Ynk, ynk....

 Aldrig brukar jag väl önska att en vecka ska gå fort, men det är faktiskt vad jag gör denna vecka!

För natten mellan tisdag-onsdag slog tandvärken från helvetet till! Jag ringde tandläkaren som hade en akut-tid onsdag morgon, men eftersom jag då befann mig i Insjön så skulle jag inte hinna till Uppsala. Sedan skulle hon på kurs och första tiden hon hade är nu på måndag. (så just nu tycker jag det är väldigt tråkigt att maken gått i pension) Men jag gick till apoteket och köpte de starkaste värktabletter man kunde få utan recept och så har jag proppat i mig 10 tabletter per dygn. De tar i alla fall udden av den värsta smärtan som gick ut i örat, men jag har så ömma käkar att jag har väldigt svårt för fast föda, liksom för varm eller kall, och när jag lägger huvudet på kudden så molvärker det och jag slumrar bara till korta stunder. 

Ynk, ynk.....

Men annars har vistelsen i Dalarna varit bra tillsammans med dessa två och så bulldoggen Frasse. Idag tog jag tåget hem då maken och jag ska passa tre ystra barnbarn ikväll/natt, och alldeles nyss fick vi hit en liten vovve som också behövde passning.

Och det är ju bra att ha fullt upp, för då tänker man lite mindre på att det är så rysligt synd om en.....