Efter frukosten satt jag kvar vid köksbordet med mitt te, stickade och lyssnade på en pod. Så in i själen, där Agneta Sjödin samtalade med Vivi Linde om vikten av att meditera för att känna in sig själv.
Jag funderade en del på det där idag. Kom fram till att jag mediterar en hel del. Men inte genom att sitta i lotusställning med slutna ögon mumlandes något mantra.
Nej jag mediterar på mina alldeles egna sätt.
Varje morgon när jag sitter kvar en stund vid frukostbordet och känner tillfredsställelsen i skapandets kraft. Jag lägger maska till maska och hamnar i en slags trans när det enda som hörs är stickornas klirr, och det mjuka ullgarnet löper mellan mina fingrar.
Jag mediterar på promenaderna. En stig där jag inte ser slutet väcker många tankar. Jag tänker på visdomsordet "There is no path to happiness, happiness is the path!
Jag mediterar i naturen,
en vissen blomställning väcker tankar och påminner om att även det som är gammalt och uttjänt har sin egen unika skönhet,
och den vida utsikten över åkermark och skog ger en känsla av frihet, att allt är möjligt och gör det lätt att andas.
Att stå i köket och laga mat är en annan slags meditation. Skapandet är en stor och viktig del av livet. Hösten i köket är en sann matglädje. Smakerna och dofterna väcker glädje och trygghet till vardagen.
Så mediterar jag!
Högaktningsfulla hälsningar Hösten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar