I morgon har skolan en s.k. studiedag. En gång i tiden innebar det att vi fick någon form av fortbildning. Numera innebär det att vi jobbar på skolan, antingen med olika planer som ska revideras eller med institutionsvård.
Vi slöjdlärare var lite kreativa och la som förslag att vi skulle åka på studiebesök till Stockholm och två olika utställningar, en på Nationalmuseet och en på Thielska galleriet. Få lite input, ha lite trevligt i kombination med att spåna på nya arbetsområden.
Vi la fram det för vår rektor när hon besökte vårt ämnesmöte för en vecka sedan och hon svarade varken ja eller nej.
I måndags morse fick vi ett långt inlägg på Teams om hur olämpligt hon tyckte att det var, då hon inte kunde försvara hur det hängde ihop med vår handlingsplan.
Jag blev riktigt irriterad, men sov på saken och skrev ett svar tillbaka där jag i vänlig ton bl a skrev att det ena inte behövde utesluta det andra och att vi skulle kunna prata handlingsplan på tåget och under lunchen. Jag skrev också att det inte skulle komma att kosta skolan en enda krona, då vi tänkt betala allt ur egen ficka.
Hon svarade inte. När jag åt lunch satt hon i personalrummet och jag frågade om hon sett mitt svar. Jo det hade hon, men hon tyckte fortfarande inte att det var försvarbart att låta oss att få åka. Vi borde istället vara tacksamma över att få en hel dag till att hålla på med handlingsplaner och institutionsvård. Och om vi vill åka på studiebesök kan vi göra det på vår förtroendearbetstid.
Jag kände att det inte var en strid att ta, skulle aldrig vinna. Hon hade redan bestämt sig.
Det blir tråkigare och tråkigare att vara lärare!
Men om det dras åt från ena hållet, så tänker jag inte bjuda till från mitt håll. T ex så tänker jag ta ut bilersättning för varje gång jag åker och lämnar symaskin på verkstan. Så har jag inte tänkt förut, men generositet ska inte vara bara åt ett håll.
Och imorgon ska jag bara var lugn och jobba på i min sal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar