Kanske är det viktigaste beslutet att lita på livet oavsett vad som sker? Kanske kan vi närma oss naturens sätt att handskas med rytmen av upp-och nedgång, frost och duggregn, dag och natt? Kanske är livets rytm inte mer komplicerat än andetagets?
Sofia Sievertsdotter förstås. . Vem annars, kan sätta ord på våra liv på ett så vackert sätt.
Och naturens rytm går fort nu. Slånbärsbuskarna har slagit ut i full blom, så knoppar slår ut i en rasande takt.
Ikväll hjälpte maken och jag våra trädgårdsväxter lite på traven. Vi myllade ner gödning i rabatterna, på rosorna särskilt rosgödsel och så benmjöl på klematisen.
Den där "vårklådan" börjar ge sig tillkänna nu, och man vill bara vara ute i allt det vackra som pågår.
Och imorgon ska våren hälsas välkommen med festyra i staden, en yra som startade redan i går, eller rentav i förrgår.
Själv ska jag "fira" genom att göra en magnetröntgen av mitt knä på Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby. Maken har lovat att skjutsa mig. På eftermiddagen ska vi hämta barnbarnen på förskolan och tillbringa resten av valborgsmässoaftonen tillsammans med dem.
Ikväll är det "fredags-måndag", för nu kommer två lediga dagar igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar