Plocka fram och stuva undan

 Hösten gör sig påmind och det börjar bli dags att plocka bort alla sommarsäsongsprylar på altaner och i trädgården. Samtidigt behöver höstkläderna släpas ned från vinden och sommarkläderna packas ner och bäras upp på vinden. Det är liksom ett evigt kretslopp, som känns tryggt och invant. Det ska vara så helt enkelt.

Idag startade jag med alla textilier som varit ute. Tvättmaskinen har gått varm och nu hänger allt på tork på linan på altanen och på tvättstugans hängställning. Samtidigt passade jag på att stryka och göra iordning babykorgens textilier, de som jag plockat ner från vinden och  tidigare tvättat rent.

Själva korgen flätade jag som 17-åring på en folkhögskola i Dals Långed. Inte visste jag då att den skulle komma att bli mina fyra barns första bädd. Träställningen som den står på, lapptäcket, vadderingen och alla lakan är 40 år gamla och fortfarande fina. Nu ska vi se om yngsta barnbarnet kan tänka sig att sova i den, när hon kommer på besök.

Barnbarn-besök fick vi även i eftermiddags. Alfred, snart 8, år ringde och frågade farfar om han ville köpa rabattkuponger för fotbollsklubbens räkning, och självklart sa farfar ja. Så då cyklade han över, alldeles själv, och stannade kvar för lite småprat över en söndagsdrink. Jag hade gjort Gin Sour till oss och Alfred fick jordgubbssaft. Han kändes plötsligt så stor där vi satt och pratade om aktiviteter, skola, hundar och kartor. 

Men nu stuvar vi undan dylika funderingar och plockar fram mascarpone och parmesan. Här ska fixas svamp-pasta!