När jag satt och antecknade i min almanacka idag, råkade jag se att Fingal hade namnsdag. Man har bytt ut ålderdomliga namn och flyttat om namn vid flera tillfällen i vår almanacka, det förvånar mig att namnet Fingal fortfarande är kvar. Jag läser om det i wikipedia och det står att det ursprungligen är ett keltiskt namn (Fionnghall), som betyder ljus främling och syftar på de ljushåriga nordborna. Det har varit ovanligt i Sverige ända sedan det infördes i almanackan 1901. För 10 år sedan fick 7 nyfödda pojkar namnet varav en som tilltalsnamn.
Men i min värld, är namnet för evigt förknippat med Martin Ljung från en sketch ur Knäppupprevyn 1958, mitt födelseår. Tänker att den måste spelats i fler revyer och på tv längre fram på 60-talet, eftersom jag minns den så tydligt. Jag var tvungen att spela upp den från You Tube.
Hur rolig är den egentligen? Långsamt tempo, enformig och svart-vit.... Men tack vare Martin Ljung, så kan jag inte låta bli att skratta med. Den är oförarglig och snäll och speglar tidsandan. Kan det också vara så att det är en generationsfråga? Jag blev i alla fall på gott humör av att se klippet!
En bra grund innan jag ska svida om och bege mig ut på restaurang med en god vän.
Annars har jag hållit mig hemma i väntan på en firma som ska laga grannens garage-dörr. Jag är lite av grann-vaktare denna vecka, vattning, sopkärls-utdragning och nyckelutlämnare, när folk är bortresta och jag är kvar. T om maken har övergivit mig för en resa till Tyskland och Danmark i samband med ett styrelseuppdrag. Men det är lugnt och skönt och jag har tid för att planera aktiviteter framöver. Och sitta och nostalgi-titta på Fingal Olsson!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar