Bajspåsar och blöjor.....

Fullmånen spred silverblänk i vattnet, då vi var i den lilla idylliska staden Parga, på fastlandet i Grekland.

Den gamla stadskärnan klättrade upp över berget...

....med smala, smala gränder.

Olivlundarna var täta och gav svalka för den brännande solen.

Även om det stundvis dök upp moln och ett och annat åskväder.

Medelhavet var ljuvligt, ljummet men ändå svalkande och så salt att man bara kunde lägga sig platt på rygg och titta upp i den blå himmelen.

Vi gjorde också en fantastisk vandring uppför floden Acheron. I strömt, ganska så kallt vatten, i en canyon med branta klippväggar, där det stundvis sprutade vatten direkt ut ur berget. Ibland nådde vattnet bara ankeln, ibland fick man lov att simma.  Jag frös så jag skakade den 1 1/2 timme det tog att nå slutmålet, en brant bro och så fick man ta sig samma väg tillbaka. Men det var alldeles fantastiskt roligt och spännande. Lite extra krydda gav självklart historien från den Grekiska mytologin om att det var i denna flod som vägen till dödsriket låg och det var också här som uttrycket Akilleshäl lär ha myntats, när havsnymfen Thetis doppade sin nyfödda son i vattnet för att göra honom odödlig, men missade hälen, eftersom det var den hon höll i. Kanhända är vi nu odödliga??

Trots magsjuka, herpes och halsinfektion hade vi en härlig vecka!

Och varför satte jag då rubriken "bajspåsar och blöjor"?

Tja, vi har nu varit hemma sedan i måndagskväll med huset fyllt av döttrar, hundar och ett stycke litet spädbarn.

Så i kundvagnen, vid veckans matinköp i tisdags, låg även bajspåsar och blöjor.

Det har varit alldeles underbart att få ha vårat senaste lilla barnbarnstillskott här, inklusive hundar. Men det tar samtidigt lite på krafterna med spädbarn i huset, som har sina alldeles egna behov. Det här med att bära omkring otröstliga barn, höra hur dom gråter på nätterna pga gaser och magknip för att tarmarna inte kommit igång riktigt. Och eftersom mina döttrar är en förlängning av mig själv, så känner jag allt i mitt känslominne. Tröttheten, uppgivenheten, oron. Lika mycket för mamman som för barnet.

Men i detta nu sitter hon i bilen påväg hem till Insjön och vi håller på att planera helgen när vi ska packa om och ge oss ut på nya äventyr.

Utan både blöjor och bajspåsar!