Så fick jag komma ner till "mitt" Sannerby i det vackra Södermanland, och andas! Det är något med den här miljön som gör det så lätt och självklart!
Och lördagkvällen vid köksbordet med långkok på dovhjort, gott rödvin och trevligt sällskap gick inte heller av för hackor!
I morse, efter nybakade scones framför Vasaloppsstarten, packade vi ihop och bilade vidare mot Nyköping.
Nyköpingåns vatten strömmade friskt genom staden när vi öppnade dörren till Galleri Sjöhästen och beskådade Charlotte Addes vackra bronsskulpturer.
Det hade blivit mycket sålt i går på vernissaget, så det blev bara gratis-titta idag. Men visst väcktes "ha-begäret" i mig. Bl a var jag väldigt nära att slå till på en trägren med svällande knoppar, utskuret ur järn och på mitten av grenen satt en ljuvlig liten fågel i brons. En riktig "vår-installation".
Efter utställningen åt vi lunch och sen promenerade vi bort till Folkungavägen 17, dit vår faster Margareta och farbror Rune flyttat. Dom bjöd på eftermiddagskaffe och många minnen och berättelser från förr. Och eftersom Rune är nästan skrämmande lik vår pappa Arne, så känns släktskapet så nära och kärleksfullt. Vi pratade minnen som fick mina ögon att tåras, liksom minnen som bjöd på gapskratt. Stunden var angenäm och trevlig!
Nu är jag tillbaka i Uppsala. Maken har legat febersjuk hela helgen, t om så att han blir hemma från jobbet i morgon. Dottern går in på sin sista praktikvecka.
Det är vardag, men miljöombytet gjorde gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar