I en hel veckas tid, har jag fått vakna upp till synen av gnistrande snö och vackra fjällbjörkar utanför sovrumsfönstret. Det är något visst med fjällbjörkar, träden är lite kortare, grenar och stammar lite knotigare och barken skiftar som pärlemor.
Huset vi bott i har torvtak och ser gammeldags ut utifrån, men är tipp-topp modent inuti.
Vi firade yngsta dotterns födelsedag.
Vi lapade sol.
Vi åkte skidor.
Jag avverkade 14 mil i spår och på fjäll.
Döttrarna höll mest till i backen.
Vidderna på kalfjället är magiskt vackra.
Och det bästa av allt var att få vara tillsammans!
Igår kom vi tillbaka till stan. Förhoppningsvis med energi som räcker hela den intensiva period som nu kommer för oss alla.
Döttrarna reste idag tillbaka till Borås respektive Göteborg, maken och jag har jobbat.
Jag ska försöka behålla lugnet, styrkan, frihetskänslan och balansen jag kände där ute på fjället och de vita vidderna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar