Till havs....

Tänder ett ljus som sprider doft av lavendel, när sommarkvällen blir mörk. Den blir ju det, nu när juli lider mot sitt slut. Mörkare och mörkare!
I morgon bitti drar vi österut! Då blir väl kvällen ännu mörkare....
Men vi ska ut till havet. Ut PÅ havet t om.
Eckerö-färjan ska ta oss till Åland. Kajakerna ska med. Vi ska tillbringa makens sista semestervecka på denna skärgårdsö.
Återkommer med rapport!

Skriva brev

Även ikväll nyligen hemkomna från en middagsbjudning, den här gången ute i Björklinge, norr om Uppsala. Solnedgången färgade mognande åkrar starkt gula, och himlen var så fin, att det var svårt att låta bli att bara titta i backspegeln medan jag körde hem maken och mig själv.

Och nu har jag suttit och skrivit brev till alla barn, respektive och barnbarn.

Önskar det varit på detta sätt. Med gammaldags bläckpenna och snirklig handstil på ett handgjort papper och ett kuvert med vattenstämpel, frankerat med frimärke med kungen på.
Men nej, jag har suttit vid datorn och knappat ihop några rader som jag bifogat ett simpelt mail. Praktiskt och snabbt, men ack så mycket tråkigare!
Hoppas dock att innehållet i mailet överträffar det tråkiga utseendet och förfarandet.

Tog tjuren vid hornen!

Vilken sommardag jag vaknade upp till!

Regnet, det efterlängtade och välbehövliga, strilade ner! Vi åt frukost, jag gick och satte mig vid symaskinen för att fixa nya resårband i våra kajak-kapell (dom där som man har på sig under flytvästen och spänner över sittbrunnen för att inte vattnet ska stänka ner i kajaken). Det var så roligt att sy, så jag fortsatte och sydde en rejäl kasse till den extra luftmadrassen vi köpt, som ska fraktas ner till dotterns studentrum i Borås, så småningom.

Sen var det dags för hundpromenad. Regnet gjorde en paus, och dottern och jag traskade iväg. Uppehållet varade dock en kort, kort stund, och snart var det över oss igen. Jag, som bara tagit vindjacka, blev totalt genomblöt! Men lilla vovven, som brukar hata regn, var ovanligt sprallig och lekfull, så vi traskade på och jag tog mig även tid att plocka ljung.

Så det blev mer "görande" när vi kom hem. Kokade svarta vinbärssylt och band en krans av ljungen.

Tog "tjuren vid hornen" kan man säga, jag menar, att göra något av gåvorna som sensommaren skänker oss, är bättre än att ha ångest över att det mesta av sommaren passerat!

Och nu har vi kommit hem från en fantastisk middagsbjudning med trevligt umgänge. Vi cyklade hem i en magisk solnedgång  vid halvtio-tiden. Nu har mörkret sänkt sig över landskapet och det är dags att krypa till sängs!

Godnatt!

En tvestjärt gör väl ingen rötmånad?!!

Ikväll när vi skulle äta middag ute på altanen, flyttade jag på en stol som stått intill bordet, och där under, på duken, satt en stor, svart tvestjärt!!
Ånej! Jag förknippar tvetjärtar med slutet på sommaren och rötmånad! Inte än, det är för tidigt! Alldeles för tidigt!

Fast ljungen stod i blom, när jag gick eftermiddagspromenaden med vovven. Den förknippar jag också med sensommar, och nästan lite höstkänsla.
Ånej! Det är inte dags än!

Och kvällen blev mörk, dottern var frusen, så vi gick in och bryggde rött te och såg en thriller på tv. Sånt man gör på hösten.
Ånej! Det är inte dags för filmkvällar med te än!

Nu går jag i säng och försöker sova (trots hög puls efter filmen) och i morgon när jag vaknar är det en ny SOMMARDAG!

Alla dessa ljuvliga dofter!

Jag har rensat i trädgården idag! Legat på knä iklädd trädgårdshandskar, med kratta, spade och sekatör i högsta hugg. Krattat, grävt, klippt och rivit bort en massa ogräs. Det är galet torrt i år. Gräsmattan är alldeles gul och jorden, som annars brukar vara lertyngt hård, "rinner lätt" mellan fingrarna.
Och så är det alla dessa ljuvliga dofter!!

Rosor och luktärter! Lavendel! Isop! Dill! Basilika! Mynta! Timjan och Oregano! Svarta Vinbär!

De sist nämnda plockade jag för övrigt av bären på idag. Satt på en stol och plockade mig runt de två, täta buskarna, samtidigt som jag lyssnade på pod; Skäringer och Mannheimer. Jag skrattade högt och det gick som en dans att både plocka, rensa och frysa in.

Maken var iväg och cyklade Mountainbike och dottern jobbade sent och gick direkt ut för att fira en kompis födelsedag.

Dofterna fortsatte när jag ställde fram kvällens middag; Champinjonfyllda pastakuddar med räkor, vitlök och zuccini. Ett franskt rosévin och så min favorit; tryffelost med knapriga frökex!
Tack vare infravärmen kunde vi sitta ute till sent och smida planer för makens sista semestervecka!

Sommardrink i trädgården

Vad sägs om en liten sommardrink i trädgården?!

Campari, vit rom, massor av is, citron och limeskivor och så sprite upp till glaskanten!
Till detta tuggade vi hemgjorda parmachips, salt och gott!

Maken och äldsta sonen som tillbringat eftermiddagen på golfbanan.
Yngsta dottern, pojkvännen och jag spelade också golf. Bangolf.

Det är sommar, Vi är lediga. Tiden är vår. Sommaren är här. Luktärt och rosor sprider väldoft i trädgården. Det vita vinet smakade ljuvligt till den nyrökta siken. Kvällen övergick i kortspel och skratt. Det är gemenskap. Det är nu. Det är sommar.

Jord, Vatten och Luft!

Mitt stjärntecken; Oxen, hör till  Jord-elementet. Och visst stämmer det! Jag är vardagsnära, praktisk och ansvarsfull. Jag är lugn, stabil och uthållig.

Jag tycker mycket om doften av mylla, eller den av mogen säd, så från bondsläkt kommen som jag är.

Men så är det dom andra sidorna av mig! När jag glider ner i en kajak och paddlar ut på öppna vatten, med horisonten mot havslinjen, den som smälter ihop med himlen. Då är jag så nära vatten och luft!

Luft-elementet; det som hör samman med sinnet. Möjliggör överblick och ger en känsla av frihet.

Vatten-elementet, det som symboliserar själ och instinkt, lyhördhet och med kännande. När man älskar, så älskar man med hela sitt hjärta!

Och som jag känt mig nära vatten och luft i två dagar, när maken och jag vistats i kajakerna vid Stendörren. Den fantastiska skärgården mellan Nyköping och Oxelösund.

Frihet och kärlek!!

Varför åka till Chania eller Nice, när vi har Borås??

Den här veckans road-trip gick till Borås! Vi hade en säng att frakta från Göteborg till Borås och beställda möbler att hämta och montera till yngsta dotterns studentrum i Simonsland, Borås.

Det innebar att vi tillbringade en del tid i denna stad, och faktiskt insåg att det är ett riktigt trevligt ställe!

Det finns massor av häftiga skulpturer och fasadmålningar,

vackra, gamla hus,

och fantastiska naturområden och badsjöar på gång- och cykelavstånd!

Vi förflyttades tillbaka ca 40 år i tiden, när vi satt på golvet i studentrummet och drack rödvin ur dricksglas och tuggade färdiggrillade kycklingklubbor,

eller när vi halsade öl direkt ur flaskan och monterade möbler med 7000 skruvar!

Vi hann även med att besöka flera riktigt bra restauranger, gå på bio-premiär, cykla i riktig vildmark, bada och sola på cykelavstånd från staden, lyssna på musik på stora torget och dansa bugg i stadsparken!

En annan anledning till denna road-trip var att besöka äldsta dottern och pojkvännen och få träffa familjens senaste tillskott;  den bedårande lilla franska bulldoggen Frasse, 9 veckor!

Vi flanerade på bryggan i Smögen och stoppade i oss goda räkmackor!

Vi skålade i äkta champagne i solgasset vid Munkedals herrgård,

där vi även övernattade och tog en skön kvällspromenad i omgivningarna, efter en tre-rätters middag.

Dagen efter tillbringade vi på Hunnebostrands soldränkta klippor och i det saltstänkta havet som kylde solvarma kroppar.

Sedan måste dottern tillbaka till jobbet och vi gjorde det sista i studentrummet innan vi bilade norröver. Vi stannade till en natt i Södermanland hos kusin och bjöds på grillad hjortfilé i den ljumma sommarkvällen, där tornsvalorna svirrade över våra huvuden när vi satt ute till sent och såg solen sjunka bakom mognande kornfält.

Så kom vi hem  och grillade kycklingspett åt äldsta och yngsta barn med respektive och maken och sonen fick gå på fotbollsmatchen Sirius-Häcken.

Nu har jag tvättat ett par maskiner, ansat rosor och vattnat, och nu ska vi bestämma om vi ska dra iväg till Stendörren och paddla i morgon bitti.

Andra halv-lek

Nu har exakt fyra veckor av min ledighet gått och jag har exakt fyra veckor kvar!
Hur i all sin dagar kan redan hälften försvunnit??

Idag har vi kånkat tillbaka möblerna i hallen, maken är klar med målningen där, och nu tar vi en paus för att dra iväg på en road-trip söderut i landet.
På obestämd tid, sa vi från början, men efter dagens Sirius-match, när Sirius spelade oavgjort mot Malmö FF, förstod jag att maken gärna vill vara hemma i stan nästa lördag när det är dags för hemma-match.

Vi får väl se hur det blir med den saken. Nu tar vi en dag i taget, när andra halv-lek sätter igång!

Någon behövs för att fixa dom där små detaljerna!!

För fyra år sedan bokade jag en natt i "Bergman-sviten" på Slow train bed and breakfast, Fårö. Ett charmigt ställe, ägt av en liten spröd fransyska. En liten by, bestående av flera hus och så Kutens bensinstation,  där numera ett fantastiskt creperi huserar. Det var väl "under uppbyggnad" kan man säga. Mer eller mindre fallfärdiga hus, påbörjade byggprojekt, högar av skrot och brädor,  vildvuxna trädgårdar men så mitt i allt små vackra installationer, en bokhandel, en teaterlada och små grupper av trädgårdsmöbler. Bergman-sviten låg högst upp i ett av de gamla husen. Vi fick ta oss uppför en gisten trappa, genom ett gammalt bondkök och så innanför låg två rum med chockrosa tapeter, en stor gammal järnsäng med förgyllda knoppar och i fönstret stod färska blommor. Det fanns inget varmvatten i duschen, det var dåligt med belysning, men utsikten över de gotländska ängarna var fantastisk. På frukosten fick vi sitta i ett av de gamla husens lilla matsal och vänta ganska länge, men sen blev vi serverade små fat med vackert upplagda bär och frukter, skinka och croissanter och kaffe serverat ur tunna, gammaldags kaffekoppar med guldkant och vackra blomtryck, alla fick olika.

Lite som den spröda fransyskan (nåväl, sprödheten finns kanske inte där) kände jag mig i morse när jag låg kvar i sängen och läste länge medan maken stod upp redan kl 06.15 och började måla. Vid 8.30 steg jag upp och gick ut i trädgården och plockade en liten bukett blommor. Jag la en hemvävd duk på ute-bordet och dukade frukost.
Inne i huset råder kaos. Hela hallgolvet är täckt med papp, Stjärnsundsuret tronar mitt på golvet inlindad i plast, resten av möblemanget står travat i vardagsrummet, där också ett tält och diverse friluftsprylar ligger,  i väntan på nästa veckas äventyr.  Maken for runt med energi för sju, dottern stressade med klädval till jobb och till kvällens utgång.
Själv satt jag lugnt kvar, hällde upp mer te, fick sällskap av lilla vovven i knät och satt bara där och njöt sommarmorgon mitt i allt kaos.

Min dag fortsatte med att jag åkte ner på stan och fick fransar och bryn färgade och nya naglar fixade,

och, för att stilla mitt dåliga samvete;  nog behövs de där små detaljerna för att få till helheten?!!

Vem skulle annars ha marinerat den där lammentrécoten som vi grillade i den ljumma sommarkvällen?

Flyg fula fluga flyg!

Det är ovanligt mycket flugor i år. Inomhus! 

Som när jag var liten och tillbringade sommarveckor hos min moster och morbror som hade bondgård. Där fanns det flugor! I kökslampan, ovanför matbordet, hängde ett sådant där klistrigt flugpapper, som förmodligen doftade förföriskt sött, och flugorna drogs dit och deras liv fick ett plågsamt och ovärdigt slut. Dessutom var det fruktansvärt äckligt att ha det där spiralformade papperet med massor av döda och halvdöda flugor sittandes precis över där vi åt middag!

Maken har köpt ett sånt där "tennisracket" med stötar, som omedelbart bränner flugorna till döds. Dvs om man får tag på dom. Det är precis som att dom ser när man kommer med det, och då hinner varna sina flugkompisar, och så är alla puts väck. För att sekunden efter att man lagt det åt sidan, vara på plats igen.

Irriterande!

Flugor i det fria är inte lika irriterande! Jag tog en långpromenad med lilla vovven på eftermiddagen. Vi gick över Berthåga kyrkogård, och där kan man nästan inbilla sig att man befinner sig på Gotland!

Cikoriorna blommar nu för fullt, och dom finns i grupper där på ängarna. Den blomman som jag annars bara sett på de Gotländska vägrenarna och ängarna. Så ljuvligt vacker med de ljuvligt blå blommorna på de ståtliga stjälkarna.

Här är jag på en Gotländsk äng med Cikorior för drygt 35 år sedan! Färgen på blommorna (och min midjevidd) är inte rätt längre... Hur kom man på att roten till denna blomma kunde användas som kaffesurrogat under andra världskriget?

På tal om färg, så börjar nu vår hall få ny färg. Maken har legat i och jobbat -från tidig morgon till sen kväll- och målat halltaket vitt och hallväggarna i två grå nyanser. Det börjar se riktigt snyggt och fräscht ut! Fortsättning följer imorgon!

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen!

Vi åkte i söndags och kom tillbaka i eftermiddags, men det känns som om vi varit borta längre än bara tre dygn. På ett bra sätt alltså! Vi har hunnit med mycket och haft sköna dagar med massor av ren och frisk fjäll-luft. Även om inte vädret varit det allra bästa. 

 I måndags vandrade vi runt Nipfjället, i ganska karg ogästvänlig natur, med massor av sten,

det var ett under att fyra små hund-ben klarade av att skutta med hela dagen.

Vi fick se massor av ripor och en hel del renar.

Ut på tur - ingen är sur!

När det blev för jobbigt, fick lilla vovven leka känguru-unge!

Ingenstans smakar kaffe och bulle så gott som ute i det fria!

På tisdagen skulle dottern och pojkvännen fiska, och maken och jag tog cyklarna till strax nedanför Städjan för att sen bege oss på vandring där. Det häll-regnade...

och molnen hängde så lågt att sikten i det närmaste var obefintlig. När vi kommit halvvägs upp insåg vi att det inte var någon idé att bestiga toppen för utsiktens skull, så vi tog en tur runt fjället istället.

Synd att vi var så tidigt på säsongen, det verkar bli ett mycket gott hjortronår i år!

Matsäcken fick intas i vindskyddet för att slippa det värsta regnet.

Kvällarna har ägnats åt bastu, mat, kortspel och läsning.

Och så är vi hemma igen och den här kvällen ägnas åt upp-packning, tvätt och skovård!

Solen skiner och vindarna är betydligt varmare här, men jag kan ändå sakna den friska fjäll-luften och den härliga tystnaden på vidderna! Spar det i mitt sinne och njuter av att ha fått uppleva det för en liten stund!

So long!

Visst är dom väl bedårande söta, dom här två barnen som tillsammans håller i Majsans koppel, på en skogspromenad!?!
Vi blev nämligen med barnbarn även idag, son och sonhustrun behövde hjälp på eftermiddagen. Maken stod mitt i målning av hallväggen och jag hade planerat att cykla ner på stan, men man kan ju ändra sig och skjuta på saker och ting.
Nu blev det målning med vattenfärger istället, bullar och saft i trädgården och så en skogspromenad.

Sen eftermiddag, när barnen blivit hämtade, drog maken på fotboll och jag tog bilen och hämtade upp dottern efter jobbet. Då kunde jag passa på att fixa det jag tänkt göra på stan. Nämligen köpa en namnsdagspresent åt maken. Det är Kjell idag!
Har väl aldrig tidigare köpt någon namnsdagspresent åt honom, men jag bytte sängkläder idag, och insåg att det sommartäcke han har, är ca 30 år gammalt och inköpt på Ica Kvantum för 99 kronor. Nog är han väl värd något bättre?!
Nu fick han ett svalt, fluffigt och skönt duntäcke istället.

Svalt lär det även bli de kommande dagarna! Vi har packat väskorna och beger oss imorgon upp till Idre för lite fjällvandring och fiske tillsammans med dottern, pojkvännen och lilla vovven.

So long!

Ljuvlig julikväll

Solens nedåtgående sista strålar färgade en molnsamling alldeles korall-rosa-guld-aktig över Flogstas radhus, och på andra sidan, över Eriksbergs flervåningshus hängde månen. Stor, nästan full, klart lysande. Luften var mättad av fuktig vass, vitklöver och nyslaget gräs. Vinden var ljummen och det var så där overkligt skönt att gå med lilla vovven på kvällspromenad.
Hon var glad att få gå ensam med mig. Svansen låg hoprullad över hennes rygg och hon var pigg och nyfiken. De senaste dagarna har hon fått sällskap av "sin kusin" lagotton Massimo, som är som en stormvind. Han ska alltid springa först och vara precis överallt. Ibland blir lilla Majsan nästan nersprungen och inne i huset får hon varken ha sin mat eller vatten ifred.
Men nu är han hämtad. Vi hade båda sönerna med familjer hemma på middag ikväll. Det är semestertider och om en vecka fyller yngsta sonen 31 år, men är då bortrest på semester, så vi passade på att uppvakta honom här ikväll. Full aktivitet med tre små barn och två hundar, och då kunde vi inte låta bli att spekulera hur det blir när vi snart får tillökning och ska träffas!
Äldsta dottern och hennes pojkvän har nämligen tingat en hund som ska hämtas på måndag! Får jag presentera den Franska Bulldoggen Frasse;

Ljuvligt söt, men man undrar vilket mottagande han kommer att få av sina "kusiner".

Now, I´ve been happy lately

Hat sprider sig snabbt - men det gör kärlek också!

Dom orden och Peace Train med Cat Stevens, fick avsluta den norska ungdomsserien Skam, som jag precis sett sista avsnittet av ikväll. En bra serie - och ett värdigt avslut!

Cat Stevens var min stora, stora idol när jag var 17 år och bodde en höst i Östersund. Spelade hans låtar om och om igen!! Och dom håller fortfarande!

Tyst i huset, bara diskmaskinens surrande hörs. Dottern och pojkvännen har gått i säng, maken är i Örebro för två dagars golftävling. Jag får dela säng med stora vovven ikväll. Han sov över även i går natt och jag var noga med att han skulle ligga på en filt på golvet. Halv två i natt vaknade jag av en passionerad slick i mitt ansikte. Det var dessvärre inte av maken..... Fick ner en besviken hund på golvet igen, men när jag vaknade på morgonen, så låg han ändå hoprullad vid fotändan på sängen. Han vill vara nära.
Även en hund har behov av kärlek!

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge???

Sena blir kvällarna trots att jag inte tycker att jag hinner med att göra något... Släcker sällan före midnatt.
Nu är visserligen dagarna fyllda av barn- och hundvakt, och då är det ju fullt upp med bara det. Sen blir det en och annan tvättmaskin. lite trädgårdsfix och så bak- och matlagning förstås.
Huset skulle behöva städas, men efter makens framfart, som inte är på långa vägar klar, så är det liksom ingen idé. Jag måste försöka blunda för slipdamm, tass- och fotavtryck, ett och annat färgstänk och så prylar överallt, utom där dom ska vara. Det kommer ju att bli fint när allt är klart.

Och det får ta tid. Hellre att vi gör saker tillsammans när andan faller på och vädret så tillåter. T ex kajakfärder med tältövernattningar-som jag verkligen längtar efter att få till!
Min önskan om cykelfärd och vindrickning i Moseldalen gick om intet, vi väntade för länge med att bestämma flygdatum och nu är priserna på flygbiljetter skyhöga.

Det sägs att den som väntar på något gott, aldrig väntar för länge, men i det här fallet vet jag inte om det stämmer...

En fråga om ålder......

Jag är 59 år fyllda. Maken fyller 62 år i november. På träningsresan i våras fick jag min "biologiska ålder" fastställd till 44 år. Men jag undrar vad makens biologiska ålder egentligen är.....

För det första så har han energi som få. Han jobbar mellan 50-60 timmar i veckan. Nu har han semester, men håller på från tidig morgon till sen kväll. Det är dörrprojektet som växt! Igår kom han hem med färgprover till väggarna och ikväll har han suttit och grunnat på hur han på bästa sätt kan göra om vår trapp. Han slipar, målar, skruvar, spacklar. Inte en sekund är han still!

Idag hann han dessutom med en golflektion på förmiddagen. När han kom därifrån berättade han stolt att golfläraren varit imponerad över hans "unga kropp".
Och inte blev den stoltheten sämre på eftermiddagen.
Jag bad honom gå en längre runda med stora vovven. (Är barn- och hundvakt åt yngsta barnbarnet och deras hund denna vecka). Själv tog jag lilla vovven och barnbarnet och höll mig strax efter.
En granne med hund dök upp, och lilla vovven, som känner igen-men inte gillar-den hunden, började skälla som besatt, och resa ragg. Det fick ju stora vovven att också sätta igång och skälla och börja dra mot hunden. Hundens matte ropade till mig och frågade om jag kände den hunden, och jag svarade glatt; Det är kusin, jag passar sonens hund.  Förvånat sa hon; -Men inte är väl det där din son?! Och syftade på maken, som genast började skratta högt.
Själv skrattade jag inte ett dugg......

Fast om jag inte går i säng och sover nu, så kommer jag att känna mig som 100 år i morgon bitti när barnbarnet och vovven dyker upp kl 07.30

Uppfylld av Abba!

Om Benny och Agneta ser lite konstiga ut på ovanstående bilder, så är det kanske inte så konstigt. Men ibland blir tanter lite barnsliga och det kan dom väl få!

Jag och min goda vän Lena, blev som tonåringar på nytt när vi idag besökte Abba The Museum på Djurgården. Gamla minnen som dök upp med gammal musik från Abbas storhetstid, och även från andra schlagerartister. 

Väl värt ett besök! Har tänkt på det länge, och idag blev det äntligen av. Dessutom extra roligt att gå med Lena. Vi har inte setts på flera år, och hade mycket att ta igen och språka om så efter Djurgården promenerade vi tillbaka till city för att hitta en restaurang och äta middag. Det visade sig lite svårare än vad vi tänkt, då flera hade måndags- och sommar-stängt. Men tillslut blev det en gammal favorit från 70-talet, nu omgjord till ett modernare hamburgerställe. Extra vin blev det sen på stationen, eftersom tåget var en timme försenat pga ledningsfel...

När vi klev av i Uppsala strilade regnet ned, men det var inte svårt att hålla humöret på topp efter en upplevelserik dag och Abbas musik sjungandes i huvudet medan man cyklade hem!

Sammanfattning!

Se på bilderna ovan!

Jag fick finväder!
Jag fick brasa!
Jag fick bad i Trondeimsfjorden!
Jag fick promenad i natur och stadsvandring!
Jag fick prat, skratt och gott umgänge!
Jag fick god mat och massor av vin!
Jag fick meditativa stunder vid vattnet!
Jag fick nästan midnattssol-solen gick ned kvart i tolv.

Det har varit underbara dagar och jag känner mig glad och tillfreds. Vårt grannland är bara såååå vackert, det finns nästan inte!!

Och jag fick ett varmt välkomnande här hemma!
Maken kom med kajak på taket till Arlanda. Han hade paddlat ute vid Stendörren under dagen och mötte upp mig på kvällen då jag landat.  Dottern hade dukat och tänt levande stearinljus i hela huset, pojkvännen hade tänt grillen och stod redo med lammkotletter och lilla vovven kråmade sig och hoppade upp och slickade mig i hela ansiktet!

Att hon sen gick ut i trädgården och spydde är en annan historia......