I morse låg den här lappen på köksbordet, ovanpå en vit brodyrklänning. Yngsta dottern som umgåtts med en väninna i går kväll hade köpt en klänning till midsommar som var lite trasig. Hon fick den billigt och tänkte att det skulle nog hennes mamma kunna fixa.
(En parentes-och en tyst fundering ur mammans perspektiv är väl annars att det redan hänger flera ljuvliga sommarklänningar i källaren. Jag överdriver inte när jag hävdar att dotterns garderob är dubbelt så stor som makens och min tillsammans. T ex när jag skulle på begravning i vintras och ville låna en svart blus. Ja då hade hon 14 svarta blusar att välja bland..... Slut parentes)
Men inte kunde jag säga nej till att hjälpa till att laga hennes klänning, när hon nu bad så sött och rart. Det var knappöglor som gått sönder, 6 av 15. Riktigt dåligt sytt, rundresåren var knappt tilltagen och hade repat upp sig, så ingen idé att använda samma och sy fast. När jag började känna på de hela öglorna, visade det sig att samtliga satt dåligt. Klänningen sitter kroppsnära, och eftersom jag inte vill riskera att dottern ska behöva bli halvnaken efter midsommarmaten och de vilda danserna och lekarna, så sprättade jag loss alla 15 och gjorde helt nya av bredare och stadigare resår som fick ordentligt med sömsmån. Dessutom sydde jag fast de 15 knapparna, som hängde lite på trekvart. Det tog sin tid, och jag undrar om den här klänningen kommer att användas mer än en gång.... Men, men, vad ska man ha en sykunnig mamma till?! Och hon kommer att klä alldeles förträffligt i den vita brodyren!
Minns en midsommar för 45 år sedan. Jag var 18 och hade sytt en vit brodyrklänning att bära till midsommar. Jag var tok-kär, vi var ett gäng som grillade och umgicks vid sjön Båven innan det var dans på lövat magasin intill Vibyholms slott i Södermanland. Hur romantiskt som helst. Fram på småtimmarna minns jag överfulla bilar som körde rally på grusvägarna i trakten, hur vi sjöng och skrålade och skickade hembränt emellan oss. Hur oromantiskt som helst, när bilarna fick stanna för att vi behövde kräkas i bland de skira hundkexen i dikeskanten.....
Den vita brodyrklänningen var lite solkig innan jag kom i säng den natten.....
Men min kära dotter är dels 10 år äldre än vad jag var då och förhoppningsvis mycket klokare och mer mogen och jag ber till gudarna att inte hembränt existerar på hennes midsommarfest!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar