Glad som en lärka!

Inte vet jag om själva lärkan är glad, men JAG blir sprittande, sprudlande glad av lärkans sång!
Kanske har jag rötterna i den Uppländska och Södermanländska myllan i alla fall. Även om jag längtar till hav och fri horisont. Men när jag idag vandrade utmed Hågaåns snirklande väg genom landskapet och blickade ut över de harvade åkrarna som fortfarande lyste gråbruna, så kände jag en samhörighet med naturen. Det är väl nästan lite av fri horisont över de platta Uppländska gärdena också! Och vid Kung Björns hög, så har det faktiskt varit väldigt mycket vatten, för länge, länge sedan.
Lilla vovven var också glad, kanske inte precis av lärkan, men av att få springa fritt utan koppel. Hon kan sätta en otrolig fart och verkar så lycklig och fri.
Annars är det nästan som hon varit lite smådeppig när vi varit inomhus. Kanske anar hon att något är på gång, när hon ser mattes resväska. Hon har följt mig som en svans hela dagen. Och jag har verkligen gått runt i hela huset eftersom jag städat, tvättat och rensat garderober, men hon har sprungit efter. Och när jag suttit still, så har hon velat vara i mitt knä. Jag inbillade mig att hon är orolig för att även jag ska lämna henne. Men jag är ingen hundpsykolog så det är nog bara inbillning.

Nu har jag hämtad fasadflaggan och födelsedagsljusstaken, jag har satt frukostfrallor som står i kylskåpet för att jäsa över natten, jag har slagit in paket och skrivit kort. Äldsta dottern och pojkvännen kom också hem ikväll. Vi är helt enkelt redo för att fira födelsedagar i morgon!

Meditation for Creativity

Jag måtte haft ett överskott på energi, för i morse vaknade jag klockan 5 och kände mig pigg och utvilad. Tyckte dock inte att jag kunde gå upp, utan jag låg istället och skrollade runt på nätet. Blev nyfiken på vem Louise Hay var, hon som skrivit affirmationen jag la upp på bloggen igår. Det visade sig vara en författare och föreläsare från Kalifornien, född 1926,  som bl a skriver självhjälpsböcker och på 80-talet jobbade hon aktivt för att hjälpa HIV-smittade. På You tube, finns hur många filmer som helst med affirmationer för det mesta här i livet. Jag kikade runt på några stycken och blev tillslut ganska "mätt". Beställde ändå en kalender med en affirmation per dag för 2016, i små doser tycker jag det är intressant.  Delar också med mig av en liten kort film, som jag tyckte hade en del att förmedla!
Vid 7 steg jag ändå upp, och nu har jag i princip varit igång i 15 timmar i sträck med massor av olika aktiviteter.
T ex letade jag fram en gammal screen-ram på vilken ett gammalt fotoemulsion-tryck sitter kvar. Fick en idé till födelsedagspresenter så jag satte igång att trycka och sy förkläden och grytlappar. Jag är lite extra stolt över detta tryck, fiskarna ritade jag under en sommarvecka i Danmark när pojkarna var små, så det är nästan som ett litet semesterminne.

Avslutar kvällen med te och pratstund med dottern som håller på att packa resväskan inför sin New York resa.

Fylld av energi!

Inte vet jag om det berodde på att

1. Jag började äta Q 10 i morse, som sägs öka energiflödet i kroppen

2. Jag gick på helkroppsmassage, som gör att jag känner mig både längre, mjukare och smidigare

3. Jag är ledig

4. Det är ljust, vårvindar och snart April

Eller helt enkelt en kombination av allt. Men jag har haft ett sådant flow idag. Fått massor gjort, tid över och jag känner mig fortfarande pigg, glad och energifylld!

Ledig!

Så är påskhelgen slut för i år.

Äldsta dottern och pojkvän bilade till Göteborg i förmiddags. Yngsta dottern med pojkvän samt maken, har gått i säng för i morgon bitti måste dom gå upp tidigt och åka till jobbet.

Själv är jag ledig!! Smaka på det ordet; Ledig!

Ledig men inte sysslolös. Jag har skrivit en lång lista med göromål att checka av; en dopklänning ska broderas, däcken på bilen ska bytas, födelsedagspresenter inhandlas, frön planteras, fönster putsas, synundersökning göras, cellprov tas, veckomat planeras och inköpas, garderoben ställas i ordning, rörmokare passas, sängkläder bytas, sömnadsprojekt färdigställas mm. mm!

Ändå känner jag en otrolig "frihets-känsla". Jag känner mig "lätt". Inga krav på mig! Inga tider att passa. Inget alarm att ställa.

Försöker bara "ställa om tiden i kroppen", det blev ju sommartid i helgen som gick, det innebar att klockan flyttades fram en timme och kroppen har inte riktigt hängt med ännu. Fortfarande pigg på kvällarna och lite trött på morgnarna. 

Det betyder att jag snart kommer att lägga mig och läsa, förmodligen alldeles för länge, men jag unnar mig det eftersom jag kan sova till jag vaknar!

Jag är LEDIG!

Påskdag

Det var våffeldag i fredags, men vi åt våfflor till frukost idag istället. Med yoghurt, kardemummakryddade blåbär och tjock, grekisk yoghurt. Mums!!

Sen packade vi utflyktskorg och drog på en liten konstrunda. All konst är dock inte vacker. Vi hittade faktiskt inget vi tyckte om. 

Men fikat smakade bra i solskenet på gaveln av Österbybruks herrgård. Och lycka är att se dottern och pojkvännen så förälskade!

Till middag samlades hela familjen, Äldste son med familj kom direkt från en veckas skidsemester i Idre, yngsta son kom från jobbet, hade bara svängt förbi och hämtat fru och barn. Här på bilden sitter tre barn och tre barnbarn,

Är jag inte lyckligt lottad så säg?!!

En olycka kommer sällan ensam....

...säger man. Och idag är jag benägen att hålla med om att det stämmer!

Det där om att "sova ut", blev det lite si och så med. Vovven kom in och väckte mig 6.30, när matte gick upp!
Huset blev tomt och tyst en timme senare när resten av familjen drog till Kungsberget för skidåkning, och jag hade en skön förmiddag med frukost, långpromenad med vovven, ett skivstångspass, dusch och sedan lunch ute i solen på altanen!
Olyckorna blev jag varse först senare på eftermiddagen.
Yngsta dotterns pojkvän hade åkt in på akutmottagningen tidigt i morse pga magsmärtor Man misstänkte blindtarmsinflammation:
Vid 17-tiden kom skidåkarna hem. Yngsta dottern med mensvärken från helvetet, alldeles blek i ansiktet. Äldsta dotterns pojkvän kunde knappt gå. Han hade ramlat i ett hopp och landat tokigt med knät. Maken gick upp på vinden med skidgrejer, stegen från luckan gled undan och han landade med ett brak i golvet och blev liggandes, tappade luften.
Jag kokade ägg och dukade påskbord.
Yngsta dotterns pojkvän blev utskriven och kom hit, äldsta dotterns pojkvän åkte in till akuten med knät som svullande och värkte.
Vi blev bara 4 stycken vid påskbordet. Maken och yngsta dottern satt och kliade sig i kapp. Båda två har sedan en tid tillbaka haft oförklarliga utslag på rygg och bröst som orsakar klåda.
Nu började dom googla om det och vi spekulerade i allt möjligt, bl a skabb...
Klockan börjar närma sig midnatt och sjukhusbesökarna är fortfarande kvar på akuten, väntar på röntgenbesked och ortoped.
Jag har druckit några snapsar men håller yngsta dottern sällskap tills hon ska vara hämtchaufför. Maten står fortfarande kvar på påskbordet, eftersom "sjukhusbesökarna" ännu inte ätit.
Den här påskafton går till historien som en olycksdrabbad dag!!
Men snödropparna är vackra, och jag hörde lärkan i dag!!
Det finns nog hopp om liv, trots allt!
Glad påsk!!

En långfredag som kändes kort!

Nu ligger jag här i min sköna säng igen. Var det inte alldeles nyss som jag steg upp ur den?
Dagen har varit intensiv och gått snabbt! Underbart är kort, säger ju visan, så det är väl ett bevis för att det varit roligt!!
Förmiddagen ägnade jag åt att förbereda lunchen, Klockan två kom 18 lunchgäster och det var full rulle och hög volym till sena eftermiddagen.
Kvar i huset blev sex personer, vi hjälptes åt att röja undan och jag tog en promenad till Ica för att köpa färsk dill så att jag kunde göra i ordning påskaftonssillen!
Maken, döttrarna och  pojkvän har ställt klockan på 6.30 imorgon bitti. Dom drar iväg till Kungsberget för att åka skidor över dagen. Jag, som lagt slalomskidorna på hyllan, tänker sova ut och sen ta dagen som den kommer.

Ring, ring bara du slog en signal.....

Vår fasta telefon har fört en tynande tillvaro här i huset de senaste åren. Det är mobilerna som ersatt dess plats.
Men, för drygt 1 1/2 vecka sedan, började det plötsligt att ringa i tid och otid!
Dottern hade räknat till 20 samtal en dag i början av denna vecka! Jag har tagit emot 3-5 per eftermiddag. Det visade sig att kallelse-korten som går ut från makens tandläkarmottagning, av någon outgrundlig anledning hänvisade till vårt hemnummer istället för praktikens. Så dom som ringer vill ha tag på tandläkaren och ändra tid.
Kallelsekorten trycks och distribueras via praktikertjänst i Stockholm, och det har aldrig tidigare blivit fel.
Ikväll vid middagsbordet pratade vi om att säga upp det fasta abonnemanget. Inte bara pga misstaget med kallelse-korten, för det kommer att rättas till, men varför betala för något som vi inte använder?!

Efter jobbet idag cyklade jag ner på stan och mötte upp döttrar och make på Creperi Lemoni för en skärtorsdagslunch!  Imorgon ska vi ha långfredagslunch hemma, då blir vi några fler till bordet. Jag har just suttit och vikt 18 stycken servetter i form av påskharar. 

Känns härligt att påsklovet är här!!

Det närmar sig....

I den här lilla "Påskpåsen" ligger två chokladkakor av ett lite finare märke. Som en liten uppmuntran till vår rektor som varit sjuk. Vi fick, på personalmötet idag, dessutom veta att han i sin brevlåda fått ett förtäckt hot, så han behöver all uppmuntran han kan få!

Och nu börjar det närma sig påsklov!!

Jag har prickat av min lista; alla F-varningar utskrivna, betygskonferensen avklarad, elevarbeten utlämnade, lärarkandidatens omdöme klart och utlämnat samt beställningar ivägskickade! I morgon förmiddag har jag fyra lektioner, men sen så är det lov!!
Och nu ikväll fick jag hem äldsta dottern. Fick köra två vändor till centralstationen, eftersom tåget var rejält försenat, men hem kom hon. Vi åt skaldjursenchiladas och drack vin och så småningom kom maken och yngsta dottern hem. Nu pratar, och fnissar döttrarna i badrummet och det känns underbart!

Ikväll är jag en struts

Det blev ingen stilla vecka ute i världen heller!
Terrorattentat i Bryssel idag, på flygplatsen och på en tunnelbanestation, 34 döda och flera hundra skadade. IS har tagit på sig attentatet. Fick höra det strax före lunch idag och jag beklagade mig för arbetskamraterna; -"Det måste få ett slut, det är för mycket nu"! Varpå flera av dom bistert säger; -"Det här är bara början"!
Jag känner mig olustig, det kryper "under skinnet" på mig. Det grymma våldet. Att människor går ut som självmordsbombare, i religionens namn. Det går inte att förstå! Det går VERKLIGEN INTE  ATT FÖRSTÅ!!!
Sådana här dagar vill jag vara en struts! Sådana här dagar vill jag bara komma hem till min trygga radhustillvaro. Laga middag, äta med familjen, sätta på en tvättmaskin och titta på en oförarglig dansk tv-serie "Badhotellet". Låtsas att allt är snällt och enkelt i livet och i världen.

Stilla veckan

Som inte verkar bli så stillsam!
På jobbet är det massor som ska hinnas med innan eleverna och vi lärare går på påskledighet. Det ska skrivas F-varningar och hållas betygskonferens, min lärarkandidat går sista veckan och ska ha sitt omdöme, jag har högvis med elevarbeten som ska bedömas och lämnas ut.
På onsdag kommer äldsta dottern hem och innan dess vill jag hinna städa och veckohandla. Planerade maten för veckan och påskhelgen idag. Har bjudit båda mina bröder med familjer på långfredagslunch och ska hinna baka och förbereda för den på torsdag. Måste också försöka beta av tvätten, som blivit liggande. Den nya tvättmaskinen är installerad, men kran-anslutningen var glapp, så vi väntar på en rörmokare som ska komma och byta kran, och innan dess kan jag inte ställa iordning i tvättstugan, där det är halvt kaotiskt.
Sen vill jag hinna till trädgården och skaffa lite tåliga blommor att göra krukplanteringar utomhus. Och det behöver vara frost-tåliga växter, för nu ikväll ligger ett lätt snö-täcke kvar.
Men det är väl som det brukar; om jag bara tar en sak i taget, så ordnar sig allt utan att jag behöver stressa upp mig.
Och det första som står på "göra-listan" i detta nu är faktiskt att krypa i säng.
Godnatt!

Borta bra-hemma bäst!

I lördags förmiddag gick jag och min kusin Åke en promenad för att bryta björkris. Det här är en bild från hans skog. Jag hyser stor respekt och känner mig imponerad över den kunskap han besitter vad gäller natur, vilt, skogsbruk och odling. Där ligger man i lä. Jag njuter så av skog och natur, men med en naiv människas livssyn. Så mycket jag inte kan, eller någonsin kommer att kunna. Jag som är en stadsbo. Den här kunskapen som är en så viktig del av livet, en viktig del för överlevnad. Hur ska det bli?!

Men det känns för stort och allvarlig att tänka på nu, när söndagsmiddagen är uppäten och vinflaskan tömd.

Jag måste bara få fortsätta berätta om min härliga helg!

Kanske märkligt att jag då börjar med en psalm! Men just den här psalmen bara parkerade i mitt huvud vid frukosten i morse! Jag, och sex andra kursdeltagare från broderikursen, bodde i ett fullkomligt underbart, vackert hus i Malmköping. Där lever, sedan knappt ett år tillbaka, en annan kursdeltagare, f d operasångerska och hennes livskamrat, en präst. Den här prästen skulle iväg på gudstjänst och dop i morse, och någon frågade henne vilka psalmer som skulle spelas så här på Palmsöndagen. Hon nämnde några och så just denna "Se, vi går upp till Jerusalem". Direkt fick jag melodislingan i huvudet. Märkligt. Har inte hört den eller sjungit den sedan jag gick på lågstadiet. Idag har den som sagt, parkerat, i mitt huvud. Den är vacker.

Och vackert är detta hus i tre våningar. Byggt i början av 1900-talet, Ny-renoverat med varsamma händer, till en så vacker bostad.

Nu inredd av kvinnor med blick för det vackra!

Kaffet urdrucket! Vi bjöds på eftermiddagskaffe med dopp när vi alla anlände, i lördags eftermiddag klockan 14. Efter husesyn blev det rundvandring i den lilla köpingen som verkligen är en idyll med en intressant historia.

Trappan upp på vinden, där jag sov, under vitmålade takbjälkar.

Detalj i matrummet.

Kakelugnar i nästan alla rum.

Lilla gäst-toaletten.

Så gick helgen med god mat och dryck, prat och skratt, broderande och cello-spelande. Och i dag efter frukost besök hos Sonja Berlin, kunnig textil hantverkare i konsten att brickbandsväva band. Hon har skrivit flera böcker, håller kurser och gör utställningar i Sverige och Norge. Hon bor och har sin ateljé i Malmköping, och idag fick vi komma på visning och föreläsning.

Kände mig så berikad och glad när jag bilade hem till Uppsala igen. 

Skönt att sammanstråla med familjen. Äta gott och dela upplevelser.

Borta bra-hemma bäst!

Balans och obalans

Så har dottern och jag varit på yin-yoga. Det är så otroligt skönt! Man blir mjuk och avslappnad i kropp och själ. Kommer i balans!

En som inte var i balans ikväll var äldste sonen. Han pratade i telefon med maken när vi åkte hemifrån till yogan, och vid 22-tiden ringde han och pratade med mig. Ångest är ett starkt ord, men han var nästan i ett tillstånd av ångest och obalans! Han har tackat ja till ett nytt jobb och nu tycker han att han svikit sitt gamla arbete där han varit i 6 år, att han inte "lagt alla kort på bordet" från början, och imorgon ska han berätta sitt beslut, och sedan har han en veckas semester.  

Jag kunde bara lyssna och önska honom lycka till. Att det var meningen att detta skulle ske just nu, och hoppas att han får sova i natt. Så kan du fira i morgon kväll, sa jag. Tja, om jag inte ligger i fosterställning och gråter, svarade han!

Jag har mindre problem att grunna på. Har precis färdigställt desserten och menyerna inför morgondagens födelsedagsbjudning. 

Efter arbetsdagen packar jag bilen och drar till Södermanland.  Fredagkväll hos min kusin i Sannerby och resten av helgen blir det återträff med broderikursen från Västberga folkhögskola i Malmköping.

Återkommer söndagkväll!

Trevlig helg!!

Antiplasti

I textilslöjden i skolan så abonnerar vi på ett Slöjdprogram för skolbruk, startat av en duktig textillärare från Skåne, Inger Degerfäldt. Har använt det i flera år nu och det fungerar bra för många elever. Jag kan t ex sätta en elev som behöver lägga upp maskor för att sticka, starta upp en virkning, brodera något speciellt stygn eller tova, framför en film som hon eller han kan köra om och om igen. På så sätt kan jag få mer tid över för att hjälpa andra elever.
Här finns också information om olika textila material, tips och idéer på saker att göra, historik mm.
En f d kollega tog efter pensionen, kontakt med Inger Degerfäldt och så startade samarbetet. Min kollega har varit med och jobbat fram instruktionsfilmer för knyppling och idag fick jag länken till hennes senaste projekt; att sy en miljövänlig kasse!
Så roligt med dessa eldsjälar!!

Sy-abstinens

Ibland får jag bara sådan lust att sy något! Som ikväll. Fick en idé om att göra några vårliga bordstabletter, så jag grävde i mina tyg-gömmor och letade fram tyger i lämpliga färger. Det är bra att ha ett litet lager på lut!
Jag skissade upp en tulpan som jag applicerade på ena sidan och så frihandsquiltade jag mittdelen. Nu ska de bara bandkantas, och sedan tror jag faktiskt att det ska bli en liten dukning på dessa nu på fredag, när jag ska laga en liten födelsedagsmiddag.
Dock har timmen blivit för sent slagen för att fortsätta ikväll, så bandkanta får jag göra imorgon kväll. Kommer nog ändå att vara trött i morgon bitti, men ibland får det vara värt det!

Världsligt problem

Skulle sätta på en tvättmaskin i lördags, bara för att upptäcka att luckan till vår gamla Cylinda plötsligt inte går att stänga!
Maken som är händig med mycket, gav sig på och försökte fixa problemet, men det lyckades inte. Servicetekniker måste tillkallas, stod det i bruksanvisningen.
En tvättmaskin som är över 10 år gammal och mycket välanvänd, nej, det kändes inte som någon idé att kosta på reparation på den.
I kväll åkte vi till en av stadens Elon-butiker och införskaffade en ny.
Jag hade varit ute och kollat nya Råd- och Rön-tester så jag hade en del vetskap innan försäljaren började sin föreställning. Jösses vad han kunde prata!! Och varför i allsindagar finns det så många olika modeller av samma fabrikat?!??
Tillslut (ngn minut innan stängning kl 19), blev det en Bosch, tillverkad i Tyskland till det facila priset av 8495 kronor. Vi hade då gått igenom modeller från 6000 kronor och till värstingen Miele för 15000 kronor, den senare som håller i över 20 år. Jag konstaterade rått att "Då lever inte vi", men maken mildrade det påståendet med att säga att "Vi bor i varje fall inte kvar i huset".
På onsdag ska vi få hämta vårt nyinköp och maken ska själv installera den.
Då har vi ett världsligt problem mindre.
Frågan är om det blir roligare att tvätta ??

Tystnaden har sänkt sig...

Så har barnbarnen lämnat oss och tystnaden har åter infunnit sig i huset. Det känns skönt!

Jag har dukat upp med portvin och chokladkaka med björnbär som ett helgavslut.

För helgen blev intensiv. Något annat hade vi inte heller väntat oss. Nog har jag i minnet hur det var med småbarn i huset. Full rulle, hög ljudvolym, leksaker och prylar överallt, smulor och kladd, fläckar på kläder och en tvättkorg som aldrig blev tom, matlagning och utfodring med jämna mellanrum.  Men det hörde till och det var en på många sätt underbar tid.

Dock känns det skönt att numera ha vuxna barn, och att denna tid bara blir en avgränsad period.
Föräldrarna kom klockan 18 ikväll och vi åt tillsammans. Barnen var uppspelta och högljudda och ville inte göra alls som mamma och pappa sa.

Som maken och jag har känt igen pappa Johan i lille Eric!! Envisheten och humörskiftningarna, minspelet och spralligheten.

Pappan och mamman hade haft härliga dagar i Prag, och det känns bäst av allt. Förhoppningsvis har dom fått ladda sina batterier för att åter tampas med vardagarna.

Och med lite portvin och choklad kommer nog även mina batterier att laddas inför den kommande arbetsveckan!

Låt inte dina dagar växa på träd....

...men se till att du har många, långa grenar att sträcka mot himmelen!

Den där meningen fastnade i mitt huvud efter kvällens yin-yoga. Det var en ny yoga-ledare och det var lite tuffare mot ryggen än vad det brukar vara. Jag har fått röra mig sakta och varligt nu efteråt.
Men det passar mig bra. Jag ska bara dricka upp mitt te och sedan krypa i säng och sova. Måste ladda med sömn, för i morgon bitti kommer barnbarnen och ska stanna till på söndag.
Föräldrarna ska åka på weekend-resa till Prag, en julklapp från sonen till sonhustrun. Dom kan verkligen behöva resa iväg, bara dom två. Det var över två år sedan och dessutom har nog de här åren varit ganska tuffa. Med nytt jobb för sonen, ny lägenhet, renovering och flytt, två små barn på kort tid, foglossningar och en massa annat smått och gott i sjukdomsväg på sista tiden.
Maken och jag hade mina föräldrar som ställde upp då och då, så vi fick åka iväg bara vi två, och det var så värdefullt. Man behöver få vara man och kvinna för varandra och inte bara mamma och pappa.

Datorn kommer att få vila avstängd till på söndag. Prioriterar barnbarnsumgänge över helgen!

Ämneskonferens

http://www.ur.se/Produkter/184044-Kvalitet-Kop-smart

För ett par år sedan gick en serie på tv som hette Kvalitet. Den handlar om kläder, material, klädvård, mode, kvalitet osv. Det är Camilla Thulin som "håller i trådarna".
Jag missade den då, men nu, två år senare, så har min kollega och jag bestämt oss för att sätta av tid på vår ämneskonferens.
Vi betar av program för program och diskuterar efteråt. En hel del tips hittar vi att ta tillvara för skolbruk.
Om någon orkar, så finns länken här ovan, till det program vi såg idag. Vi har nämligen vår konferenstid på onsdagsförmiddagar mellan 10.40-11.10.

Internationella kvinnodagen

Internationella kvinnodagen, och jag lånar andras texter som jag tycker om!

/

Malin Berghagen skrev på instagram idag;
For me the international women´s day has nothing to do with the celebration of women on one particular day. We should always celebrate the beauty of being a human being, with possibilites to create, every day. But on this day, we connect with women all over the world. Showing them that we are exactly that, connected.
So dear women... Thank you for letting me wear your crown. I´m grateful and proud for being part of the sisterhood of this beautiful blue planet. May we always remember that we walk on this earth carrying the holy grail of peace and balance. Never lose sight of the wellbeing of the children and the animals on this planet. Standing tall and proud next to our partner, showing him or her our trust and love. But most of all never let our own mind cut our self-esteem in to pieces making us smaller. Instead walk with the crown of a queen that shows self respect and love for herself together with women all over the world. Namaste.

Love Yourself

Visst är den väl söt, den lilla nallen ovan! Den är ritad av Lim Heng Swee, en självlärd illustratör från Kuala Lumpur. Han gör "varjedags-klotter" och mottot är "Doodling A Smile", ungefär "klottra fram ett leende. Och den här nallen får i varje fall mig att le!

Vi behöver krama oss själva då och då! Tänka snälla tankar om oss, att vi gör så gott vi kan och att det duger!
Det är så lätt att slå ner på sig själv, jämföra sig med andra som man tycker är mycket bättre, smartare, snyggare osv.
Tack och lov så blir det lättare och lättare att acceptera och gilla sig själv,  ju äldre man blir.
Och tur är väl det. Tiden rinner så fort genom livets timglas, så varför slösa bort den på att ogilla den person man står närmast, dvs sig själv!?

Ja jag vill leva jag vill dö på jorden!

Det har varit/är, melodifestival i Sverige. Alla dessa deltävlingar, all denna uppståndelse. Jag blir less. Såg den första deltävlingen, sedan har jag inte haft varken tid eller lust!
Dock hörde jag talas om ett mellanaktsnummer, som givit mycket upprörda känslor runt om i landet.
Egentligen är det bedrövligt att tala om "upprörda känslor" i detta sammanhang!! Det finns verkligen händelser runt om i världen som borde ge så mycket upprörda känslor. Ett sketet mellanaktsnummer i en musiktävling borde inte ge dessa reaktioner.
Ikväll beslöt jag mig för att själv bilda mig en uppfattning, så jag sökte upp ovanstående filmklipp på nätet.
Och som jag blev berörd. Det var så otroligt fint! Hur kan man tycka att detta är anstötligt och fult??

Tänk om vi människor kunde förlika oss med varandras olika kulturer och religioner, språk och alla andra olikheter.

Tänker bara på min helg. Har umgåtts med en kurd, en serb, en halvnorsk, en est och några svenskar. Jag har ätit persiskt, spanskt och grekiskt. Jag har kört en japansk bil och druckit italienskt vin.

Mångfald berikar!!

Umpa med Emmo!

Om rubriken verkar lite svår att förstå så kommer här en översättning; Gympa med Farmor!
Jag har varit på Friskis & Svettis familjegympa med äldsta barnbarnet idag. Har verkligen längtat efter att få ta med honom dit, och nu fyllde han 2 år för en månad sedan, så nu har han åldern inne. Vi har gått med alla våra egna barn och det har varit väldigt populärt och skoj. Vilken lycka att nu få gå med barnbarn!!
Dock hade det kunnat gå bättre denna första gång...
Det började med att gympaledaren var sjuk, så de unga flickor som har hand om barnpassningen skulle vikariera. Dom var inte vana med varken rörelserna eller musikanläggningen, så det blev lite otydligt. Eric gjorde dock stora ögon och verkade fascinerad över alla barn och vuxna som stod i ring och hoppade och sträckte ut sig. Han var med och hoppade jämfota och klappade händer mot mina, men efter ett tag tröttnade han och gick bort till den stora kistan med bollar och andra redskap.
Det var bara det att ledarna glömt att säkra locket, så plötsligt hörde jag bara ett illvrål när locket for ihop med en smäll och Erics panna hade kommit emellan! Det måste gjort väldigt ont och han var riktigt ledsen. En mamma var väldigt upprörd, eftersom detta tydligen hänt förut, och locket är riktigt tungt. Men Eric är en kämpe och kom strax på fötter och ville vara med på hinderbanan som nu satts i ordning. Varv på varv, klättra, krypa, balansera. Farmor fick gå bredvid och hålla ut en stödjande hand. Men plötsligt räckte inte den till, när han snubblade på en balansboll och föll handlöst med näsan rakt mot en stepup-bräda. Näsblodet sprutade och Eric blev jätteledsen. Folk kom springandes med pappersservetter och vatten och jag fick sitta länge för att få stopp på blodflödet. Som tur var verkade näsan ha hållit. Efter tröst och saft så ville han ner och leka igen. Vi sparkade boll och hoppade genom rockringar. Sen fick Eric syn på en innebandyklubba i kistan, den satt fast lite så en av ledarna kom till hans hjälp. Det var bara det att hon istället för att få loss den, stötte till den så att den for upp i Erics ansikte....
Maximal otur detta första möte med Friskis & Svettis!

Har nu, ett par timmar senare, dock fått rapport om att allt är bra, han har ätit och sover middag och han hade berättat om "dang-dang på näsan", men mest om "umpa med emmo"!!

Nu ska jag förbereda lite tapas och bege mig till brorsdotter i Västerås!

...och inled mig icke i frestelse....

Försent!
Jag är inledd i frestelse, två kvällar i rad!!
Det blev så mycket godsaker vid restaurangbesöket med min syster i går kväll. Vi började med Cava, fortsatte med älgentrecote med massor av smaskiga tillbehör och en flaska Zinfandel, och eftersom vi inte pratat färdigt blev det ytterligare varsitt glas rödvin innan hemfärd. Klockan blev midnatt!
Det var faktiskt lite tungt i huvudet när jag vaknade i morse. Men jag gick upp kl 6 och klädde mig för stavgång i duggregn Efter dusch och en rejäl portion gröt och frukt så kände jag mig ändå ok. Hade dock inte det bästa tålamodet med eleverna på eftermiddagen!
Ny energi fick jag ändå av att hämta barnbarnet på dagis. Vi sade till vid biblioteket på hemvägen, och lånade lite barnböcker. T om en på hebreiska..., det var fina bilder, och Eric vägrade släppa den!
Kaffe och bulle när vi kom hem, ytterligare en frestelse....
Så var vi utbjudna på restaurang av yngsta dotterns pojkvän. Vi fick inte veta vart vi skulle, det var bara att hänga med i bilen. Parkerade i Salabackar utanför en liten persisk kvarterskrog. Maten var jättegod och med rikliga portioner och så beställdes det in rödvin även ikväll och när vi kom hem åt vi Mascarponeglass med pinjenötter.
Så att inledas i frestelser är ingen större konst!!

Torsdag med guldkant!

Vädermässigt har det inte varit så mycket guld, desto mer gråskala med tunga moln hela dagen.
Men vilken dag jag haft!
Ställde klockan tidigt och åkte till badhuset för att simma. Det är så skönt att simma på morgonen när det är nersläckt och tyst i simhallen. Eftersom jag hade gott om tid hann jag både bada bubbelpool och sitta i bastun innan jag åkte till jobbet.
Hade bara 3 1/2 lektion med supertrevliga elever. Den där halva lektionen berodde på att sista klassen skulle på teater så vi måste sluta tidigare.
Då åkte jag hem och tog ut lilla vovven på en kissrunda, och gissa om jag blev glad när jag fick se att snödropparna tittade fram i rabatten!! Så lagade jag till en ostomelett med sallad och bryggde en kopp kaffe.
Kl 13 hade jag tid hos Hanna, hon som gör mina naglar så fint och som är så trevlig att prata med, den 1 1/2 timme det tar att få dom fixade. Idag valde jag French ombre med matt lack.

Direkt därefter så hade jag bokat massage-tid hos Li, min duktiga massör från Kina!  På hemvägen stannade jag till hos min trevliga optiker för att köpa Omega 3-kapslar, som gör underverk för torra ögon. Frågade om dom fått in några nya blå glasögonbågar, och tänk att hon plockade fram ett par som jag blev så förtjust i att jag nu bokat tid för synundersökning! Ser bra med mina gamla glasögon, men dom börjar bli så avskavda och fula efter 6 år, så nu unnar jag mig dessa!! Ibland bara känner man att det blir rätt, och då gäller det att slå till utan att tveka!

Och nu är jag bara hemma och vänder för jag ska strax cykla ner till La Parilla, en relativt nyöppnad restaurang som jag hört så mycket gott om. Min syster och jag ska träffas och äta middag.

Snacka om guldkantad torsdag!!

En ekvation som inte går ihop!!

Jag är en person som är ganska så jämn i humöret, blir inte så lätt upprörd över saker jag inte kan påverka. Menar att det bara orsakar dålig energi som inte tillför någon nytta varken till mig eller till problemet!
Ibland är det dock svårt att låta bli att irritera sig över saker!!
Som idag, när vår verksamhetschef skulle prata på personalmötet!
Det pratades lagar och regler, nya mål och riktlinjer för skolverksamheten, ledningens nya organisation och så skolornas resultat i form av meritvärde, dvs betygsstatistik för årskurs nio. Vår skola har  i flera år legat under det förväntade meritvärdet.
Och vad ska ni nu göra åt det?, var frågan. Jo, vi måste analysera och utvärdera vår egen undervisning. Här ligger utmaningen, malde hon på, verksamhetschefen.
För ett antal år sedan startade vår skola upp s k förberedelseklasser, dvs särskilda grupper för nyanlända. En del av dem ensamkommande flyktingbarn. Här är variationen stor i både nationalitet och skolstatus. Några är rena analfabeter och har aldrig satt sin fot i skolan, många bär på ofattbara trauman.  Nu ska dessa elever alltså på relativt kort tid både ställa om sig till en helt ny kultur, lära sig ett nytt språk och komma in i det svenska samhället, för att sedan så snabbt som möjligt slussas ut i "vanliga klasser" och integreras bland skolans elever.
Vi fick idag veta att elevunderlaget kommer att öka, så vår skola kommer till hösten att få 5 sjuor, istället för 3 sjuor som vi har nu. Klasserna kommer inte att göras så stora, eftersom vi måste bereda plats för det stora antal nyanlända som beräknas komma in framöver. Tydligen är vår skola den skola i stan som har mest plats lokalmässigt.
Så alltså ska vi både höja betygen OCH ta emot alla nyanlända med olika bakgrunder. Undervisningen ska individanpassas, men vi får inga resurser till speciallärare som kan ha smågrupper i t ex matematik.
Frustrationen bland kollegorna kunde kännas i luften.
Efter varje arbetsdag går man igenom sina lektioner och funderar vad som gick bra, vad som borde gjorts annorlunda, hur man kan lägga upp nästa dag för att alla elever ska få det dom behöver. Och så får vi höra att "vi måste analysera varför meritvärdet är dåligt".
Det gick verkligen inte att låta bli att irritera sig över detta!

Tur att jag fick avsluta kvällen med prat och skratt tillsammans med damerna i syjuntan!!

Första dagen på första vårmånaden!

Mars är en vårmånad! Snön ligger kvar, det är många minusgrader på natten, men på dagen blir det dagsmeja. Ljuset har kommit tillbaka, fåglarna kvittrar. Det är vår i luften!

Jag känner det på humöret! Även om jag hade flera vårtrötta elever som hävdade motsatsen idag!

Själv vill jag bara leta upp ett fång videkissar och göra en sådan här fin vårkrans!!

Våren är också förälskelsens tid, Yngsta dottern är på middag hos pojkvännen ikväll, dom firar "ett halvår"! Med fyra barn, så har det kommit och gått ett antal pojk- och flickvänner genom åren. Tror faktiskt att jag tyckt om alla jag träffat, på olika sätt. 

Känner själv att jag blir lite nyförälskad i min egen man och i livet självt när det är en sådan här härlig dag!!