En av mina elever, ny sedan januari, kan inte ett ord svenska, man vet inte exakt hur gammal han är men han gör så gott han kan och hänger med ganska ok. Han har dock varit lite avvaktande till mig, hellre velat att ngn av assistenterna ska hjälpa honom. Blivit märkbart irriterad på mig ibland när jag gått på honom. Men igår hände något.
Jag skulle visa honom hur man tvärnålar och hur man ställer in en symaskin på tät sick-sack. Stod ganska nära och fick böja mig ner för att visa vilka knappar han skulle trycka på, och vad som var plus och minus. Plötsligt kände jag hur han stirrade på mig istället för på symaskinen. När jag vred på huvudet och mötte hans blick sken han plötsligt upp i ett stort leende och så sa han; -Mamma!, sen tog han min hand och pussade översidan av den.
Pratade med hans klasslärare idag, och hon berättade att när han fick förtroende för någon äldre kvinna som såg snäll ut, så blev man mamma.
Jag antar att jag ska ta det som en komplimang.....
Månadens besök på 7 flaskor gick av stapeln ikväll och vi konstaterade att kvällarna är vår-ljusa. Dock ej vår-varma. Jag huttrade när jag väntade på bussen, och termometern visade minus en grad, när jag klev innanför dörren hemma. Maken sov, men jag kokade upp lite varm choklad innan det var dags för tandborstning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar