tisdag 11 februari 2014

Ull-akademin

Att vårt land är "avlångt både på längden och bredden" kan jag intyga efter den här helgen som gått!
I fredags morse satte jag mig på tåget till Karlstad, och därifrån tog jag bussen till Årjäng. Det var lunchtid och många ungdomar. Förmodligen hade skolan slutat tidigt och dom var påväg hem. Dom pratade ganska högt, sådär som ungdomar gör, dom skrattade och verkade ha trevligt. Men när jag skulle tjuvlyssna på VAD dom pratade om fick jag verkligen anstränga mig för att förstå vad dom sa. Det var på den allra bredaste värmländska. Inga "typ" eller "yolo" här inte. Efter ett tag vande sig örat och jag förstod att samtliga gick på yrkesgymnasium och skulle bli mekaniker, elektriker, plåtslagare, snickare och grävmaskinister. Någon pratade om hur han "satt o söv" på kärnämnena o längtade till praktikperioden.  Det kändes så långt ifrån ungdomarna som jag kommer i kontakt med här i stan!
När jag klev av bussen på Årjängs busstation vräkte stora blöta snöflingor ner och jag hade tre kilometers promenad innan jag kom fram till Kyrkeruds folkhögskola. Hade med en sallad som jag intog vid pantautomaten på Konsum. Folk tittade lite konstigt på mig, men det bjöd jag på. Där var i alla fall torrt och varmt. Promenaden till skolan gick genom samhället, förbi en sågfabrik längs en sjö och så låg skolan på en höjd precis vid vattnet. Nu var det grått och ruggigt, men här måste vara fantastiskt vackert på vår, sommar och höst. Jag fick mitt rum och kunde packa upp och försöka torka skor, strumpor, ytterkläder och hår innan kursen körde igång med en gemensam fika och presentation.
14 stycken kvinnor i skiftande åldrar från olika delar av landet. ¨Flera fårfarmare, flera lärare men alla med ett gemensamt intresse; skapande! Hälften av kursdeltagarna hade deltagit tidigare, någon sa att när man börjar kan man inte sluta. Och jag känner att jag är benägen att hålla med, för jag har haft det så bra. Fått många nya tips och idéer om ull och tovning. Fått hålla på utan att behöva tänka på något annat. Bara helt gå upp i handens arbete. Fredagkvällen höll vi på till kl 23, lördag mellan 8.30 och 23.30 och söndag höll jag på fram till lunch, de andra slutade kl 15, men jag var tvungen att hinna till bussen.

Här är vår lärare Christina Ekelund som visar den första uppgiften. Vi skulle tillverka en väska för förvaring inspirerad av sameslöjd.
 Den andra uppgiften var att vi skulle tillverka en verktygslåda för egna behov. Till vänster på bilden syns också väskan som en av kursdeltagarna gjort.
Här är min låda. Jag ville prova att lägga in mönster i ullen så jag gjorde en låda med lock att förvara mina ullbroderigarner i.
Så här såg det ut på tovbänken när lördagkvällen började bli sen. Själv smakade jag dock inte en droppe, eftersom jag detoxar!!
 
Vi hade en uppgift till som jag inte gjorde (för jag tyckte den var så ful!) Christina hade köpt in en massa gamla ramar på loppis. Uppgiften bestod i att vi skulle klämma in en väv framför bilden, slå i spik i ramen och varpa. Men jag hoppade det och satt och torrtovade pärlor med inslag av guldtråd istället.
Nu har vi fått hemläxa på temat återbruk till nästa träff om en månad. Vi ska återbruka ngt denna vecka och lägga ut på folkbildningsnätet. Där ska vi titta vad de andra kursdeltagarna gjort och så ska vi "paxa" ett arbete som ska inspirera oss till ett nytt arbete. Så ska vi upprepa detta tre gånger, alltså ett arbete per vecka!
Det känns SÅ roligt och ger mig energi. Får jag bara hålla på och pula med textilt arbete så är jag så nöjd, så nöjd!! Jag är igång med mitt första arbete, möjligtvis har jag satt igång med ett lite för stort projekt, men jag ska försöka att bli färdig. Lusten driver mig!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar