Igår fick jag ett sms från en kollega som hoppades att jag hade haft en skön sommar och undrade om jag ville hänga med på AW på torsdag.
Precis som om sommaren vore slut!
Men det var ju så det kändes när läsåret drog igång, och det var precis vad det gjorde i måndags. Bara den skillnaden att jag inte behövde gå till jobbet. Och för det känner jag mig så lycklig och så peppad på "mitt nya liv"!!
Så jag svarade henne att sommaren pågår för fullt och att jag gärna hade hängt med ut och tagit en drink, men att vi har middagsgäster tre dagar i rad och är bortbjudna på lördag. Nästa gång kanske det passar.
Men lite rutiner har vi faktiskt kört igång idag. Eller för min del är väl "startat upp" ett bättre uttryck. Maken och jag hängde på dörren till gymmet klockan 07:00 i morse. Han har varit flitig i ett halvår, delvis för rehab av hälsenan, tre gånger i veckan. Själv har jag aldrig tyckt om att gå på gym, är mycket mer motiverad att gå på pass, men så blev det ju rygg- och knäproblem så jag har haft ett tränings-uppehåll i 3 år. Nu har maken peppat mig att vi ska gå tillsammans, och att det kanske blir mer motiverande. Och faktum är att det var väldigt trevligt, jag utsåg maken till min egen PT, bara han lovar att inte skrika på mig! Så vi gick igenom hela kroppen i olika maskiner och svettades i en dryg timme, sen åkte vi hem och duschade och dukade frukost i trädgården.
För övrigt sedan sist jag skrev så blev jag frisk från min covid och vi drog till Insjön för några mysiga dagar hos dottern och svärsonen som köpt konsertbiljetter. Vi fick en oförglömlig kväll i Dala Floda med Victor och Gustav Noren med musikanter, det var magiskt och jag grät konstant i 2 timmar. (= ett bra betyg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar