Naturen är väl fantastisk med alla sina underverk!
Se bara på det här hjärtat, så perfekt format av lite vatten på en bergsskreva. Jag fick syn på det igår när vi slagit nattläger på Södra Gåsgrund.
Maken och jag har varit ute och paddlat i tre dagar i Gräsö skärgård. Säsongens sista utfärd, och vi är så lyckliga att den blev av, det har varit alldeles för lite kajakturer i sommar, men väderleken har varit så oförutsägbar och omväxlande, och förutsättningarna måste vara bra för att man ska vara trygg.
Nu var dom det! Varmt och inte mer än 7 sekundmeter i byarna. Vi hade tänkt vara ute till måndag, men nu slog vädret om och i morgon visades dimma halva dagen och betydligt lägre temperaturer, så vi fick nöja oss. Men är mycket belåtna med det vi fick till!
Skärgården var liksom annorlunda så här sent på säsongen. Det var tyst. Nästan ingen båt-trafik alls, inga människor, ingen mås eller skarv.
Det var maken och jag, havsörn, svan och häger.
Och stundtals en sjuhelsikes massa mygg....
Dagarna var betydligt kortare, solnedgångarna försvann i diset som liksom aldrig ville släppa taget om himmel och hav. Det gjorde också att ljuset på dagarna blev milt och magiskt, inte lika skarpt som på högsommaren när solen kastar hårda skuggor.
Badvattnet var lite svalare, liksom natt-temperaturen.
Men känslan-den där frihetskänslan, känslan av att man liksom smälter samman med naturen och verkligen lever i nuet. Den var densamma.
Tillbaka i stan, allt är upp-packat, imorgon ska kajakerna skuras rena och allt stoppas undan för den här säsongen. Men nu ska vi försöka äta och återfå balansen. Det var lite guppigt idag, med långa överfarter, vilket gör att man nu känner av lite "sjögång" på torra land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar