- Det var kul att gå på bio, utbrast maken när vi kom innanför dörren efter att ha cyklat hem från Filmstaden, där vi varit och sett filmen Ted nu ikväll.
Jag svalde två gånger innan jag ynkade fram ett svar; - Kul...., jag vet inte om det är rätt ord, jag kan inte bli av med gråten.
Ibland blir jag bara så berörd att det kryper in i under skinnet och parkerar där. Mina tårar rann medan vi drog cyklarna uppför Carolinabacken, och jag fick svälja och svälja för att inte snyfta högt.
Detta livsöde, så fruktansvärt sorgligt, och så denna musik som är så fantastisk mitt i all sorg.
När dottern messade och frågade om filmen var bra svarade jag; Kan inte sluta gråta så Jaaa!!
Antar att det är en bra recension!
Nu ska vi ta det lite lättsammare, jag steker köttfärsbiffar och rostar potatis, rödvinsboxen står framför teven, där maken redan bänkat sig framför melodifestival-finalen.
Tror att jag behöver förflytta mig tillbaka till nuet, så att inte sorgstämningen förstör lördagkvällen.
Lördagen har för övrigt varit förträfflig, med en riktigt skön skidtur på förmiddagen. Gott om snö och fina spår, och yngsta dottern kämpade på med sina nya skidor. Säkert 15 år sedan hon åkte längd.
Trevlig fortsättning på lördagkvällen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar