Kom dit strax före klockan fyra och fick gå runt och leta på de olika avdelningarna. Fann Eric vid ett bord med tre andra barn, i full färd med att lägga ett pussel. Jag sa inget, utan satte mig ner vid gaveln och bara iakttog dom. Ingen uppmärksammade mig, alla var djupt koncentrerade på pusslet.
Men plötsligt tittade Eric rakt på mig. Han sprang direkt från bordet för att hämta lillasyster så vi kunde åka.
I bilen frågade jag hur han hade förstått att jag var där.
"Jag kände att det luktade farmor", sa han.
Vi får väl hoppas att det var en angenäm doft! Jag bär i alla fall alltid Chanels parfym Chance.
Jag minns faktiskt min egen farmors doft också. Hon doftade lux-tvål och svagt av hårvatten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar