tisdag 28 februari 2017

Farväl Februari


Sista februari idag. Så vad gjorde jag egentligen de 28 dagarna denna månad?
176 timmar sov jag bort.
105 timmar arbetade jag.
70 timmar nöjen (en show, en konsert, ett födelsedagskalas, fem dagar på road-trip).
17 timmar tittade jag på tv.
16 timmar tränade jag.
14 timmar lagade jag mat och bakade.
5 timmar städade jag.
3 timmar handlade jag mat.

Enligt mina beräkningar återstår det 266 timmar! Vad har jag pysslat med då???

Men jag ska inte bry min lilla hjärna åt dylika funderingar. Nu ser vi framåt mot första vårmånaden!
Och faktum är att jag fick vårkänslor i eftermiddags när jag satt vid mitt skrivbord på jobbet kl 16.15 och en koltrast sjöng så vackert från trädet utanför fönstret!



Och nu blir det kvällsfika med semlor!!

måndag 27 februari 2017

Mana´o nahenahe

För en vecka sedan var jag och min syster på Kosta Art Hotell som också är ett spa-hotell. Vi bokade varsin behandling, och eftersom vi var i glasriket så tyckte vi att en "Hot Glas-massage" skulle vara passande.
Vi hade fått samma klockslag men i olika rum av olika terapeuter. Dom kom samtidigt ut och hämtade oss, och det var en ren slump att jag följde med den lite äldre kvinnan och min syster följde med den yngre.
Britsen var varm och skön, terapeutens handlag var fast och erfaret och glaset som fördes över huden hettade behagligt.
När baksidan av kroppen var klar skulle jag vända mig på rygg och då såg hon att jag hade lite besvär att komma runt så hon frågade vad mina problem var. Jag gjorde en kortfattad beskrivning och då frågade hon om jag ville att hon skulle fortsätta med samma behandling eller gå över till Mana lomi-massage och hjälpa mig. Eftersom jag provat Hawaiansk massage tidigare visste jag att det var väldigt behagligt, och eftersom jag "greppar alla halmstrån" för att få bukt med ryggvärken så var mitt svar enkelt! Jag fick vända tillbaka på mage och så gick hon lös på mina skinkor med underarmar och tum-grepp.
Oj, vad det smärtade!  Hon hittade verkligen direkt den ömma punkten! Efter en liten stund övergick det dock till lite mer "behagligt-ont" och efteråt var skinkorna mycket mindre spända.
Ett par dagar efter behandlingen hade jag rejäl träningsvärk, men sedan dess har jag varit bra! Tänker på det så gott som varje stund. Den där stickande smärtan i skinkan är borta, det är nästan ett under!

Har googlat om den här typen av massage och det står följande;
Mana står för livskraft och lomi för beröring. Massagen liknar havets rörelser och ska vara som en flytande helhet, hjärta-hand-själ.  Den följer kroppens meridiansysem och balanserar chakrasystemet.
Den påverkar "golgis senorgan" en känselreceptor som sitter i övergången mellan muskel och sena och skickar information till centrala nervsystemet om senans belastning.

Jag går och grunnar på hur jag ska få min fysioterapeut att förstå detta. Vill försöka förklara vad som hände, när det är dags för återbesök! Eller kommer han att tro att det helt och hållet är mina dagliga övningars förtjänst, att jag är så bra?!
Blir också spännande att se hur länge effekten av massagen håller i sig. Det är ju lite långt till Eksjö, där terapeuten bor. Men hon har sagt att hon kan komma till Uppsala om jag kan dra ihop några fler personer som vill ha massage. Det vore det faktiskt värt!

Och med det säger jag godnatt som man gör på Hawai!


söndag 26 februari 2017

Nu kör vi!

För en vecka sedan så hade jag allt framför mig!
Den där känslan på söndagkvällen att imorgon, måndag, är jag ledig, finns inget som går upp emot den! 
Ikväll är känslan mer som på bilden;


Fast jag vet ju att det kommer att bli helt ok. Jag har inte ångest av mitt arbete, det är mer den där känslan av att ekorrhjulet börjar snurra och klockan blir ens riktmärke.
Men nu kör vi. (Så sa gympaledaren under sista låten på Friskis & Svettis i förmiddags också) 
Sex veckor till påsklovet!!

lördag 25 februari 2017

Road-trip med syster!

Dag 1, måndag 20/2
Från Uppsala till Kosta Boda! 


Kjell Engman, favoriten av glaskonstnärer.
Besök och shopping i outlet.

                                                       

                                              Övernattning på www.kostabodaarthotel.se/ 


 

Dag 2, tisdag 21 februari
Startade dagen på SPA med Hot glas-behandling.
Bilade till Borås via Åryds bruk:





Historiens vingslag närvarande i kall februarivind.


Dag 3, onsdag 22 februari.
Start hos yngsta dottern med fin-frukost på hennes studentrum.



Därefter givande besök på textilmuseét, Borås textilhögskola.
Bilade vidare till Göteborg och äldsta dotter med pojkvän.



Bjöds på långkok av älg!


Dag 4, torsdag 23 februari.
Turistade i staden. 
Kikade lite närmare på operahuset.


Besökte konstmuseum och utställningen med Tove Jansson.




Mötte upp yngsta dottern på stationen och avslutade kvällen med finmiddag på restaurang Piga.


Dag 5, fredag 24 februari
Bilade till Sannerby och avslutade dagen med en promenad i solnedgången innan kusin Åke och hans Ingrid bjöd på trerättersmiddag.


Dag 6, lördag 25 februari.
Efter ett besök i skolan som är ombyggt till cafe´ /http://sigridslund.se/ bilade vi tillbaka till Uppsala.

Nu har jag packat upp, tagit ett bad och sitter och
smälter intryck och känner mig tacksam och nöjd efter en innehållsrik och härlig vecka tillsammans med min syster!

söndag 19 februari 2017

Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå!!!



Hittade på You-tube ett litet smakprov från konserten vi var på igår. Oj vad det svängde!! Det var såååå bra!!  Tänk vilken musik det gjordes på 60-talet! Och både Björn Skifs och Tommy Körberg låter dessutom så mycket bättre nu än vad dom gjorde då.I drygt två timmar, i högt tempo, bjöds vi på underhållning av högsta klass. Kom inte och säg att man är slut som artist när man närmar sig 70!!

Tanken var att vi skulle ha en hel-helg i huvudstaden, maken och jag.  Hotell var bokat och vi hade flera aktiviteter planerade. Dock halkade ju maken förra helgen och har dragits med värkande rygg hela veckan. Igår morse hade värken gått ner i höften vilket innebar att han hade svårt att gå. Vi beslöt att avboka hotellet och ta bil fram och tillbaka över dagen.
Dock skulle vi åka lite tidigare så vi kunde gå ut och äta något gott före föreställningen.

Jag strök en glittertröja och skulle dagen till ära lägga en festmakeup! Har en blågrå glitterögonskugga som är så snygg och ger riktigt fina sotade ögon. Bara det att just idag var min högra hand extra skakig.... Trots full koncentration och förstoringsspegel, så hamnade all ögonskugga UNDER ögat....... Resultatet blev som om jag fått en rejäl snyting,,,,,,
Suck!! Efter tredje försöket blev det ändå ok.

Vi parkerade bilen på söder och promenerade i sakta mak mot Globen-Hovet-området för att hitta en restaurang som motsvarade våra förväntningar.
Det fanns ingen.
Slutade med att vi hamnade inne i Globengallerian. Maken beställde en fläsknoisett, jag tog en burgare.  Noisetten var kall, burgaren var torr och trist. Utsikten från vårt bord var H&M. Klockan 17 stängde stället. Då tog vi varsin kaffe på EspressoHouse, som stängde 20 minuter senare. Vi intog alltså platsen på Hovet kl 18.00, 1 1/2 timme innan konserten. Visserligen har jag aldrig varit på Hovet, och lite spännande var det, men inte så att spänningen höll i sig hela tiden.......
TUR att konserten var så himla bra! Efteråt var allt misslyck glömt och i bilen hem satt vi och småsjöng på låtarna!! Väl hemma blev det varm choklad och knäckemacka med ost!!

Och nu har söndagen förflutit.  Vi premiärfikade med kaffe och våfflor på altanen. Jag har bakat semmelbullar och jag har packat väskor inför den stundande veckan!
Imorgon förmiddag kommer min syster och hämtar upp mig för en road-trip söderut!
Återkommer här på bloggen om en vecka!
På återseende!

fredag 17 februari 2017

Omväxlande dag.

Dagen började med besök hos en fysioterapeut och slutade med att jag rensade fisk!

Jag har nu fått ett program med rörelser att utöva i tre veckors tid. Har ett inflammerat muskelfäste i sitt-benet. Kroppens fantastiska förmåga att kompensera värk! Min knasiga rygg har gjort att musklerna i skinkorna/sittbenet försökt kompensera värken och därav slitit så hårt att nu senfästet är risigt. Får se om jag lyckas få bukt med det!
Mina elever fick vänta 20 minuter utanför klassrumsdörren innan jag kom. Sen gick lektionerna på löpande band till klockan halvtre.
Cyklade hem och bryggde mig kaffe, tinade en bulle och satt vid köksbordet och insåg att NU, är jag ledig en hel vecka!! Ljuvlig känsla.
Äldste sonen kom över med yngsta barnbarnet, som sträckte armarna mot farmor och så blev det lek med bilar och pianospel. Men vi lyfte också av en takbox från sonens bil, och hängde upp den i vårt garage.
Så blev det en tur till blomsteraffären och jag fixade till en mamma-barn-bukett som en gåva till en liten nyföding. Jag älskar dom där buketterna. En stor (idag blev det dubbla,lila tulpaner och gul mimosa) och så en liten bukett med likadana blommor. Ett band, som symboliserar navelsträngen, fästs i de båda buketterna så att dom hänger ihop.
Buketterna hämtades av yngsta dotterns pojkvän, som samtidigt levererade tre pinfärska fiskar. En gädda och två aborrar! Isfiskade.
Jag slängde ner dom i diskhon medan vi åt middag, men när maken satte sig framför "På spåret", slog jag upp en you-tube film på hur man rensar fisk och så satte jag på mig förkläde och tog fram fisk-kniven och slipade. Här skulle rensas, det såg ju jättelätt ut!!
Pyttsan! Först rös jag i hela kroppen, när jag stack kniven bakom fiskhuvudet och fiskmunnen öppnades och stängdes för varje knivstick, precis som om den kippade efter luft. Levde den fortfarande?!??  Trots den nyslipade kniven fick jag kämpa så svetten lackade för att komma igenom det hårda skinnet. De fyra stackars aborr-fileerna blev inte stora! Med gäddan gick det lättare eftersom jag bara tog ur den och fjällade. (Förutom att fjällen sprätte över halva köket). Nej, någon fiskrensare är jag inte.  Men nu har vi ett par måltider i frysen!

Vi har funderat över morgondagen. Hade stora planer för en hel-helg i Stockholm. Biljetter till Hovet och "50 år senare" med Tommy Körberg och Björn Skifs, är bokat imorgon. Maken har fortfarande jätteproblem med sin onda rygg, gå några längre sträckor är inte att tala om. Nu har vi bokat en hotellövernattning på Söder, imorgon får vi besluta vad vi ska göra med dagen.

Berättar på söndagkväll!

torsdag 16 februari 2017

Hej då huset, vi ses ikväll!

Om någon kommer ihåg Galenskaparnas tv-serie Macken, och framförallt de sista 30 sekunderna i varje avsnitt, när Roger släckt ljuset och ska låsa dörren till Macken efter avslutad arbetsdag, när han tittar kärleksfullt in i lokalen och säger; -Hej då  macken, vi ses i mörrn!

Det är jag nuförtiden! Varje morgon när jag måste ge mig iväg till jobbet, tittar jag mig kärleksfullt omkring innan jag går ut och låser dörren, och jag säger med hög stämma; -Hej då huset, vi ses ikväll!



Förut fanns det ju alltid någon dotter eller åtminstone hund hemma att säja hej då till, men nu får jag nöja mig med huset. Det är ok! Jag tycker ju om min bostad, och det kan den väl få veta!

Älskar att komma hem efter en arbetsdag och kliva in i hallen! Just idag kom jag hem och veckostädade, så nu är det helgfint!
Och det är inte vilken helg som helst som kommer, för nu stundar sportlovsveckan!

Men först en arbetsdag kvar så nu säjer jag;
Hej då bloggen, vi ses i morrn!


onsdag 15 februari 2017

Trygg i mig själv


Var på uppföljande medarbetarsamtal idag. Det pratades om hur långt vi kommit med det nya pedagogiska forumet på nätet, att skriva in planeringar och bedömningar, det pratades om lönekriterier och var just jag låg i detta "mät-system".
Det kändes bra, jag fick mycket positiv feedback, och så fick jag höra att jag uppfattades som så trygg.
Smakade på det ordet när jag cyklade hem. Det har en betydligt mer positiv klang än ordet präktig, som jag fick höra att jag var i tonåren.  Inte så där tråkigt och grått, utan bara vilsamt och skönt.

För visst är det så, att kanske måste man ha några år på nacken för att faktiskt slå sig till ro i tryggheten. Inte bry sig så om yttre påverkan, utan istället utgå ifrån sin egen kropp, sina egna funderingar och tankar. Inte det yttre utan mer det inre.
Man kan stå stadigt även om det blåser, man är "grounded"som i texten ovan. En väldigt bra text för att beskriva min egen känsla av trygghet just nu, i mitt liv.
Och det känns ju skönt att få bekräftat att den känsla man bär finns i ens aura!


tisdag 14 februari 2017

Alla Hjärtans Dag!


Till lilla vovven;  Some people don`t understand why my dog means so much to me. That´s ok. My dog does!


Till Alfred; Loving you is like breathing... how can I stop??


Till Eric & Jennifer; I love you to the moon and back!


Till äldsta dottern;  kort, fina spetstrosor och hemsydda glasunderlägg.

Yngsta dottern fick också fina spetstrosor.

Maken fick vinkokta musslor, surdegsbröd och Chardonnay på findukat bord. Sen fick han massage på sin onda rygg, med extra stark Voltaren-salva.

måndag 13 februari 2017

Vänliga veckan startar upp med en ovänlig ton!

Och den ovänliga tonen stod min egen inneboende surkärring för. Hon kom nämligen på besök idag.
Det värsta är att hon ger sig på saker som hon från början vet är lönlösa att förändra och alltså bara korkat att gnälla om. Och innerst inne så vet hon ju det, men kan ändå inte låta bli att mala på med sitt gnäll.

Hon började redan innan hon stigit ur sängen!
Maken kunde med mycket stor möda resa sig ur sängen, stänga av klockradion och stappla ner för trappan.
- Jaha. Tänker du ta dit till jobbet med den där ryggen? Sitta och vrida dig över patienter hela dagen?!  Hon visste redan vad maken skulle svara;
-Ja visst. Det är inga problem. Bara bra att röra på sig, och sitter jag så är det nästan inte ont alls.
När hon efter frukost stod i fönstret och vinkade farväl, muttrade hon för sig själv när hon såg hur han i princip fick lägga ner cykeln på marken, för att kunna få över benet och sen cykla iväg. -Hur kan man bara vara så förbaskat envis. Han säjer åt andra att dom ska lyssna på sin kropp, men vad gör han själv?

Andra gången hon kom på besök var på personaltoaletten på skolan vid lunch. Toalocket var inte nerfällt, och både hon och jag ogillar när det är så. Jag menar, toan har väl ett lock för att det ska vara stängt när inte toan används?!!! Men hon gick igång onödigt mycket och svor och gormade medan hon drog ner byxorna och satte sig tillrätta. -Det är väl själva den att folk inte kan lägga på locket, det är faktiskt äckligt och ohygieniskt. Hur svårt kan det vara?!

Efter jobbet hade jag bokat ett skivstångspass och cyklade ombytt och taggad iväg. Men så var det en ledare som inte kunde hålla takten. Ingen av rörelserna var anpassade i takt till musiken. Hon räknade inte in, man fick inte veta hur många repetitioner varje övning innehöll och det var dessutom inte jämnt antal övningar på varje sida av kroppen. Jösses så surkärringen blängde elakt på den stackars ledaren och så elaka tankar hon skickade iväg, det var så att dålig energi nästan vibrerade i lokalen. 
-Hur fasen kan man bli ledare på Friskis&Svettis om man inte har taktsinne. Det måste väl ändå ingå i kursen. Det här är ju värdelöst. Och varför står hon och vrålar att vi är duktiga, när hon inte ens tittar upp på oss. Och hur hafsig var inte den där övningen. Usch så värdelöst. Det här passet ska jag aldrig mer gå på.!!

När jag trampade hem i den kyliga kvällen och kikade upp på ett stjärnklart himlavalv, så besinnade jag mig och kastade av surkärringen i diket. Där kan du ligga och besinna dig och fundera på om du inte borde ta och ändra attityd. Själv åkte jag hem och tog en dusch och gräddade raggmunk åt maken och mig. Och jag talade så milt och vänligt till honom vid middagsbordet, att han nästan tittade underligt på mig.......

söndag 12 februari 2017

Dagen idag.....

...den har varit min!

Maken kom hem från skridskoturen med värkande rygg. Han hade halkat till utanför bussen - alltså inte på skridskoisen - och det högg till i sidan, ner mot ländryggen.  En av deltagarna ramlade på tillbakavägen och fick förmodligen axeln ur led, så hemkomsten försenades en knapp timme. Men dom hade haft en fin åkning i vacker vinterskärgård. Solen har också behagat förgylla den här söndagen.
Den solen, gjorde att jag tog fram utestolarna på altanen på framsidan, och faktiskt: sittandes på fårskinn och med dunjacka på, kunde jag inta dagens kaffe i solskenet. Det var ljuvligt skönt!!

Jag har också fått en morsdagshälsning! Från Norge och min bästa väninnas äldste son. Det värmde kan jag säga. Han och hans syster har en stor plats i mitt hjärta! Och i Norge firar man alltså Mors dag i februari.

Så nu har vi firat och avnjutit en härlig söndagsmiddag med honungsmarinerade revbensspjäll, klyftpotatis, gräddsås och sallad. Och självklart ett gott rödvin!!

Nu tar jag min virkning och bänkar mig, tillsammans med maken (som fått massage med Voltaren-salva), framför teven och söndagens svenska thrillerserie  "Innan vi dör".

lördag 11 februari 2017

Död, skridskor och melodifestival

Vi prenumererar fortfarande på ortens dagstidning. Har gjort sedan vi flyttade ihop. Kommer förmodligen att göra så länge vi lever. Det hör till vår generation på något sätt.
Så länge vi har levt ihop har maken också varje morgon ögnat igenom dagens dödsannonser. Han tittar om någon av hans patienter står med. Så att dom inte skickar ut en kallelse till någon som gått bort..
I morse stod en av hans patienter med. Lika gammal som maken, gått bort i hjärtinfarkt.
Den kommer närmare! Döden!
Pensionsålder och död, förekommer alltmer i våra samtal..... Inte direkt upplyftande kanske!?!
Men kanske inte heller så konstigt!

Och tiden går ju så fort. Jag var hos optikern i dag. Blir kallad en gång i halvåret  för kontroll av mina ögon. Det är bara det att när kallelsen kommer så tänker jag; Men herregud, jag var ju alldeles nyss på kontroll......

Och maken "leker med döden", okej, en smula överdrift där. Men idag var han med och rekognoserade isar i skärgården, till morgondagens ledarledda turer med friluftsfrämjandet. Och på flera ställen var isen bara 3 cm tjock, sviktade under skridskorna och han såg vattnet röra sig under isen och slå upp mot land.
Och vid middagen, så frågade han om inte jag ville följa med imorgon.... Jag avböjde. Vänligt men bestämt! Vet att det är magiskt vackert på havsisar. Och jag är otroligt trygg när jag åker på ledarledda turer. Men buss kl 09 imorgon bitti och inte komma hem förrän vid 17-tiden. Nej, det är för länge, och för mycket folk. Dessutom får jag ändå inte umgås med maken, eftersom han leder den snabba turen. Själv åker jag med den långsamma.

Ikväll såg vi den svenska filmen om Monika Zetterlunds liv. Den var bra! Hon hade ett riktigt tungt liv, om man nu ska tro på allt man ser. Jag älskar Monikas "Den sista fäbodjäntan".
Men den här låten "En gång i Stockholm" är också riktigt bra. Och lite spännande att lyssna på idag, med tanke på att Melodifestivalen pågår för fullt. Så långt ifrån dagens tävling, detta bidrag är. Men så mycket bättre, på många sätt ........

fredag 10 februari 2017

Fullmåne i natt


Jag bilade hemåt ikväll, efter att ha skjutsat hem barnbarnen från dagis och stannat och lekt med dem ett tag, och då hängde månen så starkt lysande som ett runt vackert klot på himlavalvet. Dock var den inte riktigt full. Det sker klockan 01.34 imorgon, dvs om knappt 3 timmar.

Det kan inte hjälpas, men jag tycker det är något magiskt med månen. Den påverkar oss, Min mamma och hennes syster pratade t ex alltid om att dom aldrig kunde sova när det var fullmåne.

Nu har jag läst mig till att just i natt blir månen full i Lejonets tecken och den innehåller även årets första förmörkelse.
I mitt eget stjärntecken (oxens) innebär det att jag kommer att få en energiboost (det säjer jag inte nej till!). Jag borde kasta jobb och allvarsamma tankar åt sidan och satsa helhjärtat på lättsinne, flärd och ett flöde i kärlekslivet (det låter ju underbart, eller hur!).
Bara det att när jag läser om makens stjärntecken (skorpionens) så står det; din yrkesmässiga stjärna stiger.....

Så hur går det då med mitt flöde i kärlekslivet.....???


Februarimånen kallas även för snömåne!
Det är en tid då vi ska acceptera tidigare misstag, förlåta oss själva och göra upp framtidsplaner!

torsdag 9 februari 2017

Själens muskel

Idag fick jag lära mig något nytt igen!
Har äntligen kommit igång med Yin-yoga på Uppsala Hot-Yoga-studio. I 35-gradig värme, nästan 90 minuter guidas vi in i asanas som tänjer och mjukar upp vår bindväv. Det var förra året som jag första gången fick lära mig om bindväven eller fasciorna, den tunna hinnan som finns i hela kroppen och håller ihop alla muskler och på så sätt håller upp själva kroppen.
Idag fick jag veta att vi har en Psoas-muskelgrupp som även kallas för själens muskel. Den är vår djupast liggande muskel och påverkar tydligen även hur vi mår. Nu har jag inga vetenskapliga belägg för detta, och maken skulle säkert rynka på näsan och protestera över detta påstående. Men när jag ligger där på yogamattan och låter mig ledas av yogalärarens lugna och informerande tal, så känns det så riktigt detta med meridianer och chakran, energier och balans. Jag köper allt, rakt av!


Roade mig att googla upp en bild på denna psoas-muskel, och det visar sig att detta är en bild över precis var min kropp värker som mest.
Då blir nästa undran; har jag problem med min själ........??


Jag tar mina funderingar med mig och går och borstar tänderna. Men tänker att jag nog är ganska bra i balans, precis som på bilden ovan. Balans mellan yin och yang.


onsdag 8 februari 2017

Simultanförmåga


Igår och idag har solen äntligen visat sig! Det kändes underbart! Gråvädret har varit så kompakt och så långvarigt att man knappt märkt att dagarna blivit längre. Men idag var det fortfarande ljus på himlen när jag cyklade hem från jobbet  klockan 16.45, behövde inte ens ha cykellyset på!!
Så mycket piggare man känner sig!!
Så pass pigg att jag satte en pizzadeg, kokade tomatsås och cyklade iväg på ett yoga-pass. Väl hemma därifrån ringde jag några samtal samtidigt som jag kavlade ut min pizzadeg. Satte in den i ugnen medan jag duschade. Svängde ihop en musli och satte bröd-deg medan den svalnade. Åt medan jag sökte boende till en liten resa under sportlovet. Bakade ut brödet samtidigt som jag ringde min syster. Bryggde te och satte mig med virkningen framför tv medan jag väntade på att maken skulle komma hem från föreläsning på tandläkarhögskolan i Huddinge. Han var trött och stupade i säng, själv väntar jag på att brödet ska ha gräddat klart, samtidigt som jag knackar på tangenterna för att få ner dessa rader.
Och så avslutar vi med tandborstning, samtidigt som jag läser några rader ur min bok.
Snacka om simultanförmåga!!

tisdag 7 februari 2017

En bra dag på jobbet!

Vissa dagar är det fantastiskt roligt att vara textillärare!! Idag var en sådan dag där alla lektioner verkligen fortlöpte i ett enda kreativt flöde!

Började med årskurs nio, där vi pratar om textilindustrins baksida och ska jobba med återbruk. Idag såg vi del två och tre av Aftonbladets dokumentär Sweatshop, om två svenska unga kvinnor, kända från instagram och bloggar, som får resa till Kambodja och prova att arbeta i en sömnadsfabrik, möta fabriksarbeterskor och leva på deras villkor.
Alla mina tre niondeklasser har fått se den här serien och dom har blivit starkt berörda. Det har blivit bra diskussioner efteråt för att inte tala om alla utförliga reflektioner som jag bett dom skriva i sina loggböcker.
Tiden som var kvar av lektionen skulle dom sen komma igång med sina återbruksprojekt, och flera var riktigt på hugget och började arbeta med liv och lust. Jag fick nästan mota ut ett par av eleverna som satt över på nästa klass lektionstid.
 
Det är två åttondeklasser som kommer efter varandra och jag brukar ha fullt upp med att hinna hjälpa alla. Men idag blev jag förvånad. Alla kom in och satte igång med sina arbeten. Frågade efter beskrivningarna och verkligen gick in för att försöka arbeta självständigt. Och hela tiden så småpratade och skämtade eleverna med mig och med varandra. Jag hann med att hjälpa alla som behövde hjälp, och flera gjorde riktigt kreativa och roliga arbeten.

Sista gruppen för dagen är det elevens val, med både årskurs 8 och 9, och där har jag några riktiga stjärnor! Intresserade och duktiga. Jag i princip bara glider runt och kommer med små tips eller berömmer eleverna.

Sådana här dagar känner man sig så nöjd med sin yrkesroll! Jag har också hunnit med efterarbeten, skriva mail, boka in elevvårdsmöten och annat administrativt som jag legat lite efter med.

Det är skönt att få sådana här dagar. Ibland är det inte lika tillfredsställande att vara i skolans värld. Men å andra sidan så har väl alla arbeten bättre och sämre dagar.

måndag 6 februari 2017

En vanlig måndagkväll i februari.....

Extremt trött idag. Låg vaken med en värkande rygg drygt 3 timmar i natt. Nu är jag less på den här värken, så idag har jag börjat äta en kur anti-inflammatoriskt och avbokade skivstångspasset ikväll. Lite surt, eftersom jag trodde att jag var på banan igen. Men nu får jag lugna mig och äta tabletterna i en vecka, och se om det blir bättre. Fler nattvak klarar jag inte!

Har gått och lyssnat efter hundtassar hela eftermiddagen/kvällen. Tänk så fort man vänjer sig vid att ha lilla vovven hemma. Pratat med dottern nu ikväll och hon och hunden är på plats i Borås. Nu är det stenhårt tentaplugg som gäller. Och snön faller. Stora kontraster från hennes tillvaro i Thailand förra veckan!

Har också pratat med äldste sonen. Han ringde och ville dryfta menyer med sin gamla mamma. Känner mig nästan hedrad, för han är verkligen en fena på matlagning. Är aldrig rädd för avancerad matkonst med massor av ingredienser och till-lagningsmoment. Och så gott det blir. Nu ska han bjuda hem sina arbetskamrater på lördag och hade en utmaning i att laga vegetariskt.

Han berättade också att han anmält sig till projektet "Låna en Uppsalabo". Biblioteket driver detta projekt. Man anmäler sitt intresse på ett formulär där man skriver kön, ålder och intressen och så kan nyanlända matcha med sina egna intressen och "låna" denna människa för att träna svenska över en fika. Sonen hade blivit uppringd av en 29-årig man från Syrien för en dryg vecka sedan. Dom stämde träff och satt och pratade.  Det uppstod god kontakt och mannen från Syrien ville genast boka in fler träffar. Hade t ex velat ha med Gustav på en kryssning till Finland dagen efter att dom mötts första gången.
Låter som ett behjärtansvärt och bra projekt tycker jag. Där borde man kanske skrivit upp sig. Om nu någon skulle vara intresserad av att låna en tant.......'

Tanten ska nu koka sig en kopp te och ta sin virkning framför teven en stund, och vänta in maken som är på styrelsemöte i Tandläkarföreningen ikväll.

söndag 5 februari 2017

Kalas-dags!





I morgon, fyller mitt äldsta barnbarn 3 år. I dag hölls det kalas! Hela huset var pyntat med ballonger, vimplar och serpentiner, det var fiskdamm, popcorn, korv med bröd, kaffe, saft, cupcakes och kakor. Och fullt av folk, barn och vuxna. Huvudpersonen var på ett strålande humör och njöt av paket och uppmärksamhet. Han blev speedad av socker, men mot slutet av eftermiddagen tog han farmor i handen och ville ha sällskap i lekrummet.

Farmor som inte köpt några leksaker, utan sytt en personlig vimpel-girlang, tänkt att kunna sättas upp några födelsedagar framöver. Fotot sitter i en plastficka, så att man kan byta ut till aktuellt porträtt för varje födelsedag. På ena sidan namn, foto och figurer, på andra sidan födelsedatum och så år, längd och vikt vid födelsetillfället.

Så nu vet jag vad de andra barnbarnen ska få när dom fyller år 2017. Bekvämt och roligt att få göra, tycker farmor!!

Hämtade maken på Arlanda strax innan kalaset.
Och nu ikväll har vi ätit "en sista middag" med dottern och pojkvännen. Imorgon bitti tar hon och vovven tåget tillbaka till Borås.
Dags för en ny arbetsvecka!

Egen härd är guld värd!


Imorse när jag varit ute och hämtat in dagstidningen och la den på köksbordet, så kände jag bara en sådan kärlek till min lilla plats på jorden. Min egen köksvrå. Här vid bordet avhandlas viktiga samtal och diskussioner, här äter vi frukost, lunch, middag eller fikar, här sitter vi och läser tidningen och dagens post, här sitter jag gärna och virkar, broderar eller handarbetar med något annat samtidigt om jag lyssnar på radio, här lägger vi pussel, här spelar vi kort, här sitter jag och målar naglarna, här sitter jag vid datorn och bloggar varje kväll, här lägger jag upp nybakat bröd eller färdiglagad mat, här dukar jag upp till buffe´om vi är många, här bläddrar jag i receptböcker och skriver nota inför veckohandling, här sitter jag ofta och pratar i telefon.
Kort sagt, här spenderar jag en stor och viktig del av mitt liv. Och jag trivs!!
Det kändes bara viktigt att få visa kärlek till det idag!
Trots att det inte är det där stora, fyrkantiga önskeköket med sjöutsikt!


Upptäckte på instagram idag, att jag sitter modell!! Yes, det är mina händer man kan se på bilden!
Snygga, eller hur! Hon är duktig Hanna, som jobbar på Beauty Barn!

Men nu har den här lördagen gått över i söndag, och jag ska gå och ge min egen säng lite kärlek!
Godnatt!

fredag 3 februari 2017

Träningsvärk i skratt musklerna...

... har jag nästan fått ikväll!

Till julklapp gav jag min make en almanacka fylld av olika kulturupplevelser, minst en per månad hela året. Den första var i januari "Spelman på taket". Den andra var nu ikväll "Gula Grodan".



En föreställning som knappast går att förklara! En duktig musiker, en makalös trollkarl och en suverän ordkonstnär. Vi fick vara med om en "saga", till stor del improviserad, magi som inte gick att förstå, underhållande musik och skratt, skratt, skratt. Det var länge sen jag skrattade så att jag nästan fick träningsvärk i käkarna!!!

Och apropå käkar! Maken utnyttjade inte sin julklapp den här gången! Han kom i förra veckan och sa att det var en restplats på en bra kirurgikurs i Helsingfors. Så han fördrog att åka på den kursen och få operera i griskäkar.....

Jag fick istället sällskap av min syster och min äldste son. Vi började kvällen med att sammanstråla för en bit mat och ett glas vin på Frenchi innan föreställningen.


Och som grädden på moset, när jag kom hem så möttes jag av yngsta dottern. Solbränd och fräsch efter sin Malaysia och Thailandsresa. 

Nu avslutar vi kvällen med te och prat vid köksbordet!

torsdag 2 februari 2017

Linnea och Maja



Så har det gått och blivit februari! Den här bilden, från Linneas årsbok, är så fin. Och stämmer så bra, för det är ju den här månaden det är dags att plantera om sina krukväxter! Jag köpte faktiskt blomjord idag. Dock har jag blivit sämre på att ta vara på mina blommor nu för tiden.. Har inte heller så många olika krukväxter som jag hade tidigare. Orkidéer köper jag, idag två stycken, och så får dom blomma så länge dom kan. Sen ställer jag dom bakom gardinen och i en del fall så blommar dom om, men för det mesta så slänger jag dom efter ett tag. Ampelliljor har jag flera stycken och en stor gullranka, några fetbladiga växter och så en stackars överlevande pelargon, sen förra sommaren.Så jag ska ta itu med dom, kanske nu till helgen.

När jag tog fram den här bilden på Linnea, så blev jag påmind om Maja. En annan av Lena Anderssons underbara illustrationer. Boken och bandet Majas alfabetssånger som jag varje morgon väckte flickorna med när dom var små. Jag smög in och satte på den på låg volym, så att dom skulle få vakna till lite mjukt. Mina söta små flickor, som var så sängvarmt gosiga på morgnarna, det var underbart att sticka ner näsan i deras trassliga hår och snusa in deras ljuvliga barndoft!

Äldsta dottern lärde sig alla sångtexter i hela alfabetet.....




onsdag 1 februari 2017

Nattens Gudinna - skolteater



Det är inte så ofta man har chans att göra något med sina elever utanför skolan. Det är förknippat med kostnader och det är tidsåtgång i ett pressat schema. Det ska passa att någon lärare följer med, och då påverkar det ofta den lärarens lektioner med andra klasser. Så det är ett väldigt pusslande för att få det att gå ihop. Men det är så värt det, om det blir bra!!

Biljetterna till den här föreställningen beställde jag redan i augusti, då det kom ett erbjudande från Uppsala Stadsteater om gratisbiljetter.  När man hör ordet "gratis" i skolans värld, då passar man på. Utan att egentligen veta vad man ska få vara med om!!

Och så var det i det här fallet! Jag och svenskläraren tog bussen ner på stan med 23 sjundeklassare idag på förmiddagen.
Jag hade ögnat igenom lärarhandledningen som följde med beställningen, så jag visste att det bara var vår klass som skulle vara publik och att vi skulle vara med och interagera. Men vad handlade den egentligen om?  Lite klump i magen hade jag, tänk om någon skulle balla ur och tänk om alla skulle tycka att det var jättekonstigt....
Jag har alltid tyckt att det är viktigt att göra saker med eleverna utanför skolans värld, att dom ska få uppleva lite allt möjligt. Många har aldrig varit på teater förut, många kommer kanske aldrig att uppleva det som vuxen heller. Kulturen finns i så många skepnader, det är viktigt att bjuda på alla sorter, så att man kan vidga sina vyer och lära sig om och av olikheter.

Tack och lov så besannades inte mina farhågor.
 Det var en jättespännande upplevelse. Vi delades in i grupper och sen fick vi vara delaktiga i sagor och berättelser, rörelser och beröring,  "Scenen" var ett helt rum, "ett tempel" med massor av spännande platser. Talande dockor, chiffonjeer med spännande lådor fulla av saker, en jättestor varm "massagekulle" där vi fick ligga och svara på frågor, en ombonad koja med mysiga ljusslingor, en cirkel på golvet med olika tecken, vackra masker för varje tecken. Allt omramat av spännande belysning, dimridåer och suggestiv musik. Och så duktiga skådespelare som ledde oss igenom föreställningen.
Alla elever bjöd till och var delaktiga och jag blev sjukt imponerad av deras respons. Så himla lyckat!!

Och jag går fortfarande och grunnar på vad den talande dockan menade när hon sa att hon såg "mörkrets vatten strömma igenom mig".....