Spegel, spegel på väggen där.....

Att direkt efter jobbet, en mörk decemberdag, komma till frissan och sätta sig framför en stor spegel med obarmhärtigt starkt ljus, få en plastmantel över axlarna, tillknäppt om halsen och stirra på sig själv medan de gå hårstråna, penslas med färg, kammas, tvättas och klipps....
Tja, det är inte direkt någon upplyftande syn!
Vem är hon den där glåmiga människan med mörka ringar under ögonen mot den annars vita hyn, och var kommer alla dom där rynkorna ifrån? Hon har ett trött drag över sin blick.
Hur kan hon plötsligt ha blivit så gammal?
Men bortsett från det, är det en trevlig stund. Min frisör Maria och jag har alltid mycket att prata om, vi tycker båda om att yoga, läsa Sofia Sievertsdotter, skriva, träna, tänka positivt, äta hälsosamt och ta hand om oss för att må bra. Dessutom är det väldigt skönt att få håret tvättat och bli masserad i hårbotten.
Tänkte på "kvinnorna jag har omkring mig", när jag bilade hemåt. Frisören, nagelterapeuten, hudvårdsterapeuten, massören. Duktiga entreprenörer och trevliga medmänniskor som jag besöker regelbundet och som nästan blivit  mina goda vänner.
Så att vara fåfäng i livet är alls inte bortkastat.

Och ikväll får jag tänka snälla tankar om min spegelbild!