Missförstå mig rätt, min ålder är verkligen inte "terrible", jag är faktiskt väldigt nöjd med att vara där jag är, men det har tillkommit en del "onödiga aktiviteter".
Det blev väldigt tydligt förra veckan, under vår vistelse i Grövelsjön. Näsan rann oavbrutet, och det i kombination med många minusgrader, gjorde min näsvinge alldeles sårig. Det var då, under en skidtur, som jag så tydligt mindes min mormor, min moster och min mamma. Kanske i samma ålder som jag själv är nu. Hur dom, ur blus-manschetten, plockade fram en näsduk som dom torkade sin nästipp med, samtidigt som dom med ett litet fnysande, drog in andan i en liten pust. Jag minns att jag tyckte det var lite äckligt, när dom direkt efter stoppade tillbaka näsduken på samma plats, innanför blus-manschetten.
Nu fattar jag varför! Den rinner, näsan. Inte för att jag är förkyld eller allergisk. Den bara rinner, med en tunn, klar vätska. Precis som mina ögon rinner i blåst eller kyla.
Vad ska det vara bra för? Allt i kroppen verkar bli så mycket torrare, utom just ögon och näsa, som producerar vätska nog för att höja grundvattennivåerna-om nu det vore ett alternativ.....
Ett av åldrandets alla mysterium......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar