Bakåtsträvare som även blickar framåt

Om maken fått välja så hade vi, vid det här laget;

1. Haft en sommarstuga

2. Haft solceller på taket

3. Haft radhuset om-målat

4. Haft en el-bil

Men han är gift med mig, kalla mig bakåtsträvare, men jag är ju så nöjd med att ha det som det är......

Kan kanske bero på att jag är lite bekväm och tycker att allt duger som det är. Eller med negativa ordalag, så är jag kanhända en smula lat!

Sommarstuga har jag bromsat i många, många år. Tänker att det räcker med att ha ett hus som ska tas hand om. Tänker att jag inte är säker på att jag ens vill ha ett sommarhus.

Solcellerna tycker jag är en galen investering, vi kommer inte att kunna tjäna in de pengar de kostar att installera dessa, under vår livstid.

Om-målning av radhuset började maken prata om för tre år sedan, och jag tyckte inte det behövdes. Men nu till sommaren är det visst tvunget.....

Elbil har det också pratats om i flera år, och nu har vi precis fått ladd-station inmonterat i vårt garage, så det lutar väl åt att det blir en laddningsbar el-bil snart.

Att detta kom upp, just idag, berodde på att maken var iväg för att köpa nya sommardäck till vår 5 år gamla (icke laddbara) hybrid-bil. Däckfirman rekommenderade att inte köpa de dyraste och bästa sommardäcken, eftersom maken nämnde att hand skulle köpa en elbil till sommaren.

Detta var samtalsämnet under lunch-fikat. 

Men så tänker jag att jag inte bara är en bakåtsträvare.

Maken "sparkar bakut" åt mina förslag

1. Vintertältning

2. Skaffa hund

Till hans försvar ska sägas att han faktiskt provat vintertältning och inte tycker det är värt att göra om. Och att vi, till viss del, får tillräckligt med hundsällskap genom att vi, med jämna mellanrum, passar våra barns hundar. Och att det är tillräckligt, utan att man blir alltför bunden.

Det är bra att man är olika tänker jag. Blir mer stimulans på så sätt.

Jag kan vintertälta med annat sällskap, och han får väl skaffa sin elbil.

Det är i alla fall inte livsavgörande händelser, och vi tycker om varandra oavsett.

Och så vill jag bara hävda att jag (på mitt eget sätt) blickar framåt!

Idag planterade jag om mina två dahlior och de luktärtor som kommit upp.

                                                    

Och jag letade fram tygrester, och "offrade" en gammal urtvättad t-shirt, för att sy mig två "buffar".

Det dröjer inte alltför länge innan vi ska bege oss till Cornwall, och vädret där kan bjuda på både kalla vindar, regn och rusk, så jag tänker att jag inte vill frysa om öronen. Det är väl att blicka framåt?!

Och i detta nu, är det dags att blicka framåt och ställa iordning dagens middag!