Utan snus i två dagar försmäktar vi på denna ö!

Tillbaka i Uppsala igen efter tre dagar i kajaken i Norrtälje skärgård. Så tacksam och glad för att kroppen fungerat för det är verkligen underbart med kajak och uteliv. 

Första lunchen.

Det var långa överfarter mellan öarna och det blåste friskt, så man fick kämpa på med paddlingen, men underbart att kunna ta i och känna att kroppen fungerade!

Och att hela tiden mötas av naturens underverk. Senare under middagen på klipporna så stack en säl upp huvudet bara 50 m ut i vattnet, han tittade länge på oss innan han dök ner igen. Eller när jag efter kvällsdoppet satt kvar med fötterna i vattnet och det plötsligt dök upp ett stim fiskar som nyfiket var fram och smakade på min hud, som värsta fisk-spa! Eller örnen som svävade över oss när vi satte upp tältet.

Första nattlägret på Kudoxa. Det var varmt och med en magisk solnedgång, mat och vin i goda vänners sällskap, vad mer kan man begära?

Andra nattlägret på Tristonskär. Blev ingen solnedgång då himlen mörknade och det blåste upp. På natten var det stormstyrkor och regnet piskade på tältduken, men jag sov som en stock.

Ganska rejält blåste det och vi fick lägga om planerna för sista dagens paddling. Jag fick t ex känna på hur vind och vatten helt tog över min kajak och ändrade dess färdriktning. Maken fick komma och rädda mig för att jag inte skulle driva iväg, det var riktigt otäckt.

Men att öppna tältduken för att mötas av havet och höra våg-kluck mot klippan är fantastiskt.

7 sekundmeter nordliga vindar och 14-15 i byarna, sa väderprognosen. Min första tanke var att få stanna kvar tills det skulle mojna, men då sa väderprognosen att det inte ska mojna förrän på fredag.

Det var då Pippis ord dök upp i mitt sinne;

"Utan snus i två dagar försmäktar vi på denna ö!" 

Det blev förresten mer Astrid Lindgren dessa dagar, eftersom vi la till vid Saltkråkan (Norröra) där vi strosade runt och letade minnen från filmen. "Varför badar du alltid med kläderna på, Farbror Melker", fick vi t ex tillfälle att citera, då maken välte med kajaken när han skulle stiga ur vid första lunchstället, och en av kajakerna hette dessutom Melker.

Så TACK, TACK för dessa dagar vid havet!