söndag 18 november 2018

Utan lån skulle livet te sig fattigare!

Återigen sitter jag i köket och skriver, till ljudet av diskmaskinens surrande. Till skillnad från i fredags kväll, så är helgen slut, och i morgon bitti är det alarmet som ljuder, innan solen gått upp.
Helgen blev intensiv och tog slut snabbt.
Med en 3- och en 4-åring i huset så behöver man inte undra hur man ska spendera timmarna. Dom bara rusar!!  Det är högljutt och intensivt, det blir kladdigt och smuligt, det blir skratt och skrik, det blir översvämning efter bad, det blir högar av tvätt efter "olyckor" i trosor, det blir förhandlingar och mutor och det blir oändligt mycket KÄRLEK!
Middagen som skulle inkluderat båda söner med familjer ikväll, blev bara till en familj, då hög feber satte stopp för den andra familjen.
Och när vi röjt bort duplo, pussel, ballongrester, kritor, play-doh-deg och satte oss framför tv-serien Springfloden med varsitt glas rött ikväll, så kände både maken och jag, att det är väldigt skönt att vi har vuxna barn som tar ansvar, så att dom små intensiva bara är till låns då och då.
Men utan "dom där lånen", skulle livet te sig fattigare!


I morse; det skulle ritas och klippas och klistras före frukost. Maken fyller på i fågelautomaterna ute i trädgården.


Här skalar 4-åringen potatis och 3-åringen rör i äppeltoscasmeten. Det gäller att passa på att ta hjälp i köket medan intresse finns!


En ganska söt liknelse, eller hur!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar