Ny-badad och ny-äten, ska strax se ett avsnitt av den spanska serien Amelia, som maken och jag betar oss igenom. Sen är den här helgen slut. Den har varit innehållsrik!
En ögonblicksbild från fredagkväll och en lång, god och trevlig sittning på restaurang Dryck och Mat, när mina syskon med respektive bjöd vår syster Agneta på avsmakningsmeny, som en födelsedagspresent.
Morgonen efter bilade jag till Strängnäs. Solen strålade från en klarblå himmel och vi "gamla textillärarfröknar" sken ikapp med solen, när vi träffades och umgicks.
Det är nu 40 år sedan vi började utbildningen, 37 år sedan vi tog examen. Det är bara jag som fortfarande arbetar i skolans värld. De flesta har slutat jobba. En jobbar fortfarande med sitt skrädderi. Jo, vi har blivit en smula äldre, men det är fortfarande lika trevligt att träffas!
Och idag var det dop i Sunnersta kyrka. Lilla Eva Karin Lizzie är nu ordentligt döpt in i svenska kyrkan. Hon skötte sig exemplariskt, grymtade bara lite när prästen tvingade ner henne på rygg och hade vatten på hennes huvud. Efteråt sa samma präst; -Shit, vad stark hon är!! Kanske inte riktigt vad man förväntar sig att en präst ska säga......
Och jag kom på att inom 3 månader så har jag hunnit vara på både begravning, bröllop och dop. Visst skulle jag önska mer av bröllop och dop och färre av begravningar, men över det råder jag inte.
Det jag önskar mig mest är egentligen en räcka av vanliga vardagar, så bekymmersfria som möjligt. Genom dom vill jag fortsätta min vandring på livets stig.
Så tacksam för att få vara här och nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar