Vådan av att vara för snabb

Maken är snabb i allt vad han företar sig!
Ska vi ut och gå eller cykla, paddla kajak eller åka skidor, ligger han alltid en bit framför mig. Som skridskoledare har han hand om den snabbaste gruppen. Han hinner alltid med att göra många olika saker varje dag, oavsett om han är ledig eller om han jobbar. Effektiv är bara förnamnet.
Det är dock inte alltid av godo!

Vi har haft en mycket trevlig dag idag. Fullt hus med kära släktingar, god mat och dryck. En riktig trädgårdsfest.
Vid 21-tiden när de sista gästerna gått packade vi iordning inför morgondagens bilresa till Västkusten.  Var och en donade med sitt, jag hade gjort min packning på förmiddagen så jag plockade undan och diskade efter kalaset.
Döttrarna sa god natt och det blev tyst i huset så jag trodde att även maken gått i säng. När jag gick upp med några prylar såg jag till min förvåning att det var tomt i sovrummet. När jag sen gick ut med soporna fick jag se att hans cykel var borta. Konstigt, tog han en cykeltur utan att säga något? Ja, ja kvällen var ljum och skön, han kanske ville röra på sig.
Jag gick ner i källaren och tog en dusch. När jag kom upp fick jag se makens cykel på altanen, ännu konstigare, där brukar den väl inte stå. Då får jag se någon komma stapplande på altanen och banka på dörren. Alldeles sned i kroppen, trasig skjorta, blodig arm och vad, blek trots solbrännan, stönande får jag hjälpa honom in.
Han hade fått för sig att han skulle cykla och köpa bilgodis till imorgon, och så hade han cyklat omkull i (såklart) hög fart och slagit i marken direkt på axel och skuldra. Han hade fått lega kvar länge innan han kunde ta sig upp. Hade försökt ringa mig för att få hjälp, men jag stod ju i duschen och hade inget  hört. Jag fick försiktigt, försiktigt dra av skjortan och han bara kved. Och när maken kvider då har han verkligen ont. Jag försökte övertyga honom att vi skulle åka till akuten direkt. Men han är lika envis som han är snabb, så det var ingen ide´att tjata. Jag fick hjälpa honom av med resten av kläderna, blanda till dubbla Alvedon, tvätta de leriga skrubbsåren, sätta på plåster och hjälpa honom i säng. Han hade så ont,  så ont, och nu ligger han på ena sidan i en konstig vinkel.
Hur ska detta gå?? Jag känner mig faktiskt orolig.
Kan han verkligen sova bort detta. Kanske blir det ett akutbesök imorgon bitti.
Går allt bra är det meningen att vi ska tillbringa kommande vecka i Hunnebostrand, och då blir det en paus i skrivandet här.
Jag hoppas att det går bra och att det inte är något allvarligt!!

Man kan inte få allt här i världen!

Maken och döttrarna drog iväg till kusten i morse. Dom har haft en helt underbar sol- och baddag Kanske sommarens allra varmaste dag!  Själv valde jag att stanna hemma och städa och tvätta!
Ja, jag kan erkänna att ibland är jag lite knäpp!
Men man kan inte få allt här i världen, och just idag valde jag att ta reda på hemmet. Vi ska nämligen ha ett litet släktkalas imorgon för 20 personer och jag ville ställa iordning i lugn och ro. Det slutade ändå med att jag just satt ett bröd på jäsning i kylen över natten-och klockan närmar sig midnatt!
Det råkar nu vara så att jag tycker om att fixa och pyssla i hemmet, så jag har definitivt inte lidit någon nöd. Dessutom har jag inte bara jobbat!
Fick fin-besök idag igen och nu har jag tagit över en "tradition"!
Min mamma passade våra barn en hel del. Varje sommar fick något av barnen sitta i trädgården och plaska i en gul badbalja. Mamma fotograferade, framkallade och satte inom glas och ram. Jag fick fatt i dessa kort för ett tag sedan.

Från vänster till höger; Gustav född 1984, Johan född 1986, Karin född 1992 och Ingrid född 1995.
Tänk att jag tog rätt på den gula badbaljan, när vi röjde i mammas och pappas hus. Och idag var det mitt första barn-barns tur att plaska i badbaljan. Och farmor fotograferade.

Undrar hur många badbaljekort jag kommer att få??!!

Å Kristina, från Vilhelmina

 

Den här dagen har gått undan, fortare än fort!

Maken och jag sov till strax före klockan nio. Ja lilla vovven låg också i sängen, när hennes matte inte sover hemma så "duger" mormor att krypa ner till, frampå småtimmarna!

Strax efter frukosten, som avnjöts på altanen, dök äldste sonen med hund upp. Han skulle komma och hämta sin cykel, som stod här.

Värmen var tryckande. Maken skulle ner och fixa pass, men sonen och jag tog hundarna och bilade till Kungshamn-Morga naturreservat för ett dopp.

 När vi kom tillbaks var både maken och döttrarna hemma och hade dukat med färskt bröd, nybryggt kaffe och finfina jordgubbar. Det var bara att hugga in!  Jag hade tid för att fixa mina naglar och cyklade ner på stan och gjorde det, riktig lyx att få sitta och bli ompysslad och småprata i 1 1/2 timme!  När jag kom hem hade vi fått riktigt fint besök!

Lilla barnbarnet Eric, som lärt sig sitta sedan sist! Han är helt ljuvlig!!

Så skulle det rustas för namnsdagskalas! Nåja, det skulle komma gäster också, men maten hade namnsdagsbarnet valt.
Till förrätt; blinier med ishavsrom, räkor och creme fraiche
Till huvudrätt; oxfile på bröd och äppelskiva med champinjonsås och sallad
Till dessert; banan och citruskaka med jordgubbar och glass

Dagens namn i fruntimmersveckan är Kristina!
Vår Karin Anna Kristina är inte från Vilhelmina, men den schlagern  är verkligen en riktig "gammal goding".
Tyvärr hittade jag den inte i original med Sven Ingvars, men håll till godo med denna version och sjung med vet ja, texten finns"

http://youtu.be/yihpeIZGlLI

Vi har det allt väldigt bra!

Döttrarna skulle ut och roa sig ikväll så jag lurade med mig maken på en långpromenad, med förevändningen att vi måste se till gravarna. Dessutom behövde lilla vovven få lite motion eftersom vi mest legat still på badstranden idag.
Det var en sådan ljuvlig sommarkväll. Dagen har varit mycket varm, jag har mest hållit mig i skuggan, eller legat och skvalpat på en luftmadrass på Mälaren. Men nu ikväll blev det lite svalare och alldeles ljuvligt, nästan sådär som kvällarna kan vara nere vid Medelhavet.
Solen gick ned i en svag dimslöja och strålarna färgade den mognande säden alldeles gyllengul. Syrsorna spelade, svalorna flög högt med sina svirrläten. Det doftade av slaget gräs och fortfarande lite av blommande lindar.
 Man fick nästan nypa sig lite i armen för att förstå att det var verkligt. Vill lagra dessa sommarminnen och ta fram när novembermörkret sänker sig på tidig eftermiddag, regnet smattrar och kylan kryper innanför kläderna.
Väl hemma, efter en och en halvtimmes rask promenad, tog jag en svalkande dusch och sedan gjorde jag iordning en miniostbricka och hällde upp varsitt glas vin. Tände stearinljus på altanen och så satt vi där och kurade skymning.
Vi har det allt väldigt bra!

Dimman lättar!

I dubbel bemärkelse har dimman lättat idag!
Det var dimmoln över landskapet i morse. Varma dagar med hög luftfuktighet brukar ju leda till dimma. Men ju närmare kusten vi kom, desto mer skingrades dimslöjorna och solen tittade fram.
Dimman, i form av min envisa huvudvärk, gav också med sig frampå förmiddagen och vi kunde njuta av ännu en fantastisk högsommardag!
Bilderna från vackra Singö får tala för sig själv;

Seg dag

Idag har allt jag företagit mig, gått som i slowmotion.
Strax innan jag kröp i säng i natt slog en blixtrande huvudvärk till, och tyvärr var den kvar när jag vaknade.
Maken drog iväg till golfbanan och döttrarna åkte för att bada, men själv ville jag bara vara hemma.
Jag försökte ta itu med en pappershög, sortera kvitton och betala några räkningar, men gav upp och la mig i skuggan med en kanna citronvatten och lyssnade på nerladdade sommarpratare.
Tänkte att huvudvärken kom sig av vätskebrist i värmeböljan som pågått.
Vid tre-tiden tog jag dubbla Alvedon och efter en stund orkade jag ändå pallra mig ner i källaren.
Jag ville sy klart grytlappar och förkläde till dotter Karin, ta itu med strykhögen och plocka undan ren tvätt. Därefter lagade jag mat och vi åt tillsammans på altanen, där luften var frisk efter en rejäl åskskur. Jag ringde min syster, som har födelsedag idag, och gratulerade och nu har jag precis gjort klart en Sallad Nicoise inför morgondagens utflykt till kusten.
Därför ska jag också krypa isäng redan nu, klockan 21.30, och försöka sova bort min huvudvärk

Jag vill vara din Margareta!

Fruntimmersvecka är det, 19-24 juli, och båda mina döttrar har namnsdag under den här tiden.
Maggan var först ut! Dessvärre är hon inte så glad åt detta mellannamn. Maken och jag tyckte att det klingade så vackert tillsammans med Ingrid och Eva, som hon också heter.
Enligt bondepraktikan så är detta en regnrik period, och i synnerhet Margaretadagen, förr lär man ha sagt att "Margareta gråter" eller mer burdust "Greta pissar ner sig, nu blir nötterna maskiga".
Idag har det dock inte fallit en enda droppe, solen har skinit och termometern krupit upp mot 30 plusgrader.
Själva firandet bestod av att hon fick önska sig vad hon ville äta till middag. Det blev följande;

Quesedillas och mousserande vin
Kyckling Korma med basmatiris, grönsallad och rosé
Shrikand

Hon är galen i indisk mat min dotter.

Att bara vara precis i nuet!

Titta på ovanstående fotografier! Jamen TITTA NOGA!!
Mitt koncept för fullkomlig närvaro. Lycka. Harmoni.
Det finns nog ingen annan stund i livet, som jag upplever nuet bättre, än när jag sitter i en kajak!
Är sedan förutsättningarna som dessa två dygn, så kan det inte bli bättre! Sol, värme och bara en svag vind. Havet låg alldeles spegelblankt när jag gick upp kl 01.00 i natt, bara för att jag ville. Solen som gått ner vid halvtio-tiden färgade fortfarande himmelen rosa-röd samtidigt som månen lyste upp ett moln, på sin sida om himmelen. Det var magiskt!
Vi hade det verkligen helt underbart, maken och jag!!
Inte blev det sämre när vi kom hem. Äldste sonen bjöd på middag. Eftersom vi skulle bli 13 personer, så bestämde vi att vara hos oss, i stället för i sonen och flickvännens lilla två-rummare.
Vi bjöd på dryck och han stod för maten. Hamburgare på egen mald högrev, egenhändigt bakat bröd, hemlagad ketchup, två sorters cole slaw, inlagd rödlök, sallad och till efterrätt den ljuvligaste chokladpaj med kolasås i botten och  chili-och korianderströssel ovanpå.
Sällskapet var också mycket trevligt och kvällen blev sen.
Klockan närmar sig två, men jag är så uppfylld efter vår resa och den trevliga kvällen att jag nog blir uppe ett tag till!!

Födelsedagsfirande!

Idag fyller yngste sonen 28 år!
Han är pappa numera!
Blivande sonhustrun hade ordnat med champagnefrukost och picknick-lunch. Därefter ryckte farmor, farfar och faster ut som barnvakter. Vi skjutsade son och blivande sonhustru till Gimo för ett par timmars spa medan vi fortsatte ut till Öregrund. Där strosade vi runt, köpte glass-strutar, tittade på konsthantverk och badade i havet.
Efter att vi, efter ett par timmar.  hämtat upp i Gimo igen, bilade vi åter in mot stan. Tände grillen och korkade upp en flaska Cava. Det blev skål och paketöppning medan köttet grillades, melonsalladen blandades och rödvinet stod på luftning
En lyckad dag, både för jubilaren och hans släktingar!.

I morgonbitti drar maken och jag ut för kajakpaddling. Halva hallen är full med rekvisita för detta.
Väderleken bestämmer om vi blir ute en eller två nätter.

Återkommer med rapport!

Flitig som en myra

Idag har jag varit så flitig!
Jag hade bokat en grovtvättstuga från klockan 10. Spände fast fem stycken trasmattor på pakethållaren och cyklade dit, ca 10 min hemifrån. Nästa vända tog jag täcken. Vändan därpå blev det kuddar. Fem cykelvändor blev det innan jag var färdig, då fick maken komma och hämta hem allt med bilen. Medan maskinerna tvättade där borta sprang jag runt med dammtrasa och dammsugare, till sist våttorkade jag golven. Jag tvättade tre maskiner med smutsiga kläder här hemma också. Därefter tog jag itu med strykhögen. De vissna rosorna behövde ansas bort, blommorna i rabatten behövde bindas om.
Puh!
Tyckte att jag var värd en belöning efter allt slit, så jag blandade till Strawberry Margaritas som jag stoppade i frysen precis innan jag cyklade till butiken för att kompletteringshandla.
Och medan jag väntade på att blomkålshuvudet skulle koka, fyllde jag ett glas, hällde upp några chilimandlar, satte mig tillrätta ute på altanen och bara njöt!

Handarbets-abstinens!

Jag får det; handarbets-abstinens, när jag inte hållit på och gjort något på ett tag!

Det enda jag gjort, i den vägen, sedan sommarledigheten inträdde, är dessa dubbelvirkade grytlappar. Jag behövde nya grytlappar, jag ville ha några rejäla och jag hittade gammalt ljusvekegarn, som har legat i min garnkorg i säkert över 40 år! När man dubbelvirkar, håller det garanterat borta värmen från heta ugnsplåtar!

 

Fortsatte pyssla med köksprylar. Eftersom dottern ska flytta hemifrån önskar hon sig förkläde, grytlappar och kökshanddukar. Idag klippte jag till två förkläden och grillvantar, och så satte jag mig att brodera på en våffelväv, som lämpar sig bra till kökshanddukar. Mönstret kommer från den duktiga brodösen Karin Holmlunds bok "Karins syjunta". Det var så roligt att brodera!!!

Mer "handarbete" blev det på eftermiddagen! Maken och jag cyklade till skogs med tomma plastbyttor. Vi kom hem med två fulla byttor och blå-lila fingrar! En liter blåbär och en halvliter kantareller. Konstaterade att man nog kan vänta en vecka med att plocka blåbär, mycket var omoget. Och svampen var redan torkad och klar när vi plockade. Men vi fick varsin kantarellsmörgås. Som smakade extra gott på nybakad sirapslimpa. Och så blev det förstås en blåbärspaj, som vi avnjöt tillsammans med kungafamiljen!
Tja, dom befann sig visserligen på Öland och vi i Uppsala, men påsätt och vis var vi väl ändå tillsammans.....

Sicken söndag!

Champagne med gåsleversnittar och så på det en lammytterfilé och en bordeaux. Mitt på blanka dagen. Kära syster bjöd på finlunch med trevligt umgänge, så maken och jag blev kvar hela eftermiddagen.

Efter en sådan lunch blir man ganska däst och seg. Det passade bra eftersom jag på förmiddagen fått besked om att boken jag beställt kommit till postombudet.

 

Den här trevliga inredningsboken av Leila Lindholm och Ulrika Magnusson, sprängfylld med roliga inredningsidéer för husets olika rum. Jag blev så inspirerad och till viss del frustrerad.

Hur och Var,  ska jag börja??

Cykelutflykt och konstutställning

 

Vid frukosten idag, föreslog jag att vi skulle göra en cykelutflykt, maken och jag.

Vi packade matsäck och diverse annat nödvändigt och gav oss iväg. Det var soligt och varmt med en lätt bris. Perfekt cykelväder!

Färden gick genom Hågadalen, Norby mot Vårdsätra. Tanken var från början ett dopp, men just där gick solen i moln, så vi fortsatte. Flottsund, Kungshamn-Morga, som inte var särskilt cykelvänligt med sina smala stigar knöliga av rötter och stenar, Nåntuna, Sävja. Där gjorde vi ett stopp vid en skylt som pekade på sevärdhet. Varken maken eller jag hade tidigare besökt detta ställe. Ett av Carl von Linnes bostäder i Uppsala. Ett tvåvånings, vitt gammalt stenhus låg skyddat i lummig grönska. En kvinna satt på en bänk i solen, en ensam höna gick och pickade på gräsmattan, skylten konstutställning pekade mot det stora huset och vi tänkte att vi kunde gå in och kika och samtidigt få en paus i cyklandet.  För att komma till själva utställningen fick vi gå uppför en smal, brant trappa. Däruppe var det tjockt av folk och vi hade plötsligt hamnat på vernissage för en vävutställning. Jag läste på en affisch namnet Barbro Lundström! Min första vävlärare på förkursen till textillärarutbildningen, nu 80 år gammal, men så produktiv!

 Jag såg henne inte först, eftersom där var så mycket folk, men så hamnade vi ansikte mot ansikte. Hon hade krympt och blivit böjd i ryggen men blicken var lika klar och granskande som förr och det klingande dalmålet lika tydligt. - Ska jag känna igen dig?, frågade hon. -Ja det ska du, sa jag. 1975 gick jag vävutbildningen för dig, vi hade utställning på Upplandsmuseet och jag satt där och vävde och det var då jag träffade min man. Kommer du inte ihåg att du alltid tyckt att det var din förtjänst?   Då lyfte hon blicken mot maken och utbrast; -Jaså, tandläkaren! 

 

Efter att ha tittat på alla fina vävar blev jag blev så sugen på att väva igen! Det har jag inte gjort på många år! Men orkar man hålla på till man blir 80, så har jag ju lite tid på mig!
Efter lite mingel-cider fortsatte vi vår cykeltur genom Bergsbrunna, förbi Danmarks kyrka och till Linnés Hammarby. Där bredde vi ut vår filt i en hage. Åt vår matsäck, slappade och läste i solen innan vi styrde färden åter mot Uppsala, och hem.  Turen blev drygt 5 mil.

Ikväll kom yngsta dottern och vovven hem från sin vecka vid Bråvikens strand. Brunbrända med roliga upplevelser att berätta om, men ändå nöjda att vara hemma.

Vid middagsbordet smed vi så planer för resten av sommaren!

Antagen

Idag var dagen då antagningsbeskeden från universitet och högskolor kom. Dottern gick ut på nätet, då vi låg på badstranden, för att kolla. Hon har blivit antagen på kurs i Media och kommunikation på Göteborgs universitet. Jag frågade hur det kändes. Hon svarade; det var ju inte direkt så att jag inte trodde att jag skulle komma in. Kunde inte riktigt fatta hur hon kunde vara så likgiltig.
Jag tänkte tillbaka på mina egna somrar 1977-1981 när jag hoppfull gick och väntade på antagningsbesked. På den tiden kom dom som brev. Fyra gånger fick jag negativa besked men tillslut, femte gången blev det äntligen ja. Minns att jag ringde hem från Frankrike, där maken (fast då var han bara pojkvän) och jag var på cykelsemester, bad mamma öppna kuvertet och berätta. Nervositeten övergick i ren och skär lycka. Jaaaa!! Äntligen hade jag kommit in på textillärarlinjen.

Det var då det.

Anledningen till dotterns likgiltighet, är förstås att hon egentligen inte vet vad hon vill göra. Hon hade sökt retorik och psykologi också. Allt som enstaka kurser. Men kommer man in på det första, så stryks man automatiskt från de kurser man sökt som andra och tredje hand. Hon kan tacka nej till första hands valet, men eftersom hon inte vet om hon kommit in på andra eller tredje, så är det inte direkt något alternativ. Huvudanledningen för dottern just nu är själva Göteborgsflytten och hon ska jobba också.

Dagens badutflykt gick till Örsundsbro. Här låg vi så gott som hela dagen och hade det skönt. Jag gjorde en avstickare till Alsta trädgårdar, som ligger bara en liten bit från badet. Dels behövde jag skona kroppen från solandet, dels ville jag titta på Maj Fagerbergs utställning. Hon tecknar de mest otroligt naturtrogna växter från vår vilda natur. Och så är själva trädgården i sig en jättefin plats att strosa runt på och inspireras av! Nästan så att jag ville åka hem och göra om hela vår egen trädgård!

Men bara nästan.......

Gazpacho

 

När det är så här varma sommardagar så är Gazpacho bland det bästa jag kan tänka mig att äta till middag!  En kall grönsakssoppa med must och sting.
Jag har ett recept jag brukar göra, men i morse roade jag mig med att gå ut på nätet och jämföra olika recept. Det fanns hur många varianter som helst!
Jag gjorde en egen variant;

7 stora röda tomater, 3/4 gurka, 1 1/2 röd paprika, 1 röd chili, 2 rödlökar och 3 vitlöksklyftor skar jag i bitar. Lade allt på en långpanna och hällde över olivolja. Därefter rostade jag i ugnen 250 grader i 20 minuter. Under tiden rev jag dagsgammalt vitt bröd, kokade upp 5 dl vatten, slängde i en grönsaksbuljongtärning och lät den lösa upp sig. Grönsakerna hällde jag sedan ner i buljongblandningen och körde runt med stavmixer till en ganska slät soppa. Jag smakade av med en pressad citron, rödvinsvinäger, socker, salt och peppar, sedan kylde jag allt i vattenbad innan det fick stå i kylen för att mogna i smakerna och bli riktigt kallt.

Till detta serverade jag olivstekta brödskivor med tapenad, hackade rädisor, finklippt gräslök och creme fraiche. Vi drack ett gott rosevin till.

En riktig höjdarmåltid, om ni frågar mig!

Med mig att dela den, var maken som anlänt hem från Malung, son och blivande sonhustru som mellanlandat från Söderhamn för att i morgon bitti flyga till Provence, samt äldsta dottern. 

Till efterrätt hade jag gjort en rabarberpaj från trädgårdens sista rabarberstjälkar.

Låt oss njuta sommaren!

Facebok och instagram uppdateringarna just nu innehåller bara sommarlycka!  Solnedgångar, strandhäng, spegelblanka vatten, båtturer, fyllda vinglas på stenhällar, barfotatår i gräset, köttbitar på grillar, nyfångad fisk på spön, termometrar som visar 30 grader plus osv i all oändlighet. Som en enda lång, lycklig reklamtidning.
Dottern "instagrammade" t ex sin mamma idag, när hon tog sig nerför badstegen på bryggan vid Wiks slott. Hon hade en ledig dag så vi packade matsäck och tog oss dit för en sol- och baddag.

Vi behöver få njuta och leva livet lätt just nu. Sommarvärmen är ljuvlig, de ljusa kvällarna är underbara, dofterna, ljuden, allt. Låt oss bara få gotta oss i detta utan dåligt samvete!!

Jag satt ute sent på verandan ikväll och njöt tystnad. Maken är i Malung och spelar golf, äldsta dottern var på stan och fikade med en god vän, yngsta dottern är med vänner vid Bråviken. Äldsta sonen är i Söderhamn, yngsta sonen är i Estland. Så spridda men ändå så nära, för alla finns i mitt hjärta.

Prinskorv och Prosecco....

Hurra, hurra! Idag förlovade sig min son Johan med sin Annika! Dom befinner sig i Estland på en semestertripp för att visa upp lille Eric för Annikas släkt, som härstammar från Estland. Maken och jag hade fått förhandstips om att det skulle ske, men vi visste inte vilken dag. Det var äldsta dottern som såg det på instagram när hon kom hem från jobbet vid sju-tiden.
Vi blev så glada!! För att fira la vi en liten flaska Prosecco på kylning innan vi bilade till Vårdsätrabadet för ett kvälls dopp. Det var premiärdoppet för oss båda den här sommaren!

 

När vi kom hem, satte jag in en omelett i ugnen, fräste färsk spenat och stekte prinskorv och till detta korkade vi alltså upp en italiensk Prosecco och skålade för de tu nyförlovade!

Vilket lyckosamt år 2014. Två förlovade söner och ett barnbarn hitintills!!

Irland, genom mina ögon!

 

                                          Irish blessing

                                      May the road rise to meet you.
                                      May the wind be always at your back.
                                      May the sun shine warm upon your face,
                                      and the rain fall soft upon  your fields.
                                      And until we meet again,
                                      may God hold you in the palm of his hand.

 

 

 

 

Landskapet är storslaget och tar nästan andan ur en. Vi bilade runt över 100 mil, mestadels på smala vägar på landsbygden. Vegetationen växte tät ända in på bilvägen och det fanns inte mycket utrymme för mötande trafik. Ändå växlade hastigheten mellan 60-100 km/timmen. Plötsligt kunde det dyka upp kringströvande får, eller en bonde som förflyttade sina kor.
Den vildväxande fuchsian fanns överallt, såååå vacker!

 

 

Alla de små byarna, med de vackra husfasaderna där man verkade försöka överträffa varann med färgglatt målade detaljer och stora blomplanteringar.  De vänliga, pratsamma människorna. När vi nämnde det för en hotellreceptionist skrockade hon och sa att irländarna nog måste kompensera det dåliga vädret med att vara trevliga och glada. Om det fina vädret, som vi hade nu, skulle hålla i sig, skulle dom nog komma att bli oförskämda och dryga. 
De små, mörka pubarna med den vällagade maten och den kalla, goda mörka ölen. Ofta, ofta åt vi till taktfast, glad, levande spelad irländsk folkmusik.

 

Historiens vingslag i de gamla ruinerna, klostren, borgarna, slotten, kyrkorna.

Friden, lugnet och harmonin!

 

Det var precis som i mina drömmar och jag har hjärtat fullt!