen; tackade för den här tiden och önskade dom lycka till i årskurs nio, eftersom dom då kommer att få en ny textillärare. Det blev oväntade reaktioner. Flera elever stannade kvar och ville fråga varför och nämnde en oro över hur det skulle gå för dom. Vad skulle jag göra och kunde jag inte jobba bara ett år till så dom fick gå ut. Dom ville prata med mig. Som en kille sa; nu måste vi ju konversera lite extra eftersom vi inte får göra det något mer. Och skulle jag verkligen bli pensionär? Jag berättade att man får gå tidigare än 65 år, det som händer är att det kostar lite mer, och så sa jag; men tycker ni inte att 22 år på samma arbetsplats räcker? Och pengar är inte allt! Jo, 22 år för en 14-åring det är ju faktiskt en evighet, så det kunde dom förstå. Och när jag sagt det där om pengar så sa en flicka; -Nej, pengar är inte allt, men det är livet!  

Tänk så kloka tonåringar det finns!!