I lördags förmiddag gick jag och min kusin Åke en promenad för att bryta björkris. Det här är en bild från hans skog. Jag hyser stor respekt och känner mig imponerad över den kunskap han besitter vad gäller natur, vilt, skogsbruk och odling. Där ligger man i lä. Jag njuter så av skog och natur, men med en naiv människas livssyn. Så mycket jag inte kan, eller någonsin kommer att kunna. Jag som är en stadsbo. Den här kunskapen som är en så viktig del av livet, en viktig del för överlevnad. Hur ska det bli?!
Men det känns för stort och allvarlig att tänka på nu, när söndagsmiddagen är uppäten och vinflaskan tömd.
Jag måste bara få fortsätta berätta om min härliga helg!
Kanske märkligt att jag då börjar med en psalm! Men just den här psalmen bara parkerade i mitt huvud vid frukosten i morse! Jag, och sex andra kursdeltagare från broderikursen, bodde i ett fullkomligt underbart, vackert hus i Malmköping. Där lever, sedan knappt ett år tillbaka, en annan kursdeltagare, f d operasångerska och hennes livskamrat, en präst. Den här prästen skulle iväg på gudstjänst och dop i morse, och någon frågade henne vilka psalmer som skulle spelas så här på Palmsöndagen. Hon nämnde några och så just denna "Se, vi går upp till Jerusalem". Direkt fick jag melodislingan i huvudet. Märkligt. Har inte hört den eller sjungit den sedan jag gick på lågstadiet. Idag har den som sagt, parkerat, i mitt huvud. Den är vacker.
Och vackert är detta hus i tre våningar. Byggt i början av 1900-talet, Ny-renoverat med varsamma händer, till en så vacker bostad.
Nu inredd av kvinnor med blick för det vackra!
Kaffet urdrucket! Vi bjöds på eftermiddagskaffe med dopp när vi alla anlände, i lördags eftermiddag klockan 14. Efter husesyn blev det rundvandring i den lilla köpingen som verkligen är en idyll med en intressant historia.
Trappan upp på vinden, där jag sov, under vitmålade takbjälkar.
Detalj i matrummet.
Kakelugnar i nästan alla rum.
Lilla gäst-toaletten.
Så gick helgen med god mat och dryck, prat och skratt, broderande och cello-spelande. Och i dag efter frukost besök hos Sonja Berlin, kunnig textil hantverkare i konsten att brickbandsväva band. Hon har skrivit flera böcker, håller kurser och gör utställningar i Sverige och Norge. Hon bor och har sin ateljé i Malmköping, och idag fick vi komma på visning och föreläsning.
Kände mig så berikad och glad när jag bilade hem till Uppsala igen.
Skönt att sammanstråla med familjen. Äta gott och dela upplevelser.
Borta bra-hemma bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar