Då finns kvar i Nu!

Värmeböljan fortsätter.

Jag gjorde iskaffe smaksatt med råsocker och kardemumma som vi avnjöt i skuggan ute på altanen samtidigt som jag stickade och maken löste korsord och gemensamt lyssnade vi till Sissela Kyle och Sommar i P 1. 

Ett av de bättre i år! Det var rappt, tankeväckande, gav känslor som lockade till både skratt och gråt.

Hon talade om tidens gång, och jag kände så igen mig. Det här med att i ens kropp finns alla åldrar kvar, man är inte bara den person man möter i spegeln.

Jag vet att jag, för länge sedan, sparat en dikt från en tidning om samma känsla. Letade upp den efter programmet.

Tomas Tranströmer skrev;

"Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är jag. Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner av mina tidigare."

Precis så är det! Och det lustiga var att jag på förmiddagen gjort ett kort med samma tema, till en födelsedagsuppvaktning i morgon. 

Svägerskan och jag. Då och nu. Men då finns också kvar i nu!

Och nu i kväll har jag bokat biljetter till Sissela Kyles föreställning "Etta på listan" på Scala i Stockholm i oktober.