Namnsdagsbarn

 Äntligen solsken och klarblå himmel! Dottern och jag går och väntar på rätt förutsättningar för att äntligen kunna se norrsken! Vi håller på att bli tokiga på alla fantastiska foton från folk som sett norrsken över hela landet, det känns som att vi ofta är i närheten, men alltid missar spektaklet. Dottern har laddat ner en app som säger att i kväll/natt finns det relativt stor chans att vi ska få se det. Så nu håller vi tummarna. Efter klockan 22 är det vi som blickar mot norr!

Det har varit rejält kallt, minus 17 grader i morse, därav de vackra rimfrostrosorna på fönstret i kallfarstun.

Då är det inte så dumt att få sätta sig vid en brasa i kakelugnen. En brasa som man numera kan se, tack vare att svärsonen gjort ett glasfönster innanför mässingsluckorna. Han är händig han! 

Och de två damerna som sitter och gosar sig i värmen på fotot råkar faktiskt ha namnsdag idag.

Den lilla Majken ska heta Barbro i andranamn. Först utbrast jag; -Stackars barn! Har väl aldrig varit så glad i det namnet. När jag var liten ville jag hellre heta Malin. Det berodde nog på min förtjusning för tv-serien "Vi på Saltkråkan", där jag både ville heta, se ut och vara som Malin, Pelles storasyster. I verkligheten var jag en kopia av Tjorven!

Och numera tycker jag nog att Barbro är mer jag än Malin. Såklart dessutom lite stolt över att barnbarnet fått mitt namn!

Lilla Majken fick ett paket av mormor i morse, julstrumpan jag sydde förra veckan. Själv har dottern erbjudit sig att laga efterrätt åt mig, men jag tror att jag nöjer mig med att värma lite av den goda glöggen, efter att jag gått en eftermiddagspromenad med hunden Frasse.