Den här pandemin -som för övrigt aldrig tycks ta slut- den har verkligen fått en att ändra beteende! Man har blivit lite av en hypokondriker. Känner efter vid minsta lilla nästäppa, snuva eller skrovel i halsen. Oj, måste jag testa mig nu? Måste jag vara hemma?
När man möter någon som nyser eller hostar så backar man och håller andan.
Det är helt galet!
Och som man tvättar sig och spritar sig oavbrutet!
Just nu är det extremt många som är sjuka, både bland elever och bland kollegor. Sjuka eller med biverkningar efter vaccin, precis som jag själv i förra veckan.
Äldste sonen testade positivt i morse. Han skulle egentligen vara påväg till Klövsjö för några dagars skidåkning, men hade i måndags träffat några som nu ligger hemma sjuka, så han testade sig för säkerhets skull i morse, och det visade sig alltså att han var positiv. Den är lite lurig den här varianten, eftersom den i många fall bara liknar en lindrig förkylning. Nu är hela familjen satt i karantän. Två vuxna och tre barn. Jag åkte och handlade åt dom på mina håltimmar.
Inte helt lätt att vara hemma, instängda med friska barn som ska underhållas....
Min andra son med familj var ju hemma en sväng efter nyår, och till slut klättrade väl i princip hela familjen på väggarna pga överskottsenergi och uttråkning!
Som t ex att det är fredag i morgon, och i helgen väntar trevligheter.
Dvs om vi fortfarande är friska.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar