Det är väl kontrasterna i livet som gör det så fascinerande, eller......
Förra måndagen och tisdagen njöt jag på spa, den här måndagen och tisdagen är jag tillbaka i jobbvardagen. Det är kontraster! Om det är fascinerande....... nja......
Det är här vardagens små glädjestunder får grävas fram och dammas av!
Som att min cykel fått en ny kedja, så jag slipper trampa luft och får lov att stanna för att haka på kedjan, med oljiga fingrar som följd, minst 3-4 ggr i varje riktning påväg till och från jobbet.
Som att jag var på tebjudning hos en f d kollega igår eftermiddag.
Som att barnbarnet faktiskt tycker så väldigt bra om sin farmor, att han grät när jag gick till jobbet i morse.
Som att jag fysiskt fick avreagera mig på spinning efter ett vidrigt lektionspass (där bl a en elev proppade byxorna fulla med vadd för att "få en större kuk" och en annan kastade ut en kamrats lovikkanystan ur fönstret).
Som att jag gjorde semlor till kvällsfikat.
Som att nätanslutningen fungerar igen, så att jag kan sitta här och skriva.
Det är sådana små glädjestunder som kan göra att livet ändå känns helt ok.
Och som ett citat av Per Olov Enqvist jag läste på instagramsidan renpoesi igår;
En dag ska vi dö. Men alla andra dagar ska vi leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar