Idag bytte vi skidåkandet mot pulka-åkning tillsammans med barnbarnen som behövde lite tillsyn medan föräldrarna uträttade ärenden. Snön var tung och kompakt efter plusgrader och regn, så skidföret hade nog ändå inte varit något vidare. Dessutom kände jag på gymmet i morse att både ben- och arm-muskler fått sig en ordentlig genomkörare efter två dagar med skidåkning! Nog bra med ett uppehåll, även om jag innerligt önskar att kylan kommer tillbaka och snön får stanna så att man kan fortsätta åka skidor framöver! Dottern skickade filmsnuttar från backarna i Sälen i förmiddags, och det ser också alldeles underbart ut, men eftersom jag vet att mina knän inte längre klarar slalomåkning, så blir jag inte avundsjuk, bara glad för hennes skull att hon får åka. Man vet sina begränsningar!
Men inför kommande år, har jag ändå lovat mig själv att våga vara lite mer nyfiken utanför min bekvämlighets-zon! Inom vilka områden vet jag inte riktigt än, bara att jag ska!
Men nu ska jag skala potatis till en Janssons frestelse. Avstod att göra det till julbordet i år, tycker att den gör sig bäst som ensamrätt med en kall öl och knäcke med stark ost till. Och jag tror minsann att vi ska avnjuta den till "På spåret", vi blev lite trötta efter barnbarnens framfart i fem timmar! T om så att jag till maken sa, samtidigt som jag vek en loppa, torkade nykissad barnstjärt och förmanade att sätta på korkarna på tuschpennorna: -Jag kanske börjar bli för gammal för det här med barnbarn?!
Men jag var nog bara lite trött, dras fortfarande med vaknätter....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar